Förnybar energi är framtiden.
Planeten lider. Vi är tvingade till att hitta andra sätt att producera ny energi varje dag. Energi är en viktig del av våra liv, men sätten vi producerar det på skadar ständigt vår planet genom livshotande utsläpp. Fossila bränslen kan dessutom inte förnyas. Det är avgörande att vi hittar ett mer miljövänligt sätt att ersätta fossila bränslen med. Tänk om vi en dag kommer vakna upp i en värld utan fossila bränslen, oförberedda för framtiden. Frågan är; vad gör vi då?
De senaste åren har förnybar energi varit ett viktigt ämne när det gäller klimatet och folk har blivit mer medvetna om klimatets känslighet. Om vi fortsätter använda fossila bränslen som vi gör idag kommer de inom snar framtid ta slut. Fossila bränslen är koldioxid med innehåll av ämnen som kol, diesel, bensin och naturgas enligt Naturvårdsverket, (2020). Detta är material som funnits i jordskorpan många tusen år och är därför inte förnybara. Vi tar upp dessa ämnen för att omvandla dem till energi genom förbränning. Förnybar energi är källor med ständig eller temporär tillgång till att tillverka energi, som vindkraft till exempel. Det funkar när det blåser, men inte under vindstilla dagar. Vi kan inte ta slut på vinden, vilket gör det mer naturvänligt eftersom vi tar tillvara på det vi kan av naturen. Dessa förnybara energikällor kan hjälpa till att minska klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2021). Det finns inga nackdelar med detta som väger över kärnkraften om vi tänker miljömässigt. Förnybara energikällor är framtiden.
Problemet med förnybara energikällor är att det inte finns tillräckligt många lösningar för att generera tillräckligt mycket resurser till folket, som elektricitet, bilbränsle osv. Många försöker i nuläget komma på nya idéer och de senaste idéerna som utvecklades var bioenergi och vågenergi. Med tanke på Norges bergiga klimat och att det regnar mycket där, gör det att det blir enkelt för dem att ta vara på vattenkraften. Danmarks klimat består av många öppna landskap vilket gör det möjligt att nyttja vindkraften mycket. Det finns många olika exempel som visar hur viktigt det är att använda sig av resurserna, landskapen och tillgångarna ens eget land har. För att förnybara energikällor ska kunna passa ihop med landet måste tankesätten vara flexibla och fungera med landets egenskaper. När sätten att bygga förnybara energikällor eller kreativiteten att hitta nya sätt tar slut, blir det problem.
Vindenergi används i stora delar av världen, Kina, USA och Tyskland kom 2019 på topp tre av vindkraftsanvändning i världen (Energimyndigheten, 2020). Genom armarna på vindkraftverket kan turbinen börja snurra och genererar snart el. Danmark har börjat att sakta men säkert byta ut fossila bränslen mot vindkraft.
Vågenergin är en ny idé som håller på att utvecklas. Vi vill kunna använda vågornas krafter för att utvinna energi som kan överväga de fossila energikällorna. Maskinen som fångar vågornas krafter är Pelamin Wave Energy Converter. Eftersom vågor går naturligt behöver vi inte tillsätta något medel som påverkar klimatet (Dag Kättström, 2019). Det är inte många länder som har tagit vågenergin till användning men det beror på att idén precis utvecklats och att vissa länder inte har tillgång till vattendrag som genererar vågor. Sedan 1890-talet har den här typen av energiutdrivning försökts i olika former på grund av dess effektivitet (Forskning.se, 2018)
Oljeplattformar är placerade på haven och är mestadels kontrollerade av Saudiarabien, som har ett överflöd i olja. Norges oljeindustri är påverkad av Saudiarabiens tillstånd där de har ett lågt pris på deras olja med tanke på överflödet. Norge blir därför också tvingade att sänka sina priser för att ens kunna tjäna pengar på det. Stora Ekofisk-fält finns till exempel i Nordsjön, utanför Norges kust. Dessa plattformar är menade att tillverka upp till 176 000 oljefat per dag. Dessa fält tar upp fossiler och olja från berggrunden för att omvandla det till bränsle som kan bli använt omedelbart. Ser ni problemet? Om vi fortsätter använda fossila bränslen i den här utsträckningen kommer de ta slut och vi kommer stå där med bara de förnybara källorna i våra händer. Så varför kan vi inte börja vänja oss vid de miljövänliga alternativen istället för att hårt klamra oss fast vid det som vi “alltid gjort” och det som genererar mest pengar.
Solenergi är en förnybar energikälla som har blivit som ett ideal i dagens samhälle. Det pratas mycket i media om hur trendigt det är att ha solenergi på taket. Solens strålar lyser på plattorna och genererar energi. En positiv sak med solenergiceller är att de kan sitta på ett tak och inte förstöra för någon. Vindkraftverk behöver stora fält och många tons material medan solceller är som en stor tavla. Inga utsläpp av koldioxid eller andra faktorer som skulle påverka klimatet finns här. I jämförelse med hur de fossila bränslena tillverkas har den här energiformen en minimal påverkan.
Från ett historiskt perspektiv har det här inte varit ett problem förut. Det stora problemet började läggas märke till på 1970-talet när folk förstod att fossila bränslen kommer ta slut (Vattenfall, uå). Folk har vetat om problemet men har aldrig riktigt hittat några lösningar. Om vi hade behandlat problemet redan på 70-talet kanske vår miljö hade sett annorlunda ut. Vi hade inte problematiserat fossila bränslen på samma sätt och då hade vi lagt kraft i andra problem som vi hade haft tid att hitta lösningar till. Å andra sidan är det alltid bättre att göra saker sent än aldrig, vi har inte tillräckligt med tid att skylla problemet på andra.
Sammanfattningsvis är detta problem väldigt komplext. Det finns både för- och nackdelar med allt. Speciellt det här. Många länders kapital är byggt på fossila bränslen i marken och resonerar i frågan som att de förlorar sin ekonomiska framgång istället för att resonera om att rädda världen. Förnybar energi kommer från naturliga källor eller ställen som ständigt blir påfyllda. Vår framtid är beroende av att vi ändrar vårt sätt att producera energi. Det finns många olika typer av förnybara energikällor som passar in i olika landskap i världen. Vi måste vara beredda på att offra olika saker för att göra skillnad. Vi måste lära oss att inte lägga ansvar på andra, för vad vill du säga till dina barnbarn: Att du var en i mängden av dem som inte tog ansvar och därav var en av anledningarna till att planeten förstördes? Att använda förnybar energi kommer göra det enkelt för dig att föregå med gott exempel som en klimathjälte. På flera sätt kan vi rädda världen, förnybar energi är ett sätt som inte förändrar ditt levnadssätt men det förändrar världen. Det vi räddar är inte jorden utan oss själva.
Pim Crusoe, Libera Juhlin, Erik Wennerberg
De svenska källorna
El.se: Dag Kättström, Vågkraft. 2019-11-15
Forskning.se, Vågkraft kan ge mer energi än sol och vind. 2018-10-15
https://www.forskning.se/2018/10/15/vagkraft-kan-ge-mer-energi-an-sol-och-vind/
Naturvårdsverket, Fossila bränslen. 2021
Naturvårdsverket, Hållbar bioenergi. 2021
Vattenfall, Fossila bränslen på agendan. iå.
https://historia.vattenfall.se/stories/fran-vattenkraft-till-solceller/fossila-branslen-pa-agendan
De norska källorna
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/marknadsstatistik/vindkraft-i-varlden/
https://www.svd.se/varldens-storsta-offshoremarknad hentet 24.02.2021 (The worlds biggest offshore market)
https://www.vattenfall.se/solceller/hur-fungerar-solceller/solenergi/ hentet 24.02.2021 (Solar cells)
https://en.wikipedia.org/wiki/Wave_power hentet 24.02.2021 (Wave-power)
https://no.wikipedia.org/wiki/Vannkraft hentet 24.02.2021(Hydro-power)
https://en.wikipedia.org/wiki/Earth%27s_crust hentet 24.02.2021 (Fossil fuels)
https://www.irena.org/wind Hentet 08.03.2021 (Wind energy)
Kollektivtrafiken måste förbättras!
Ofta får vi höra att vi måste göra en tjänst åt klimatet. Vi måste ändra vår vardag för att minska klimatutsläppen och göra skillnad. Det finns många saker som vi som individer kan göra samtidigt som kommunen och staten också har ett stort ansvar. Det handlar om de små sakerna för det är det som skapar förändring om en stor mängd människor hjälps åt. Ett exempel på detta är att minska koldioxidutsläppen när man kör bil och istället åka mer kollektivtrafik. Staten och kommunen måste se till att detta förbättras för om fler tar bussen eller tåget istället för bil vardagligen kan detta ge ett fantastiskt resultat, men om detta ska ske måste kollektivtrafiken förbättras och kommunen och staten måste börja ta ansvar.
Utsläppen av växthusgaser har aldrig varit högre än de är nu, och de ökar varje år. Enligt Miljøstatus.no var utsläppen av växthusgaser 2018 51,8 miljarder ton koldioxidekvivalenter, vilket är mer än dubbelt så mycket som året 1970, då utsläppen var 24,57 miljarder ton. Forskning visar att det är i länder där invånarna är rika som utsläppen av dessa växthusgaser är högst. Norge, Sverige och Danmark ligger i topp 15 av de rikaste länderna i världen, vilket innebär att det är vi bland andra som måste ta det största steget för att minska växthusgasutsläppen.
För att vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser måste vi alla arbeta tillsammans. Staten och kommunen kan bidra på ett sätt, men varje enskild familj och person måste också bidra. Vi som individer kan köra en mindre bil och hellre ta kollektivtrafik eller cykla. Vi kan flyga mindre, till exempel minska vårt flygande med en flygning om året. En del av detta kan däremot vara utmanande för människor som till exempel måste köra långt för att komma till jobbet eller skolan, eller de som måste resa med flyg flera gånger om året på grund av arbete. Det är då staten och kommunen måste vidta åtgärder och hitta lösningar för att göra det lättare för individer att göra mer miljövänliga val.
Att ta bil till jobbet må se bekvämt ut, men om man tänker efter så är den kollektiva trafiken mycket mer bekväm. Inte bara att den sparar på vårt jordklot utan den är även bekväm och smidigare än att ta bilen. Om du tar bilen till jobbet så måste du hålla på och stånka och stöka med tex bensin, byta olja, städa bilen etc, men med kollektivtrafik så behöver du inte göra något sådant, och kollektivtrafik är dessutom billigare i längden: varje gång du kör så betalar du bensin för stora pengar medan du kan utnyttja ett SL-kort mycket bättre och effektivare.
En fråga som man kan ställa sig är, hur mycket skadar det mig och andra om jag tar min bil till jobbet varje dag? Svaret på den frågan är mycket. Luftföroreningarna i t.ex. Sverige är ett stort hälsoproblem. I alla luftföroreningar som släpps ut finns det giftiga gaser som kolväte, och det är giftigt för oss människor, men även för andra organismer i naturen. Den största orsaken till luftföroreningar är faktiskt trafiken, inte bara av avgaser utan giftiga partiklar rivs även bort från däcken när du kör. Trafiken är alltså största orsaken till giftiga partiklar i naturen. Dessa partiklar som du släpper ut varje gång du tar din bil till jobbet leder till sjukdomar för många människor. Sjukdomarna som framkommer av dessa partiklar leder sedan till att lungornas normala utveckling förstörs helt och hållet. Enligt Naturvårdsverket (2021) har luft och miljö (2017) gått ut med att barn påverkas mest av luftföroreningarna. Så vill du att dina barn ska växa upp, och behöva ha hjälp att andas eller att ha sjukdomar som skadar lungorna på ett eller annat sätt? Nej det tror jag inte, så nu är det läge att börja agera och tänka på framtiden, skrota bilen genast.
För många är det däremot väldigt svårt att ställa om från att ha bil till att åka kollektivtrafik, till exempel buss. Detta beror på att kollektivtrafiken inte når ut till alla platser och hem. Det finns ingen möjlighet för människor som bor ute på landsbygden att åka buss eller tunnelbana för det finns inget som går där. Det här är varför staten måste lägga mer krut på att utveckla kollektivtrafiken, staten måste inkludera hela befolkningen i samhällets utveckling. Det bör finnas hållplatser längre ut på landet även om det orsakar en hög kostnad för regeringen eller kommunen. Vi måste göra skillnad och det idag, därför går det inte att snåla med pengar eller lägga det på att få en större inkomst som ger ett påslag på klimatet. Det är inte rimligt för en bättre framtid!
Ni förstår nog nu varför kollektivtrafiken måste förbättras och bli en del av vardagen och framtiden för fler människor. Att åka kommunalt är en fördel på många olika sätt, inte bara att utsläppen minskar utan också för att framtidens barn ska ha få ett hälsosamt liv. Vi vill att staten ska visa mer engagemang inom detta område, vi vill se fler hållplatser, fler bussar och tåg och att kollektivtrafiken når ut till alla platser och människor. Alla ska kunna vara en del av vårt samhälle, alla ska var en del av framtiden.
Kajsa Ferngren, Oscar Thorell, David Lundberg
Källförteckning:
Miljöstatus, u.å, Globale utslipp av klimagasser
https://miljostatus.miljodirektoratet.no/tema/klima/globale-utslipp-av-klimagasser/
Naturvårdsverket, 2021, Transporterna och miljön
Fartyg förorenar Norden
Av Leonard, Leia, Nils-Henrik, Elina, Åshild, och Malika
Under sommaren kommer cirka 300 kryssningsfartyg till Bergen och något mindre till Stockholm. Även om båtarna tar av motorn vid kajen släpper de ut mer än 7 000 ton bränsle. Ett enda fartyg kan ha så mycket utsläpp som 13 000 dieselbilar. Detta försurar och förstör våra hav. Vi skulle vilja se att staten ser till att kryssningsfartygen betalar skatt när de anländer till hamnen i Stockholm, alternativt tar inspiration från Hurtigruten vars kryssningsfartyg åker på förnybara bränslen. Detta vill vi såklart att det ska ske i alla tres länder hamnstäder, men vi tycker att de stora städerna skall prioriteras först eftersom det är där det är mest båttrafik.
År 2016 släppte fartygen totalt ut 5100 ton svaveldioxid och 7000 ton bränsle i bara Bergen, så mycket utsläpp som 13000 dieselbilar skriver Chris Ronald Hermansen i en artikel på TV2 Nyheter. I Bergen blir utsläppen extra synliga, för det finns berg runt hela staden, och luften förblir som ett lock över hela staden. Havet påverkas också, när växthusgaser släpps ut i havet blir det allt surare. Det kan skapa konsekvenser för växt- och djurlivet på Norska, Svenska och Danska kusten. Många kryssningsfartyg kommer till Bergen och Stockholm, de släpper ut mycket växthusgaser som svavel vilket orsakar surare hav och förorenar luften.
I en av SverigesRadios artiklar (Lauffs 2019) får vi veta av luftmiljöexperten Fredrik Windmark på SMHI, att de utvecklade en ny beräkningsmodell på uppdrag av Energimyndigheten och fann att utsläppsnivån av fartygen överträffade tidigare förväntningar. Flyg anses ofta vara den stora boven till växthusgasutsläppen. I denna utredning kunde vi se att om man jämför med flygtrafiken och fartygstrafiken att fartygens utsläpp nästan är större än flygtrafikens. Detta problem är någonting vi måste ta tag i, vi i Sverige fokuserar mycket mer på flygtrafiken och lämnar fartygstrafiken bakom oss. Sverige, Norge och Danmark måste nu se detta problem.
Beräkningar från TV2 Nyheter (2018) visar att ett kryssningsfartyg som ligger vid kajen i 24 timmar förorenar så mycket som flera tusen dieselbilar. Dieselmotorer på fartygen avger gaser som skadat hela samhället. I hamnar är avgaserna från kryssningsfartyg och försörjningsfartyg särskilt märkbara. I fjorden i Norge mättes det att föroreningarna i hamnen var 100 gånger högre än normalt. Det råder ingen tvekan om att kryssningsfartyg avger giftiga miljögaser som skadar våra städer. Det är dags för oss att sätta stopp för dessa föroreningar så snart som möjligt.
När kryssningsfartygen har anlänt till Stockholm och Nynäshamns hamnar så står kryssningsfartygen med motorerna på under tiden. De kan stå där i flera timmar innan de åker iväg igen och ett fartyg som ligger still i en hamn i 24 timmar släpper ut lika mycket koldioxid som 13000 dieselbilar.
Fartygen släpper som sagt ut väldigt mycket koldioxid i Stockholms hamn som påverkar hela omgivningen som till exempel människors hälsa, djurlivet samt miljön i Stockholm. Det skadar även Östersjön som kryssningsfartygen står i och Östersjön är märkbart sårat över koldioxidutsläppen. Vi tycker att fartygen kan stänga av sina motorer när de har kommit till hamnarna istället för att släppa ut tonvis av onödig koldioxid som endast ger en negativ effekt.
Som tidigare nämnts är problemet att kryssningsfartygen ligger vid kajen med motorn på. Det finns dock redan en lösning på detta problem men som går att utveckla. Om Sverige skulle hämta inspiration från det kända företaget Hurtigruten som är ett kryssningsfartyg som har tillgång till ett landströmssystem skulle vi kunna kunna använda minska utsläppen från fartygen. I Bergen finns det ett landströmssystem som Hurtigrutens kryssningsfartyg använder sig av när de är vid kajen. Ett landströmssystem är ett system som gör att fartygens batterier kan laddas när den är vid kajen. Det är ett mycket bättre alternativ än att fartyget har motorn igång för att producera el.
Om vi jämför dessa två former av el är den miljömässiga neutrala landskraften klart bättre än det faktum att fartygen producerar sin egen el på ett fossilt sätt. Detta tycker vi att Sverige ska titta och ta inspiration ifrån så att vi förhoppningsvis ska lösa detta problem även i Sverige. Vi vill även att kryssningsfartyg ska betala skatt när de kommer till städernas hamnar för att fartygen förhoppningsvis ska minska och att pengarna kan gå till att utveckla resurserna vi kan använda till att fixa detta problem.
Vi får inte glömma djurlivet i vattnet som påverkas något enormt. Fartygens avgaser bidrar till övergödning och försurning i vattnet. Båtens bottenfärg som nöts av allt eftersom är även giftig då det kan innehålla koppar, irgarol, isotiazolin och zinkpyrition. Dessa gifter är farliga för både vattenlivet men också hälsoskadliga. (Havet.nu 2019)
Avslutningsvis så skulle vi vilja säga att om kryssningsfartygen skulle stå i flera timmar i hamnarna med motorerna på så skall de betala en speciell skatt för det. Om det hade tillkommit en skatt på det så tror vi att fler kryssningsbolag skulle kunna ta efter Hurtigrutens geniala lösning med ett landströmssystem.
Vi tycker att det är förfärligt att det släpps ut flera ton onödig koldioxid om dagen pga kryssningsfartygen som skadar hela omgivningen. Detta gäller alla de nordiska länderna och om vi Sverige, Norge och Danmark skulle göra så att kryssningsfartygen betalar skatt så kommer de nordiska haven att bli en mycket bättre plats för djurlivet i havet. Det skulle även bli bättre luft och på så sätt skulle även det även gynna djurlivet på land, i luften samt oss människor.
Kryssningsfartyg är verkligen ett problem för klimatförändringarna och det går inte att blunda för det. De flesta tror att flygplanen och bilarna är de största miljöbovarna men så är ej fallet, i de flesta fall är kryssningsfartygens utsläpp mer och det måste vi se och inte glömma fartygens miljöpåverkan när vi talar om klimatförändringarna.
Källor
Anders Haga (14 januari 2016) "Varje båt förorenar mer än 500 bilar", Bergensavisen (BA). 24.02.21
https://www.ba.no/jobbmagasinet/hver-bat-forurenser-mer-enn-500-biler/s/1-41-4805298
“Båtbottenfärger - En fara för miljön” (28 Mars 2019) Havet.nu, 12 Mars 2021
https://www.havet.nu/batbottenfarger-
Chris Ronald Hermansen (20 juli 2018) "Kryssningsfartyg skapar stora problem i Bergen: - Det finns galenskap", TV2. 24.02.21
Tomas Lauffs (16 Maj 2019) “Sjöfarten släpper ut mer växthusgaser än flyget” SverigesRadio, 12 Mars 2021
https://sverigesradio.se/artikel/7212404
Utbildning av klimatpåverkan runt om i världen - hur kan kunskap stoppa klimathotet?
Lina, Lowe, Wiktoria, Birk, Aya och Umar
Kunskap är något som bygger upp hela världen. Utan det skulle det inte det vara möjligt att upptäcka el och många andra resurser som bland annat plast som gör våra liv mycket enklare. Men allt har både sina positiva och negativa sidor.Klimatet har förändrats ända sedan jordens skapelse. Allt som ingår i biologisk mångfald drivs av klimatförändringar - evolution, växthuseffekten. Men i dag är förändringarna så drastiska att om vi inte ändrar vår livsstil kommer det att vara omöjligt för de kommande generationerna att överleva, eller så kommer det inte att finnas tillräckligt med resurser för att de ska leva som vi gör idag. Det finns många saker vi kan göra för att förbättra situationen - och en av dem, och samtidigt mycket viktig, är kunskap. Hur kan kunskap stoppa klimatförändringarna?
Varför är kunskap så viktig? Det är mycket välkänt att brist på kunskap kan orsaka många missförstånd och konflikter mellan människor. Så många människor på jorden, så många olika åsikter. Detsamma gäller klimatförändringar. Vissa tror att de är konstgjorda och andra tror att de inte har något att göra med denna fråga. Vissa tror att jorden är platt, medan andra har en helt annan teori. Alla, eller så många som möjligt, måste komma överens om saken och avgöra vilka rörelser vi gör därefter. Om vi bestämmer oss för att införa några restriktioner, regler etc. måste vi vara medvetna om att vi om ett ögonblick möter en opposition som till exempel kan vara protester, strejker etc. Något som vi hellre vill undvika. Kunskap är något vi inte kan diskutera mot, det är fakta. Därför tror jag att det är omöjligt att ta ett steg framåt utan att sprida kunskapen först.
Vår klimatpåverkan i samhället är betydligt mer och krävande än vad jorden egentligen klarar av. Att kunna veta hur man sparar på energi och resurser är en viktig punkt för att kunna nå ett mer miljövänligt klimat. Gör matlådor istället för att slänga maten. Matsvinnet i Sverige är en mycket betydande del av vår miljöpåverkan, den har en stor delaktighet i de utsläpp som hela livsmedelskedjan står för. Att välja mer klimatsmart mat är ett steg. Växtbaserad mat istället för kött är ett stort steg mot ett mer klimatsmart samhälle. Saker som dessa även t.ex. som second hand kläder där produktionen av nya kläder kan vara helt onödigt när man kan hitta en samm tröja för också mindre pris. Sånn saker ligger i prioriterat område och det krävs för att göra en skillnad. Ändå finns det många som inte vet om det, eller helt enkelt inte bryr sig. "Jag är en av 7 miljarder människor i världen, gör det verkligen skillnad om jag slänger mat eller inte?"
Denna fråga kom troligen i många sinnen. Sanningen är att du inte kan ändra någonting på egen hand. Problemet å andra sidan blir mycket större om alla bestämmer sig för att inte göra någonting. För då kommer det plötsligt att finnas nästan 7 miljarder människor och inte bara en person. På det sättet är det inte möjligt att stoppa klimatförändringarna. Vad en person gör är oerhört viktigt, vilket många inte känner till. Därför är spridningen av denna information extremt viktig.
Det finns många olika sätt att sprida kunskapen på. För att det ska bli så effektivt som möjligt föredrar vi att ha sådana metoder som passar alla olika åldersgrupper. Den, och det viktigaste, är unga människor. Det är de som så småningom kommer att ta över styrelsen och fatta viktiga beslut.
Världen har skapat många istider vilket kommer och går. Den har uppstått snabbare än vad som var beräknat, på grund av de stora mängder föroreningar som sker. Man kan se från många diagram att det snart kommer att finnas en istid.
Vi har länge tragglat med klimatet, men hur och vad ska vi göra för att alla måste förstå vad som pågår. Ett förslag har kommit upp. Vilket är att förmedla mer kunskap och ideer till våra medborgare i landet vi lever i. Detta tänkts gör med hjälp av större föreläsningar och större sammankomster. Där vi alla kan ta del av viktig information, samt att vi kan börja resonera om tankar vi har med andra, från andra delar av landet vi lever i. Å andra sidan kommer detta med en stor kostnad. Fixa arrangörer, personer som ska prata om ämnet, en scen osv. För en sån stor sammankomst blir det mycket pengar som läggs ner. Det kommer även bli dyrt för dom som tittar då dom måste ta betalt för att få tbx lite av de pengar som använts. Därför finns det en chans att inte alla har råd med detta, därför blir det svårt att få så många som möjligt att vara med under denna föreläsningen. Så därför har detta förslaget sina negativa samt positiva sidor i det hela.Men på något sätt ska det gå att lösa, man kan göra mindre föreläsningar och gör det i många olika kommuner. Sen om det går bra kan man få lite bidrag av kommunen så man sedan kan fixa större arrangemang. Så allt är inte omöjligt, det gäller bara att satsa högt och landa bland molnen. Vi klarar det!
WWF,Klimatförändringarnas konsekvenser(U.Å)
https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
Ne,Därför behöver vi kunskap om klimatförändringar(U.Å)
https://www.ne.se/info/aktuellt/skola/kunskap-om-klimatforandringar/
Ät mindre kött
Idag äter hela världen alldeles för mycket kött. Köttkonsumtionen idag är enorm och står för en större andel av utsläpp av växthusgaser. Idag består oftast många måltider av kött. Måltider behövs bytas ut från kött till mer vegetariska alternativ.
Vårt förslag är att konsumera mindre kött, eller att när du väl ska äta kött välj då ett kött med omsorg. I Sverige har köttkonsumtionen minskat från 87,8 kg per capita år 2016 till 81,9 kg år 2019 (Jordbruksverket.se). Det är en stor minskning men det är fortfarande en lång väg kvar till en hållbar köttkonsumtion i Sverige. Vi behöver inte sluta äta kött helt, utan minska på tillfällena vi konsumerar kött, och fler måste våga testa vegetariska alternativ. En vegorätt minskar i genomsnitt matens klimatpåverkan med mer än hälften i jämförelse. Man behöver inte gå över till hel vegetarian eller vegan men man kan minska köttkonsumtionen eller äta vegetarisk någon måltid i veckan. Satsa istället på att äta mer veganskt som exempel linser, kikärtor, bönor och mer från växtriket som är klimatsmart, i vissa länder äter de även insekter.
Om vi skulle äta mindre kött skulle utsläppen av växthusgaser minska, vilket skulle leda oss på en väg mot ett förbättrat klimat. Om vi minskar köttkonsumtionen skulle det inte behöva födas upp lika mycket djur. Det kräver mycket resurser att föda upp djur, det kräver mer än vad det kräver när man odlar spannmål, frukt och grönsaker. Det är även ett enormt resursslöseri när man behöver odla spannmål till djurfoder. Enligt naturvårdsverket övergöder köttproduktion vatten och skadar skog. Växter behöver kväve, men bara i en viss mängd. Den intensiva djurhållningen leder till att det blir kväveöverskott. Den koncentrationen av kväve som bildas förstör både vattnet och skogar.
Bohusläningen (2109) antyder att när djuren åker till slakteriet är oftast transporterna grymma. Många djur skadas och dör under resan. Djuren kan åka oerhört långa sträckor och ibland saknas det både mat och vatten. Många djur stressas upp av att det är mycket trångt och det kan leda till att de dör eller att de kvävs. Varje år transporteras 250 miljoner djur tvärs över kontinenten i Europa. Djuren i slakteriet behandlas oftast väldigt dåligt. Slakten för djur är oftast mycket plågsam. De flesta slakterier är stora, stressiga fabriks slakterier, och de tar sällan hänsyn till djuren. Den hårdhänta hanteringen och tempot skadar de flesta djuren både innan och under slakteriet. I regel ska djuren bedövas innan slakteriet, det gäller i Sverige, EU- länder och i en del andra länder. Men denna regel följs sällan. De metoder de använder innan de ska slaktas är bristfälliga och enligt Vegetarian (å.u) saknas oftas någon kontroll av djuren som ska bedövas.
En sak som kan vara svårt för att minska sin köttkonsumtion är att många människor tycker kött är gott och tänker inte sänka sin köttkonsumtion. Många tror även att det inte får i sig tillräckligt med protein från djurriket såsom mejeriprodukter och därför behöver äta djurprotein. Kött är en stor proteinkälla. Människors kroppar behöver protein för att kunna må bra och för att kunna växa. Det skulle även kunna bli överflöd med djur om man inte slutar odla djur. Utan djuren skulle inte hagarna betas och det leder till en ökad biologisk mångfald. Måendet på människor skulle förbättras om man minskar köttkonsumtionen. Enligt vetenskapliga studier kan vegetarisk kost både hjälpa människor att behålla hälsan men även att återfå hälsan. För sjukdomar som gallsten, njursten, åldersdiabetes och fetma kan uppkomma i samband med vad vi äter. I animaliska produkter kan det dessutom finnas bakterietillväxt som kan leda till matförgiftning.Kött har tre stora hälsonackdelar, de innehåller för mycket protein och ofta för mycket fett och för lite fibrer. Vegetabilier innehåller protein som är i lagom mängd, exempel gäller det speciellt för ärtor, bönor och linser. De innehåller även lite fett och mycket fibrer. Det är dessutom rika på vitaminer och andra ämnen som behöver finnas i en fullvärdig kost.
Det finns lösningar på våra problem som man kan lösa. Om man tror att man inte får i sig tillräckligt med protein kan man äta annan mat som kan ersätta proteinerna som exempel mat från växtriket. Problemet med obetade hagar går att lösa genom att ha ekologiska lantbruk där djur får gå i hagar och beta. Men samtidigt finns det många negativa konsekvenser med att konsumera kött men det finns också positiva saker med att konsumera kött. Men de negativa konsekvenserna är mycket allvarliga idag. Om vi människor bara hade varit mer engagerade i att minska köttkonsumtionen och välja andra alternativ såsom bönor och linser hade klimatsituationen sett annorlunda ut. Vi behöver alla hjälpas åt och inspirera varandra och ändra vår kost så köttkonsumtionen dras ner.
Elin Sjöberg, Albert Fröberg Ålund
Källförteckning:
Naturskyddsföreningen (u.å.) Frågor och svar om kött och klimat
https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/faqvego
[2021-03-03]
Vegetarian (u.å.). Varför mer vegetariskt och mindre kött
https://www.vegetarian.se/Kottfolder.html
[2021-03-11]
Jordbruket (2021) Konsumtion av kött https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/hallbar-produktion-och-konsumtion-av-mat/konsumtion-av-kott
[2021-03-11]
Göteborgs-posten (u.å) Så tänker du klimatsmart när du ska välja mat
[2021-03-11]
Naturskyddsföreningen ( u.å) Kött, klimat och miljö – dina val påverkar!
https://www.naturskyddsforeningen.se/kott-klimat-miljo
[2021-03-11]
Bohusläningen (2019) Därför måste du äta mindre kött
[2021-03-11]
Höj bensinpriserna!
Vi anser att bensinpriserna bör höjas. Vår hypotes angående denna fråga är att om vi höjer bensinpriserna kommer färre åka bil och flera kommer åka kommunalt. När vi höjer bensinpriserna och färre åker bil bidrar det till att vi minskar klimatpåverkan på miljön. Utvecklingstakten kommer att öka på alternativa bränslen till exempel biogas och el drivna fordon.
Förbränningen av fossila bränslen är en av de största bidraget till växthuseffekten över hela världen. Utsläppen av alla dessa fossila bränslen bidrar till att klimatet förändras och att medeltemperaturen höjs något enormt, är det värt att vår miljö förstörs på grund av att vi lättare ska kunna ta oss fram. Nej, det är det inte. Istället ha möjligheten att vi börja åka kommunalt och alla bussar inom varje kommun kan byta ut de bensindrivna bussarna till elbussar. Det är mer miljövänligt men även mer ekonomiskt i slutändan.
Bussar kommer inte vara tillgängliga hela tiden, då kan man kan dra slutsatsen att vi måste ha andra alternativ till bussarna, elbilar är något som har blivit mer populärt på senare år, men många människor söker sig fortfarande till diesel och bensinbilar, på grund av det faktumet att priserna är så höga. Den billigaste elbilen just nu kostar mer än 250 tusen kronor, det är inte ett pris som många är beredda att betala. Det finns nuförtiden bonus-malus på elbilar och diesel och bensinbilar, det betyder kortfattat att de som köper bilar som går på fossila bränslen får malus, i detta sammanhanget betyder det att bilskatten höjs. De som köper elbil får en bonus, alltså ersättning eftersom det förbättrar miljön. Vi vill att denna ideen utvecklas och vi vill gärna se subventionering på elbilar, vi tror att det skulle hjälpa många människor som vill köra elbil men inte har möjligheten till det.
Högre bensinpriser kommer att ha en negativ effekt på människor som bor i ett område där en bil behövs. Detta kommer möjligen påverka deras ekonomi och det kan skapa misstro mot kommunen. Ökande priser kan också ha en negativ effekt på ekonomin för stora företag som Equinor eller andra, eftersom deras inkomster minskar, samtidigt som de erbjuder ett jobb för 225 000 personer i Norge. Detta kan också leda till en större grad av arbetslöshet, vilket i sin tur kommer att ha en negativ effekt på statens ekonomi.
Ökningen på elbilar i landet kommer leda till att vi kommer behöva mer el för att de ska kunna rulla, många säger att elen som elbilar och elcyklar drivs på inte är grön el och kommer från kolkraft till exempel, då är hela poängen med elbilar förstörd.
Vi menar att elen som kommer finnas när elbilar är det vanligaste i Sverige kommer vara grön, den gröna elen är redan på gång i flera länder i europa, även Sverige. Den ökade efterfrågan på el kommer lösa många problem med arbetslöshet, eftersom marknaden kommer expandera, Tesla, en stor exportör av elbilar till övriga världen, har gett sig in på elmarknaden i tyskland och konkurrerar nu med företag som BMW, skriver (Avanza 2020) Om Tesla lyckas kommer de ge sig in på marknader i många olika länder i västeuropa och kommer ge mycket arbetsmöjligheter samtidigt som elen blir mer grön.
När människor börjar åka kommunalt mer så kommer det även bidra till att fler kan söka jobb. Detta gör att fler får möjlig att få jobb och för att kunna försörja sig själva och kanske till och med deras egna familjer. Det kommer behövas sätta ut flera kommunala medel vilket leder till att det då behöver finnas mer tillgänglig personal.
Många kommer säkert säga att det inte kommer öka jobbmöjligheterna eftersom det krävs ett speciellt körkort för buss, eftersom det kräver goda köregenskaper och det kommer göra att många inte ens kommer att försöka få ett jobb eller ge upp.
Vi menar att man ska försöka engagera folk att bli bussförare genom att framföra alla fördelar som finns med att jobba inom bussbranschen. Det är både bra för miljön och det kan vara kul. Bussförarens lön kanske inte just nu är enig med det viktiga jobbet som man gör, men vi tycker att man ska höja lönen för busschaufförer. Det kommer göra att jobbet bli mer attraktivt och fler utbildar sig till det.
För att sammanfatta allt som har framförts i våran åsikt tycker vi kort och gott att vi verkligen bör höja bensinpriserna. Det kommer båda gott både för miljön utifrån ett globalt perspektiv och på individnivå, eftersom vi kommer köra mindre bil kommer vi spara pengar och under längre sikt kommer det bli mer ekonomiskt. Skogsbränder, isen smälter vid polerna, öar och länder riskerar att bli översvämmade, ekosystem förstörs och klimatet förändras, vi har kommit till en tidpunkt i historien då vi måste bli ihågkomna som de som stoppade klimatförändringarna, inte de som sopade problemet till andra generationer. Många länder är fortfarande efter i “klimatkampen” och vi i norden är väldigt små jämfört med resten av världen, men om ingen försöker ställa om så kommer ingen heller att haka på förändringen.
Emma Zeitlin Talamo, Ludvig Bågander