TYRINGE PISTOLKLUBB
Tyringe Pistolklubb bildades den 14 oktober 1946. Från början hette klubben Brönnestads landsfiskalsdistrikts polismäns pistolklubb. 1947 anslöt sig klubben till Svenska Pistolskytteförbundet . Fr.o.m. den 25 april 1948 ändrades namnet till Brönnestads Pistolskytteklubb då även icke polismän fick medlemskap i klubben Den 26:e mars 1954 lämnades ansökan in till Pistolskytteförbundet om att ändra namnet till Tyringe Pistolskytteklubb då klubben har sitt säte i Tyringe och samtliga 25 medlemmar bor med ett par undantag i Tyringe, Idag finns ca 30 aktiva medlemmar i klubben. De har en dubbel nordisk mästare i fältskytte som vann 2009 i Bergen i Norge både i lag och individuellt. Dessutom har de flera medaljörer i SM, SSM och ett antal kretsmästare i både fält och banskjutning.
Klubben tillhör Kristianstad pistolskyttekrets och är anslutna till SPSF och SSSF
kristianstadspistolskyttekrets.se
Startsida - Svenska Pistolskytteförbundet (pistolskytteforbundet.se)
Pistolskyttemärket
Denna text är hämtad från SPSF
Pistolskyttemärket, som utarbetats i samråd med och godkänts av Riksheraldikern, har ovanstående utseende. De korslagda vapnen är hjullåspistoler från Gustav II Adolfs rustkammare, numera förvarade i Livrustkammaren. Pistolskyttemärket, som är bevis på uppnådd färdighet i skjutning med av Svenska Pistolskytteförbundet godkända vapen, har till ändamål att väcka och vidmakthålla intresset för och främja skjutskickligheten med dessa. Pistolskyttemärket utdelas av Förbundet.Mer information om pistolskyttemärket finns att läsa i skjuthandboken.
Fältskjutning
Denna text är hämtad från SPSF
Fältskjutning omfattar skjutning på korta tider mot i terrängen, på varierande sätt, anordnade mål. Skjutningen utförs i patruller. Förflyttning mellan målen sker i regel till fots. En fältskyttetävling går ut på att med så många skott som möjligt träffa alla figurer. Resultatet anges vanligen ex: 47/25, vilket betyder 47 träff i 25 figurer. Vid vissa tävlingar (poängfältskjutning) sammanräknas antalet träff med antalet träffade figurer. Enligt exemplet ovan skulle då resultatet bli 72 poäng. En tävling i fältskjutning omfattar ett antal stationer. På varje station skjuter man patrullvis mot 1 till 6 mål. Ofta är dessa uppdelade på flera målgrupper. 6 skott avlossas under mycket varierande tider, vanligen under en totaltid av 5 till 25 sekunder. I varje patrull kan 5 till 20 skyttar tävla. Vanligast är dock 10 skyttar per patrull. Antalet stationer varierar beroende på typ av tävling. En större mästerskapstävling såsom ett svenskt mästerskap eller ett landsdelsmästerskap omfattar vanligen 10 stationer, d.v.s. 60 skott. En nationell tävling eller en kretstävling omfattar normalt 8 stationer (48 skott). Även 6 och 7 stationer förekommer. Fältskjutning är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936.
Precision
Denna text är hämtad från SPSF
En tävling i precisionsskjutning består av ett antal serier skjutna mot internationell pistoltavla på 25 m avstånd. Varje serie består av 5 skott avlossade under en tid av 5 minuter. Antalet serier varierar beroende på typ av tävling. En mästerskapstävling såsom svenskt mästerskap, landsdelsmästerskap eller kretsmästerskap omfattar 10 serier, d.v.s. 50 skott. En nationell tävling eller en kretstävling kan omfatta 6 serier. Även 7 och 10 serier förekommer. Vissa mindre tävlingar såsom klubbtävlingar eller serietävlingar kan bestå av 4 serier. Mästerskapstävlingar består av grundomgång och final, 7+3 serier. Innan tävlingsserierna skjuts, skjuts en provserie. Detta för att kontrollera att bl a vapnets skottställning inte har rubbats eller att någonting annat inträffat med vapnet. Man har då möjlighet att justera vapnets skottställning utan att det påverkar tävlingsresultatet. Precisionsskjutning, eller Banskjutning eller Skolskjutning som det tidigare kallades, är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936. Fram till mitten av 60:talet sköts grenen på en annan tavla och på 30 m avstånd. Varje serie bestod då av 6 skott. Skjuttiden var 5 min.
SSSF
Denna text är hämtad från SSSF
Vapnen som det skjuts med utgörs av följande typer:
Luntlåsvapen, Tändning av drivladdningen sker här med en brinnande lunta som med hävstång (hanen) förs ned i fängpannan med fängkrut som antändes och i sin tur antänder drivladdningen. Mynningsladdade gevär, karbiner och pistoler.
Flintlåsvapen, som är en vanlig typ. Den brinnande luntan är här ersatt med en bit flinta fastsatt i en hane som vid avfyrning slår gnistor mot ett eldstål. Gnistorna tänder fängkrutet i fängpannan och skickar in en eldstråle till drivkrutet.
Slaglåsvapen, som i kronologisk ordning kommer efter nu nämnda vapentyper och förekom in på 1900- talet. Tändning av drivkrutet sker med en tändhatt (knallhatt) som sitter på en nippel där hanen slår ned. Slaglåsvapen förekommer i många skjutklasser. Det vanligaste slaglåsvapnet bland dagens svartkrutsskyttar är slaglåsrevolvern (runt 1850-talet) som faktiskt kan sägas utgöra svartkrutsskyttets ”22.a”.En slaglåsrevolver är inte mynningsladdad som övriga vapen i klassen och förstås, luntlås- och flintlås- vapen, utan kammarladdad. Det lösa krutet hälls i det roterande kammarstycket (revolverns trumma) och en kula pressas ner på krutet med en laddarm, som sitter på revolvern. Slaglåsrevolvern är som regel avsedda för 6 skott.
Patronladdade vapen, som utgör sista utvecklingsstadiet i svartkrutets historia. Här är vi nu framme vid ”vanliga” patronladdade vapen, både 1-hands- och 2-hands. Gevärsklassen heter i Sverige ”Bakladdat gevär” vilket faktiskt kan innebära även sk kammarladdade vapen där löst krut hälls i en kammare baktill och en kula ligger i ett ”patronläge”. Tändningen sker med en tändhatt. Variationer förekommer, t ex tändnålsgevär med flera.
I alla klasser skjuts det 13 skott mot internationella pistoltavlan Avstånden varierar mellan 25 och 100 m. Undantag är förstås lerduveklasserna med mynningsladdat gevär, flintlås eller slaglås, där det skjutes mot 25 duvor enligt regler som avviker från modernt skeet eller trapskytte. Klassen militär flintlåsmusköt skjutes stående på 50 m mot en särskild tavla, den franska musköttavlan.
Vanligast är alltså 13 skott mot 10-ringad tavla, där de 10 bästa räknas och ger möjlighet till max 100 poäng. Varför 13 skott, kan man undra? Jo, detta är historiskt skytte och de 13 skotten är till antal hämtade från Gustav II Adolfs kungliga påbud som stadgade att varje muskötskytt skulle utrustas med laddningar till 13 skott.
Förutom vanligt tavelskytte förekommer också fältskjutning med särskilda regler och lokalt anordnas mindre tävlingar i form av en jaktstig. Dessa senare tävlingstyper är inte internationella.
Är det dyrare att syssla med svartkrutsskytte än med ”vanligt” skytte? Nej, absolut inte, tvärtom. Nytillverkade kopior av historiska vapen är generellt billigare än moderna vapen, köps till överkomligt pris, kulor av rent bly gjuter man själv, likaväl som att man smälter kulfett och blandar till hemma på köksspisen.
Som svartkrutsskytt inte bara skjuter man. Att läsa och förkovra sej på historiskt vetande är minst lika intressant.