Ett utdrag ur griftetalet som prästen Christina Hultdin höll i Sävar kyrka den 13 november 2009. Vi i televeteranernas styrelse tycker det är väl formulerat och speglar Runes liv så fint så vi ville återge det här på vår hemsida

”Rune och televerket, hörde ihop. Han var en riktig, genuin televerkare. Televerkare i yrket och televerkare privat. Televerkare både före och efter sin pension 

Rune hade många engagemang inom televerket, förutom det rent yrkesmässiga. Han var engagerad i televerkets idrottsförening och hade praktisk omsorg om telestugan i Klabböle. Olika förtroendeuppdrag inom televerket hann Rune också med.  Rune som efter sin pension till och med startade televeteranernas förening. Man kan nog säga att Rune var trogen sin huvudman. Ur televerket kom gott, verkade vara hans devis.  Till och med när debatten gick i vågor om lämpligheten med televerkets ” heta linje” var han trogen sin arbetsgivare . Ni som kände honom visste: Televerket trampar man inte på.

Rune var arbetsam och noggrann i det han företog sig. Ordning och reda hade han omkring sig. Han visste vad han ville och hur det skulle vara och bli. Hans stora intresse var stugan i Sand. Stugan där han byggde, snickrade, grejade och odlade. Stugan som så olyckligt brann ner ett år efter sambon Doris död. Vem som helst annan hade kanske blivit knäckt, men inte Rune. Själv sade han att branden kanske blev hans räddning i sorgen efter Doris. Han fick en uppgift att ta itu med. Stugan skulle byggas upp på nytt. Och exakt lika den förra skulle den bli.

Bygga, snickra, greja. Kanske inte så konstigt att Rune bar på ett speciellt intresse för elektriska prylar och verktyg. När Claes Ohlssons kom till Umeå var det till glädje för Rune. Att få botanisera bland alla prylar. Och han köpte ”bra att ha grejer” kanske både en och två om priset var det rätta. Rune passade på när det var billigt även om prylen han köpt hamnade på hyllan.

Bilarna! Kanske minns ni hans bilar. Till slut kom det att bli tre stycken, samtidigt. Tre bilar med olika funktioner. En bil med vanlig växellåda, en bil att använda på vinterväg och som verktygslåda. En automatväxlad för sommarbruk! Och en automatväxlad ”finbil”.  Och Rune, körde bil på sitt alldeles egna speciella sätt, han bromsade med vänsterfot! Prova det ni!

I slutet av 70 talet kom nytt liv in i Rune och Doris liv.  Kattungen! Kattungen som klev rakt in i Runes hjärta när den första natten kurade ihop sig på kudden vid Rune. Kärlek uppstod och Rune blev kattälskare! Livet ut.

76 år gammal miste Rune sin livskamrat Doris. Hur skulle det gå? Han som under ett helt liv varit portad från köksregionerna. Men Rune var mannen som planerade framåt. Han skulle visa att han kunde! 76 år gammal lade han om stil!  Mat började han laga med elegans och finess. Till glädje för den som blev bjuden.”