Nu kommer du få lära dig mer om inflation och hur det kan påverka dig och din ekonomi. I den här lektionen hjälper Swedbank till att förklara hur inflationen påverkar oss – och hur man kan agera för att skydda sin ekonomi.
Ta del av materialet på sidan för att lära dig mer. Längst ner finns också några frågor att diskutera i grupp.
Amortering: När man betalar tillbaka på lånet för att minska sin skuld.
Avkastning: Hur mycket en investering ökar eller minskar i värde.
Budget: En plan för kommande inkomster och utgifter. Ger en överblick över ekonomin.
Buffert: Sparade pengar som kan användas för oväntade utgifter.
Inflation: Innebär att priserna stiger så att värdet på pengar minskar. Det innebär att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar.
Riksbankens inflationsmål: Två procent per år, det ger en stabil och förutsägbar utveckling av priserna.
Inkomst: Pengar du tjänar från ditt jobb eller på annat sätt. Även olika bidrag räknas in.
Investering: Man köper något som man tror ska öka i värde över tid, till exempel fonder eller aktier. Säljer man för högre pris så har man gjort vinst och tjänat pengar. Det finns alltid en risk eftersom värdet också kan minska.
Nominellt värde: Det aktuella värdet i kronor idag.
Realvärde: Värdet med hänsyn taget till inflationen och andra förändringar som påverkar värdet.
Ränta: Priset för att låna pengar. (Om du lånar pengar av banken betalar du ränta. Om du sparar pengar hos banken får du ersättning, i form av ränta. Även kallat sparränta.)
Utgift: När du betalar för något. Exempelvis handlar mat, går till frisören eller betalar hyran.
Har du reagerat på att priser ibland stiger mycket från tid till annan och du inte kan köpa lika mycket för månadspengen eller studiebidraget som tidigare? Det beror på inflationen, som är en ökning av den allmänna prisnivån. Inflationen gör att du kan köpa färre saker för samma mängd pengar, dina pengar minskar helt enkelt i värde.
Samma sak kan gälla arbetsinkomst. Om du har ett extrajobb kanske du under vissa perioder märkt att du inte kan köpa lika mycket för lönen som tidigare? Det beror
på att inflationen gjort att den lön du får från extrajobbet inte är värd lika mycket som tidigare, eftersom varor och tjänster blivit dyrare. Om inflationen exempelvis stiger med fyra procent, samtidigt som du får
en löneförhöjning på två procent, skulle det förenklat innebära att dina
pengar räcker till färre saker, trots att du fått högre lön. Klurigt va?
Här kommer ett exempel:
”Du ska gå till frisören och klippa dig. Det brukar kosta 300 kronor. Men på grund av inflationen har det blivit dyrare för frisören att hyra lokalen och köpa in saxar och fönar. Därför har frisören höjt priset med 4 %. Nu kostar det 312 kronor att klippa sig. Samtidigt har du fått löneförhöjning från jobbet med 2 %. Tidigare fick du 100 kr per timme, men efter löneförhöjningen får du 102 kr per timme. Kostnaden för att klippa sig har blivit större jämfört med din löneförhöjning, vilket innebär att dina pengar räcker till färre saker.”
Det är bra att känna till inflationens påverkan vid framtida löneförhandlingar. Men kom ihåg att man inte alltid får högre lön från år till år och att det är
flera saker som spelar in. Även om du inte skulle få löneförhöjning är det värdefullt att skaffa arbetslivserfarenhet och referenser för framtiden.
Som ni precis har läst kan hög inflation göra att vår lön blir mindre värd, och då vill man ju gärna att ens chef höjer lönen eftersom det blir dyrare att leva med högre matpriser, boendekostnader och att gå till frisören. Så varför kan inte alla få en högre lön? Det är faktiskt en knepig fråga eftersom löneökningar riskerar att leda till en ond spiral – om alla får högre lön så kan det bidra till ännu högre inflation. För om företag höjer lönerna så behöver de också höja priserna på sina produkter och tjänster för att täcka de ökade lönekostnaderna. På så sätt drivs inflationen på ytterligare och det innebär att det blir svårare att komma tillbaka till inflationsmålet på två procent.
Anledningen till att vi har ett inflationsmål på två procent är att det ger en stabil och förutsägbar utveckling av priserna. Det är bra för både hushåll
och företag och skapar förutsättningar för ekonomin att utvecklas på ett bra sätt. I Sverige är det Riksbankens uppgift att se till att inflationen ligger på den här nivån, om den inte gör det tar de till olika åtgärder.
Hushåll är olika känsliga för inflation. Det kan handla om att man har låga inkomster och/eller höga utgifter som gör att man redan vid en låg och stabil inflation har svårt att få ekonomin att gå ihop. Om inflationen är hög och utgifterna ökar mer än inkomsterna så räcker pengarna till mindre. En del kan behöva dra in på semester medan andra kan behöva ändra sina matvanor eller flytta till en billigare bostad.
När man flyttar hemifrån för första gången är det vanligt att man hyr en bostad. När inflationen är hög ökar hyran eftersom hyresvärden får ökade utgifter när priset för el, uppvärmning och försäkringar stiger. Dessutom blir levnadskostnaderna också högre, så som mat, hemförsäkring och kläder. Därför är det viktigt att göra en budget. Det innebär att du planerar så att dina inkomster täcker dina utgifter och att det finns pengar kvar till sparande.
Testa att skriva upp vilka inkomster och utgifter du har under en månad.
Har du pengar kvar i slutet av månaden eller tar de slut snabbt?
Swedbanks ungdomsekonom Julia Hofvendahl förklarar. Filmen är 1,47 minuter.
Inflation gör att pengar minskar i värde. Men, om man får ränta för sparpengarna kan de öka i värde. Den här typen av ränta kallas sparränta
och betyder att banken ger en viss procent på det belopp som finns på kontot. Om man däremot har pengar på ett konto som inte har någon sparränta och inflationen är två procent, innebär det att realvärdet minskar, alltså värdet
med hänsyn taget till inflationen.
Ju högre sparränta desto bättre. Det är viktigt att ha en sparbuffert för oförutsedda utgifter. Om till exempel mobilen plötsligt går sönder kan man behöva använda en del av sina sparade pengar för att laga den eller köpa en ny.
Om man sparar på lång sikt, alltså pengar som inte ska
användas de närmsta åren, kan man placera dessa pengar
i alternativ som ger möjlighet till högre avkastning – som exempelvis fondsparande. Att få avkastning på sina pengar betyder att de ökar i värde. Men kom ihåg att det finns ingen garanti för framtida avkastning och att investeringar i fonder eller aktier alltid innebär en risk.
När man fyller 18 år och är myndig kan man ta lån. Det finns olika typer
av lån beroende på vad man lånar till. Det finns studielån som man kan ansöka om när man studerar. Det finns också bolån och billån, med dessa
lån tar banken bostaden eller bilen som säkerhet vilket betyder att banken
kan se till att dessa säljs om man inte kan betala tillbaka lånet. Sen finns det konsumtionslån (även kallat privatlån eller blancolån), det är lån som inte
har någon säkerhet kopplad till sig. Det kan vara lån man ansöker om när budgeten inte riktigt räcker till. Till exempel för att köpa en ny tvättmaskin/torktumlare. Dessa lån är ofta dyrare och kan skilja sig
mycket åt i pris.
Priset för att låna pengar kallas ränta och betalas till banken. Räntan kan skilja mellan banker och olika typer av lån. Utöver att räntan ska betalas varje månad betalar man också ofta tillbaka en liten del av lånet samtidigt som räntan, det kallas amortering. När du tar ett lån så lägger du och banken upp en plan för när lånet ska vara avbetalat och klart.
Inflationen kan medföra att lån blir dyrare om räntan höjs, alltså om priset man betalar för att låna pengar blir högre, och då blir det mindre pengar över till annat. Därför är det viktigt att amortera så att lånet minskar med tiden,
till slut har man betalat tillbaka hela lånet.
Gör en budget och få koll på inkomster
och utgifter. Då blir det lättare att planera och prioritera vad pengarna ska räcka till.
Spara ihop pengar till en buffert. En buffert
är pengar som man kan använda för oväntade utgifter, till exempel om mobilen går sönder
och man behöver laga den eller köpa en ny.
När bufferten är på plats kan man fokusera på det roliga sparandet - framtidsdrömmarna! När man sparar på lång sikt, 5 år eller längre, kan man placera pengarna där det finns möjlighet till avkastning, alltså där pengarna har möjlighet att öka i värde. Fondsparande är ett alternativ för det långsiktiga sparandet. Men kom ihåg att det finns ingen garanti för framtida avkastning och investeringar i fonder innebär alltid en risk.
Ta inte lån som det blir svårt att betala tillbaka och låna inte i onödan. Att spara först och konsumera sen är en bra grundregel. Det kostar pengar att låna pengar, kostnaden kallas för ränta. Utöver räntan kan det även finnas andra kostnader för lånet. Därför är det viktigt att läsa villkoren innan man tar ett lån. När man behöver låna ska man också amortera, det vill säga betala av lånet så skulden minskar. Ju mer man amorterar, desto lägre blir kostnaden.
På vilka sätt kan man märka av inflation? Ge exempel.
Hur kan du skydda ditt sparande mot inflation?
Du ska precis flytta hemifrån och hör att inflationen är på väg att öka.
Ge minst 5 exempel på hur du kan skydda din ekonomi.
Hur påverkas personer med lån när det är hög inflation? Kan du ge dem något tips för att inte vara lika känsliga för inflation?
Om inflationen stiger och man lever med en tajt budget kan det vara svårt att få pengarna att räcka till. Har du tips på vad man kan göra om man hamnar i den situationen? Försök komma på så många tips som möjligt! Tipsen kan handla om att spara eller tjäna pengar på olika sätt.
Här förklarar Swedbanks ungdomsekonom Julia Hofvendahl hur dyr mat på utlandssemestern kan leda till dyr mat hemma i Sverige. Filmen är 2,05 minuter.
Hur kan hög inflation i andra länder påverka din ekonomi?