Hälso- och sjukvård
Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar alltså såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna som den egentliga sjukvården. Insatser av skolsköterska som riktar sig till enskilda elever är i regel hälso- och sjukvård och eleven kan i det flesta betraktas som en patient. Den medicinska insatsen inom elevhälsan har att utgå ifrån bland annat hälso- och sjukvårdens lagstiftning, skolans lagstiftning samt socialtjänstlagen. Detta gör att arbetet i många delar kan vara komplext och ibland behöver svåra avvägningar göras. Ofta kan skolsköterskor uppleva att det finns gråzoner exempelvis när det gäller ett barns rätt att vara delaktig i beslut och åtgärder och föräldrarnas ansvar utifrån föräldrabalken.
Offentlighet och sekretess
För offentliga verksamheter gäller regler om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), för enskilda verksamheter finns regler om tystnadsplikt i skollagen (2010:800) och i patientsäkerhetslagen (2010:659). När det gäller uppgifter som finns inom den medicinska delen av elevhälsan så är sekretess en huvudregel. Detta innebär att en uppgift omfattas av sekretess om det inte står klart att uppgiften kan lämnas utan att eleven eller någon närstående lider men (omvänt skaderekvisit eller stark sekretess). Vid stark sekretess ska utgångspunkten för skadeprövningen vara vårdnadshavarens eller elevens egen uppfattning (om elevens ålder och mognad gör att han eller hon anses kunna ta ställning i frågan).
För elevhälsans medicinska insats regleras sekretessen i offentlighets- och sekretesslagen, det vill säga i kapitlet om hälso- och sjukvård. Elevhälsans medicinska insats är en självständig verksamhetsgren och det finns normalt en sekretessgräns gentemot övrig skolpersonal. Sekretessgränsen medför att elevhälsans medicinska insats måste göra en sekretessprövning för att lämna ut uppgifter till den andra verksamhetsgrenen inom skolan, det vill säga till elevhälsans övriga delar eller till annan personal inom skolan. Ett samtycke möjliggör att uppgifter kan överlämnas och är ett bra sätt att samverka med elev och vårdnadshavare för att elevens skolgång ska underlättas.
För att säkerställa att uppgifter om ett barns hälsa kan överlämnas till exempelvis elevhälsans övriga professioner behöver du som skolsköterska få ett samtycke från vårdnadshavare och/eller äldre elev (från 13 år ). Uppgifter om en enskild elev får dock lämnas från elevhälsans medicinska insats till annan elevhälsa eller en särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs för att eleven ska få nödvändigt stöd.
Mer information
Bedöma barns mognad för delaktighet/kunskapsstöd- Socialstyrelsen
Föräldraansvar
Vårdnadshavare är de personer som har den rättsliga vårdnaden om ett barn, det vill säga det juridiska ansvaret. Det kan antingen vara en förälder, båda föräldrarna eller en annan person som är utsedd av domstol. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, till exempel hälso- och sjukvård, men ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.
Det är av stor vikt att du som skolsköterska har ett nära samarbete med barn och unga och deras vårdnadshavarna inför hälsobesöken så att de görs delaktiga och att hälsosamtalen bidrar till ökad hälsa.
Mer information
Vårdnadshavare och sekretess
Bestämmelser om i vilken utsträckning sekretessen till skydd för en underårig gäller i förhållande till en vårdnadshavare och vilka möjligheter en underårig har att ensam eller tillsammans med sin vårdnadshavare förfoga över sekretessen, regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) . Enligt bestämmelsen gäller sekretess till skydd för en underårig inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning vårdnadshavaren enligt föräldrabalken (1949:381) har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Sekretess gäller dock mot vårdnadshavaren om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.
Mer information
Barn som söker hälso- och sjukvård – Meddelandeblad (socialstyrelsen.se)
Dokumentation och journalföring
Regler om journalföring och hantering av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns primärt i patientdatalagen (2008:355). Vid vård av patienter ska vårdgivaren se till att det förs patientjournal. Detta sker ofta i ett digitalt journalsystem (I Kalmar län används PMO) eller i pappersjournal. Syftet är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.
Skyldigheten att föra patientjournal gäller alla vårdgivare, oavsett om vården bedrivs i offentlig eller enskild regi. Den som för patientjournal ansvarar själv för de uppgifter hen för in i journalen. För skolsköterskan och skolläkaren är patientjournalen bland annat ett underlag för att bedöma eventuella behov av uppföljning utifrån tidigare undersökningar. Det kan till exempel gälla uppföljning av tidigare hälsobesök, hälsosamtal eller ryggundersökningar.
Patientjournalen är även en informationskälla för vårdnadshavaren och eleven. Patientjournalen ska innehålla de uppgifter som behövs för att ge patienten en god och säker vård. Alla uppgifter som förs in i patientjournalen ska utformas med respekt för patientens integritet. Journaldokumentationen ska ske så snart som möjligt efter elevens besök.
Mer information
Evidensbaserad praktik inom elevhälsans hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att tillämpa evidensbaserad praktik innebär att medvetet och systematiskt använda den bästa tillgängliga kunskapen, tillsammans med den professionelles expertis, samt att utgå från den berörda elevens situation, erfarenhet och önskemål för beslut om interventioner (insatser och åtgärder) till enskilda elever.
Mer information
Att arbeta evidensbaserat - Socialstyrelsen
Barn som söker hälso- och sjukvård – Meddelandeblad (socialstyrelsen)
Anmälningsskyldighet
All personal i skolan som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldig att genast göra en anmälan till socialnämnden, Socialtjänstlagen (2001:453).
I skollagen (2010:800) finns en hänvisning till bestämmelserna om anmälningsskyldighet. Det behövs inga tydliga bevis eller tecken, utan det räcker med en oro för eller en misstanke om att barnet far illa. Anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd utan ska utgå från sina egna iakttagelser och sin bedömning att ett barn far illa eller misstänks fara illa. Den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett personligt ansvar för att anmälan görs. Den som är anmälningsskyldig kan inte göra en anonym anmälan. Det är inte anmälarens utan socialtjänstens sak att utreda och avgöra allvaret i barnets situation.
I regel görs anmälan till socialtjänsten i den kommun eller stadsdel där barnet är bosatt. Information om hur en anmälan kan göras såväl under som efter kontorstid kan finnas på kommunens webbplats.
Mer information
Vägledning för elevhälsan- Socialstyrelsen
Barn som far illa/ anmälan - Socialstyrelsen