Stöckepärmen

Stöckepärmen har tagits fram av ledare i Stöcke IF under våren 2023, med stöttning från Change the game, inom ramarna för det Arvsfondenfinansierade projektet Rörelserika Offentliga Anläggningar. 


Innehåll:

1. Intentionen


Vår uppgift:
Vi i Stöcke ska som första samhälle använda rörelserikedom som kompass för att skapa ännu bättre utvecklingsmiljöer för bygdens barn och unga. Vi har en unik möjlighet att utveckla ledares förmåga att skapa positiva rörelseutmaningar samtidigt som Mötesplats Stöcke byggs och börjar användas. 


Varför är det viktigt?
Vi utforskar och strävar efter att gå ”den tredje vägen”. Det innebär att vi vill engagera så många Stöckebor som möjligt i föreningens verksamhet, samtidigt som de som vill får goda förutsättningar att bli riktigt bra på sin idrott. Utöver att skapa förutsättningar för att bli duktig på idrott vill vi bidra till att våra utövare blir slitstarka och resilienta


Vi tror att ett rörelserikedomsfrämjande förhållningssätt kan hjälpa oss i föreningen att samarbeta bättre mellan olika idrotter och samtidigt utgöra en tydliga röd tråd av igenkänning genom våra träningsgrupper på olika nivåer. Förhållningssättet kan också öka våra chanser att rekrytera, behålla och utveckla ledare eftersom det bygger på tillit till varje ledares inneboende innovationsförmåga – vi skapar nya lösningar tillsammans. 


Vi vill skapa idrottsmiljöer som många vill bidra till och tillhöra. Genom att skapa sociala sammanhang med goda rörelsemöjligheter för alla kan vi bidra till att Stöckebygden blir en attraktiv livsmiljö där alla invånare får god chans till hälsa och välbefinnande. 

2. Inspirationssbank


Exempel på aktiviteter och övningar som vi vill lyfta fram med förhoppning om att de kan hjälpa fler ledare snabbare förstå fördelarna med förhållningssättet vi förespråkar. Inspirationsbanken är också ett verktyg som underlättar för den som själv vill börja experimentera med nytänkande övningsdesign

Generiska idrottsövergripande exempelaktiviteter

Jonglering (med sjalar/ballonger)

Dela ut jongleringssjalar/ballonger till alla. Be dem kasta och fånga med ena handen, sedan andra handen, sedan varannan gång med vänster och höger hand. 

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Snabbhetsjakt 

En person blundar. Den andra väcker kompisen som blunder med en klapp på axeln för att sedan fly bort till en annan linje. Personen som blundade vaknar och jagar efter sin flyende kompis och försöker klappa den på ryggen. 

Progressioner: 

Varför är aktiviteten bra?

Människohinderbana

Deltagarna bygger hinder med sina kroppar som kompisarna får försöka ta sig förbi. När man tar sig förbi ett hinder blir man ett hinder - rollerna är ombytliga. 

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Ledaren ger inledningsvis anvisade rörelseutmaningar som sedan blir förslag på hinder som deltagarna kan välja att bygga om de har svårt att komma på egna tillvägagångssätt. 

Aktiviteten kräver ingen särskild utrustning. 

Aktiviteten innebär akrobatiska rörelser, rörelse tillsammans och självvalda tillvägagångssätt.

"Systemet" med ombytliga roller, "lös ett hinder så blir du ett hinder", går också att tillämpa med andra typer av rörelser och uppgifter så som ex idrottstekniker, särskilda tillslag osv...

Burpees 2.0 

Dela in utövarna i mindre grupper om 5-6 personer. En person klappar med någon föremål på en kroppsdel på sig själv. Då ska alla andra snabbt sätta den kroppsdelen i golvet och sedan ställa sig upp igen. Då skickas föremålet vidare, och nästa person får välja ut nästa kroppsdel som ska doppas i golvet. 

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Pappersutmaningar

"Papirföreningen" med danska clownen Max. Ge alla utövare var sitt papper. 

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Bråklek (rough-and-tumble play) 

En inspirationsbank full av kamplekar som karaktäriseras av mycket fysisk kontakt, på Svenska Budo & Kampsportsförbundets hemsida. Klicka här >  

Varför är aktiviteterna bra?

Idrottsspecifika aktiviteter

FOTBOLL

Bollkull parvis

Alla utövare hämtar varsin boll och söker upp en kompis. Varje par bygger en yta med koner som de kan flytta sig runt. De ställer sig sedan på var sin sida om kontriangeln och kör sten-sax-påse. Vinnaren jagar förloraren runt konerna och försöker klappa den med handen på ryggen. 

Progressioner:  

Varför är aktiviteten bra?

Huller om buller

Alla utövare springer runt huller om buller inom begränsad rörelseyta, utan att krocka. 

Anpassa rörelseytans storlek i förhållande till deltagarantal. Större yta = högre fart och mindre fysisk kontakt. 

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Jagalek

Skapa avgränsade rörelseytor och dela in utövarna så de blir ca 8 på varje rörelseyta. Ge 6 spelare varsin boll och låt 2 vara utan boll. De utan boll ska försöka klappa de som har en boll på ryggen. När de lyckas ta någon får de deras boll och så byter de roller så en ny utövare blir jagare. 

Anpassa rörelseytans storlek i förhållande till deltagarantal. Större yta = högre fart, mer yta och svårare för jagarna.  

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Cirkelkull med boll

Skapa grupper med 5-6 utövare som bildar en ring med en boll i mitten. Släpp ut en jagare som ska klappa en bestämd person i ringen på ryggen, samtidigt som gruppen försöker snurra undan den personen och hålla koll på bollen. 

Varför är aktiviteten bra?

VOLLEYBOLL

Bollvagnen

Ledare står i mitten av hallen med fylld bollvagn. När aktiviteten börjar kastar ledare en boll i taget från vagnen ut i hallen åt olika håll. Utövarnas uppgift är att tillsammans återföra bollarna till bollvagnen så snabbt som möjligt. Om bollvagnen blir tom vinner ledaren. 

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Sabotageboll

Alla spelare har var sin boll inom en begränsad rörelseyta, t.ex inom en planhalva. När aktiviteten börjar rör sig utövarna runt huller om buller inom området och interagerar med varandra på olika vis utifrån olika uppgifter som ledaren berättar om. 

Progressioner:

Varför är aktiviteten bra?

Bolla i ring

Skapa grupper med 4-6 utövare och ev. ledare som bollar till varandra med volleybollslag.

Progressioner: 

Varför är aktiviteten bra?

Inte perfekt pass varje gång - tack!

Man får inte alltid perfekt pass. Säg tack!

Varför?

Bolla alltid 3 och 3

Bolla in 3 och 3 i stället för 2 och 2. 

Varför?

3. Teoretiska utgångspunkter


Ett rörelserikedomsfrämjande förhållningssätt påverkar hur vi ser på vår uppgift som ledare och på förutsättningarna för våra utövares lärande, prestation och välbefinnande. 

Det rörelserikedomsfrämjande förhållningssättet påminner om människans natur:


Vi är helheter.
Vårt huvud, hjärta och händer är oskiljaktiga. Allt vi är med om påverkar oss tankemässigt, känslomässigt och kroppsligt samtidigt. 


Vi alltid finns i och påverkas av en miljö.
Hur det ser ut runt omkring oss och vad andra gör har stor betydelse för vad vi tänker, känner och gör. 

Motivation är inte bara en kvantitet, utan kan också ha olika kvalitet. Den kan komma utifrån och inifrån. 

Yttre motivation innebär att söka belöning eller undvika bestraffning. Inre motivation innebär att göra något för att det är roligt, för att aktiviteten känns meningsfull och får oss att må bra. Vi kan ge näring till inre motivation genom att skapa förutsättningar i våra aktiviteter, övningar och miljöer där utövare får upplevelser av:

En ickelinjär syn på lärande. 

Det är inte säkert att man blir lika mycket bättre för varje extra repetition, och att den som tränar mest nödvändigtvis blir bäst. Ibland gör vi mycket anpassningar och ansträngningar för att främja lärande som får väldigt liten effekt, och ibland hittar vi små ändringar och till synes enkla lösningar som får stor betydelse för lärandet. 

Bygger trosuppfattningar om att:

o   Olika material/objekt

o   Förändringar i miljön 

o   Nya uppgifter och stegvis mer komplexa uppgifter/begränsningar

 

Denna metodik leder till:

4. Ordval, språk och övriga frågeställningar


Språk och ordval


Utövares upplevelse av tränarens förväntningar på vad man ska kunna, antaganden om förkunskaper och när det är ok att göra fel präglas mycket av tränarens språk och ordval.  Reflektera exempelvis över vad det kan få för betydelse när tränaren säger:

- ”Träna anfall” vs ”Träna anfall och pass 

- ”Kör kullerbyttor” vs Träna på kullerbyttor” 

I de förstnämnda alternativen kan det tolkas som att man redan ska behärska uppgiften. I det senare alternativet kan det upplevas som mer tillåtande och ok att ibland göra fel, prova sig fram och försöka bli bättre. 



Övriga frågeställningar


Fundera gärna i ert ledarteam på hur ni vill förhålla er till:

 

-       Hur kan ni engagera era utövares föräldrar i träningen så de inte bara lämnar av sina barn och sticker. Kan de delta, leka med barnen eller hjälper till på andra sätt? 

-       Hur kan vi hjälpas åt att kommunicera till våra ledare och till våra utövares föräldrar att vi måste hjälpas åt för att göra Mötesplats Stöcke till en trygg miljö för alla barn och att det är ok att säga till någon annans barn om de beter sig oschysst? Vad tycker vi är acceptabelt beteende och vad är inte det?

 

-       Hur kan ni skapa förutsättningar i era aktiviteter som gör det möjligt för era utövare att lära sig upptäcka, värdera och bedöma potentiella risker i rörelsesammanhang? 

-       Mötesplats Stöcke är som en obemannad ungdomsgård. Hur kan vi tillsammans ta ansvar för att lära barnen vara schyssta mot varandra och ta hand om anläggningen?

Bolla in 3 och 3

Den som är i mitten passar

Bolla inte på linje. Försök passa åt sidan. 


Mottagaren fångar bollen i famnen

Följ efter bollen

Passaren väljer riktning