Svamp

Trattkantarell ( Craterellus tubaeformis ) är en vanlig matsvamp . Den kallas ibland för höstkantarell. Trattkantarellen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden.Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november

Grå kantarell ( Cantharellus cinereus ) är en svamp i släktet Cantharellus .Arten är ätlig och populär som matsvamp i sydliga Europa, men i Skandinavien är den sällsynt. Sedd uppifrån kan den förväxlas med svart trumpetsvamp .

Rödgul trumpetsvamp (Cantharellus lutescens) är en svampart som trivs på fuktig, kalkrik mark och ofta växer vid kärrkanter och i mossa i barrskog. Fruktkroppen uppträder under hösten och på lämpliga platser kan svampen förekomma i stort antal.

Kantarell (Cantharellus cibarius) är en ätlig svamp som växer i löv- och barrskog. Med sitt karaktäristiska utseende och tydliga smak är kantarellen en svamp som är näst intill omöjlig att förväxla med någon giftig art, vilket har gjort den till en av de absolut populäraste matsvamparna för amatörplockare. Säsongen är vanligen juli-oktober.

Stensopp eller karljohan (karljohanssvamp) (Boletus edulis) är en ätlig svamp som förekommer i både löv- och barrskog. Formellt är det en sopp. Den bildar mykorrhiza och är därmed beroende av värdträd. Den förekommer talrikt särskilt efter varma somrar och är en god matsvamp, som med fördel kan torkaspå grund sin starka smak och arom. Det latinska namnet betyder ungefär "ätlig klump". Svampen växer bland annat i Nordamerika, nästan hela Europa från Skandinavien till Italien och stora delar av Asien. Stensoppen är Upplandslandskapssvamp.

Stolt fjällskivling (Macrolepiota procera) är en hattsvamp. Det är en vitsporig skivling som lever av förna i skogsbryn, gärna på betade marker i söderläge. Den ljusa hatten täcks av mörka fjäll och kan bli mycket stor, upp till 40 cm i diameter. Den går i Sverige att hitta redan i början av augusti och förekommer normalt fram till oktober.

Rödgul taggsvamp (Hydnum rufescens) är en svampartsom beskrevs av Pers. 1800. Rödgul taggsvamp ingår i släktet mat-taggsvampar, och familjenHydnaceae. Artens status i Sverige är: Reproducerande. Inga underarter finns listade.

Rödgul taggsvamp räknades som handelssvamp i Finland och kunde säljas tillsammans med blek taggsvamp. Den anses lämplig som handelssvamp också av Nordiska ministerrådets expertgrupp.

Blek taggsvamp (Hydnum repandum) är en ätlig taggsvamp som växer i lövskog och barrskog. Fruktkroppen uppträder under hösten, från augusti till oktober. Milda år kan den hittas in i november. Ofta uppträder fruktkropparna gruppvis, och svampen kan bilda stora ringar eller växa i rader som inte är räta, ett växtsätt som benämns som att svampen växer i kroklinjer.

Både hatten och foten har en vit till vitgul färg. Hatten är välvd till utbredd och kanten är oregelbundet buktad. I bredd når hatten cirka 5–15 centimeter. Taggarna på hattens undersida har vanligen först en ljusare, mer vitaktig färg än hatten, men kan senare få en färg mer liknande hattens. De är förhållandevis långa, cirka 0,5 centimeter, spetsiga och tätt sittande. Svampens fot har en höjd på 3–6 centimeter och en diameter på omkring 1–3 centimeter. Foten är oftast centralställd, men den kan ibland även vara sidoställd. Svampen har som färsk en ganska skarp smak, men en svag doft.

Som matsvamp har blek taggsvamp ett vitt och fast kött. Den skarpa smaken som ett färskt exemplar har försvinner när svampen tillagas. Tillagad är svampens smak tvärtom ganska neutral och blek taggsvamp används därför ofta i matlagning som blandsvamp tillsammans med andra mer smakrika svampar.

Fårticka (Albatrellus ovinus) är Medelpads landskapssvamp.

Fårtickans hatt är 10–20 cm bred och färgen är vit eller gulvit. Svampens fot är vit och köttet kan också få gulgrön färg. Fårtickan luktar gott och smaken är god, och eftersom den är en rätt stor och kraftig är den en utmärkt blandsvamp. Fårtickan trivs i mossig barrskog och hittas vanligast i augusti och september månad. För ovana svampplockare är fårtickan en bra svamp eftersom den inte har några giftiga dubbelgångare. Däremot förväxlas den ofta med den ätliga brödtickan och taggsvampen.

Fårtickan är inte särskilt god att äta ensam och bör därför blandas med andra svampsorter som är lite godare. Ett användningsområde för fårtickan är som ersättning för tryffel, bland annat i leverpastej

Judasöra (Auricularia auricula-judae, även: Auricularia polytricha, Auricularia auricula, Auricularia sambucina och Hirneola auricula-judae) är en trädväxande matsvamp, främst använd i östasiatisk matlagning. Som art är svampen utbredd över större delen av världen.