Kraftstation

Skiss Över dammen i Risliden med intag för spånhyvel. kvarn och kraftstation jämte flottningsutskov.

Kraftstation uppföres 1918 till 1919 Då bristen på fotogen1917 som orsakad av avspärrningen under första världskriget hade gjorde sig gällande. blev det uppenbart att man. för belysningsändamål skulle bli hänvisad till karbidlampor. Detta gjorde att intresset inom byn stegrades att få belysningsfrågan löst genom att vid kvarndammen uppföra en kraftstation.

En från USA hemkommen f d Rislidenbo, Cyrus Eriksson. lät med hjälp av Moses Bergmark. Ersmark, undersöka möjligheten för ett dylikt bygge. Sedan utredningen förelåg beslöt byamännen att en kraftstation skulle uppföras. Uppdraget att leda bygget lämnades till Cyrus Eriksson. Byamännen ställde borgen för erforderliga byggnadslån.

1). På hösten 1918 kom kraftstationsbygget igång och den 6 november 1919 var anläggningen färdig att tagas i bruk.

2). Kraftstationens utrustning Till den i kraftstationen insatta turbin var en växelströmsgenerator 20 kva. 380/220 V. kopplad. Turbinen var utrustad med regulator och i stattonen var en uppåtransformator 25 KVA, 380/6.000V, insatt. Rislidens Elektriska Förening bildas

Under åren 1919 till 1923 ombesörjde Cyrus Eriksson skötsel och drift av kraftstationen och även distributionen inom Risliden. Sedan Rislidens Elektriska Förening bildats 1923 övertog denna såväl kraftstationsdriften som distributionen Skellefteå Kraftverk övertager distributionen i Risliden Kraftstationen nedlägges.

Då Rislidens Elektriska Förenings tidvis hade för driften otillräcklig vattentillgång beslöt man 1945 att hos Kraftverket begära uppgift beträffande villkoren för byns anslutning till Kraftverket. Föreningen tillsatte en utredningskommitté som i januari 1946 accepterade de av Kraftverket meddelade vilkoren för anslutning.

l November 1946 hade Kraftverket byggt ett nytt distributionsnät och övertog därefter distributionen inom Rislidens by. Föreningens kraftstation nedlades. Kraftstationsbygget var ett djärvt grepp av byborna.

Om vattentillgången varit större hade förstås stationen kunnat utnyttjas bättre, särskilt när el började användas till annat än belysning. Lyset försvann på nätterna. Som tillfällig besökare blev man förvånad, men det gällde att spara på vattnet. Stationen byggdes i dyrtid med byamännen som borgenärer. När lånet skulle betalas rådde arbetslöshet och dåliga tider. Många byamän kom i ekonomiska svårigheter. Man levde i självhushållets tid, familjerna var ofta stora och kontanter var det ont om. Byborna redde så småningom upp det hela, "en för alla, alla för en".

Sedan Cyrus Eriksson lämnat tjänsten sköttes den av Nils Fällman. Han hade utbildat sig till elektriker i Katrineholm. Området nere vid Kvarnån var länge ett "industricentrum" kvarn, spånhyvel, såg och 1919 till 1946 kraftstation.

Nu har byamännen satsat på att rusta upp området till en utflyktsplats. Vägen dit har rensats från ris, gångbro har byggts över ån. Kvarnstenarna blir bord. En uppskattad utflykt dit var anordnad sommaren 1987. Badplatsen och området kring Maratjärn har ställts i ordning. Risliden har natursköna fritidsområden nära byn. Andra utbyssar är välkomna att fiska, bada, koka kaffe och njuta av miljön. 14. Risliden. Kvarnar, säg, spånhyvel och kraftstation i Kvarnån Kvarnar Som angetts i avsnitt 2 fanns i Kvarnån vid Risliden före 1826 en skvaltkvarn.

1).År 1844 verkställde Rislidensbyaman ombyggnad av den gamla Kvarnen. Den var sedan i bruk till början av 1920-talet. Sågar och Hyvel Den damm, vid vilken kvarnen låg tillbyggdes och förstärktes 1860 och såg och Hyvel uppförde. Från 1860 användes dammen även för flottning i Kvarnån. I början av 1900-talet uppfördes ett för den tiden ett modernt sågverk, förlagt till Kvarndammen. Utskovet för sågen var placerat där senare kraftstationens utskov kom att ligga.