Kiparissi

Kiparissi är "vår" grekiska by. Det finns antagligen hundra andra byar som är lika vackra som Kiparissi men av någon anledning har vi fastnat just för denna lilla avlägsna by på Peloponnesos östkust.
En avlägsen avfolkningsby som kunde jämföras med en by i den finländska skärgården. Långt till närmaste stad, lever upp till sommaren och går i ide på vintern.

Några fakta: bofasta invånare ca 300, sommartid stiger antalet till kanske 2000. Ingen läkare, ingen bankautomat (lite kontanter är bra att ha), ingen servicestation. Men det finns en supermarket (50 meter från vårt hotell) och en liten butik (ca 300 meter från hotellet). Vintertid är två restauranger och en bar verksamma. Sommartid stiger antalet restauranger till sex och barernas antal ökar till tre. Dessutom är glassbaren (To Glykaki), som också har fina bakverk, öppen under säsong.  I byn finns också ett bageri (som också säljer vin), en slaktare (som också säljer ost) och en sköhetssalong (slaktarens hustru), slaktarens dotter gör dessutom fetaost.

Byn har tre kyrkor (en kyrka för varje bydel)  och sex kapell.

Det finns en lågstadieskola i byn. Skolhuset är ritat av arkitekten Ernst Ziller som i slutet av 1800-talet ritade en stor mängd offentliga byggnader i Aten.

Lättast når man byn numera med bil, tidigare kunde man ta färja eller bärplansbåt till byn. Om man föredrar båt blir det taxibåt från ön Spetses som ligger på 20 sjömils avstånd. Tyvärr är det ett väldigt dyrt alternativ.

Med skolbussen kan man ta sig  till och  från Molai (45 km) - en gång i veckan. Och får man tro tidtabellen som hänger på en servicebyggnad vid stranden skall det gå att ta bussen till Leonidio en gång i veckan. Men ännu har vi inte sett den bussen.

Paralia, vy från hamnpiren.