4 förslag på systeminterventioner

Under sista systemanalys-workshopen den 13 december fick deltagarna utveckla förslag på systeminterventioner baserat på den systemanalys som gjorts. Det blev 5 förslag som utvecklas som nedan har sammanfattas som 4 förslag.

Dessa är inte färdigutvecklade, och vilka systeminterventioner som detta arbete slutar i är fortfarande oklart. Dessa togs fram främst för att ge oss in riktning kring nästa steg och ge insikt vad vi behöver göra framåt.

1.1. Beskrivning av intervention

Interventionen syftar till göra koppla måltider till den pedagogiska rollen i förskolan. Att måltiderna går från att vara en service till att bli en lärande aktivitet. Detta ska ske genom grundutbildning av förskole-pedagoger och barnskötare samt föra in detta i styrdokument och läroplaner.

1.2. Aktörer

Interventionen berör:

• Pedagoger och personal inom förskoleverksamheter
• Universitet och högskolor
• Gymnasieutbildningar
• Livsmedelverket
• Skolverket
• Utbildningsdepartementet
• Kommunala och privata förskoleaktörer
• Nationella programområdet - Barn och ungdomars hälsa

1.3. Agenter

Interventionen berör följande agenter:

• Styrdokument
• Barnkonventionen
• Läroplaner
• Agenda 2030
• Måltidernas förutsättningar (tid, innehåll, utformning, mijö)
• Personliga värderingar och normer

1.4. Relationer

Offentliga organisationer är beroende av stöd, riktlinjer av livsmedelsverket, skolverket samt andra myndigheter. Pedagogisk personal får sina uppdrag definierade av skolverkets dokument.

Prioriteringar gällande mat och matvanor är bredare än måltiden.

1.5. Mått/uppföljning

Interventionen kan mätas/följas upp genom:

• Följa upp antal studerande och arbetande som genomfört utbildning.
• Mäta måltidens förutsättningar
• Mäta vad barnen får med sig och personalens kunskap.

1.6. Data

I nuläget vet vi lite om t ex:

• Vilka konsumptionsmönster som finns hos förskolor,
• vad egna kunskaper baserade på och,
• hur påverkas barnen i slutändan?

1.7. Motiv

Förskolepersonal är förebilder och barn spenderar mycket tid tillsammans med dem. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett hållbart livs och livskunskap som bör ha en central plats i förskolan. Matvanor grundläggs samtidigt tidigt i barndomen och behålls genom livet.

1.8. Andra resurser (Joker i detta fall)

Kunskapsbrist finns om huruvida barn får vara med i förskolesköket.

Samarbetspartners: BVC

Uppdragsutbildning för de som redan är på arbetsmarknaden – snabbspår.

Denna intervention är en ihopskrivning av två liknande förslag.

2.1. Beskrivning av intervention

En långsiktig och bestående kampanj genom mödravårdscentraler, barnavårdscentraler och andra kanaler som utbildar blivande och nyblivna föräldrar i att:

• Barnfetma finns
• det är en sjukdom och
• kan förebyggas.

Kampanjen ska permanentas genom att ge Folkhälsomyndigheten ett tydligt uppdrag inom målområde 1: Hälsosamtal med blivande/nyblivna föräldrar.

Kampanjen ska också öka kännedomen om nationella riktlinjer, öka politiskt intresse för frågan och skapa insikt i hela samhället om vikten av att förebygga barnfetma.

Det ska också stödas av datainsamling av miljödata och biologiska data för att följa förändringen på demografisk nivå för att snabbt kunna reagera mot trendbrott.

2.2. Aktörer

Utpekade aktörer för interventionen är:

• Folkhälsomyndigheten
• Mödrahälsovård
• Barnhälsovård
• ICA
• Influencers
• IKEA
• Familjecentraler
• Öppen förskola
• Nationella register (Carmona, BORIS etc)

2.3. Agenter

Utpekade agenter är:

• Barnhälsovårdsregister
• Riktade insatser vid behov t ex. barnhälsovårdens 3-delade program

2.4. Relationer

Följande relationer identifierades som viktiga för interventionen:

Civilsamhälle:

• Föräldrar – Livsstil
• Föräldrar – Barnavårdscentraler och mödravårdscentraler

Offentlig sektor

• Barnavårdscentral – Barnsjukvård
• Barnavårdscentral – Socialtjänst

Kommersiell sektor

• Folkhälsomyndigheten – ICA, IKEA etc.

2.5. Mått/uppföljning

Interventionen kan mätas/följas upp genom:

• Andel barn med fetma i sexårsverksamheten
• Folkhälsomyndighetens budget för kampanj
• Antal genomförda hälsosamtal med blivande/nyblivna föräldrar
• Mått för identifera riskfaktorer
• Metastudier av komplexa interventioner

2.6. Data

Följande data skulle kunna användas:

• Hälsodata över tid via barnhälsovårdsregister (BHVQ) samt elevhälsans kvalitetsregister (EMQ).
• Folkhälsomyndighetens budget – siffror

Behövs också utveckla data (menas troligen algoritmer/statistiska modeller) för att identifiera riskfaktorer för att kunna rikta insatserna till barnhälsovårdens tre-delade program.

2.7. Motiv

Följande motiv finns för interventionen:

• Öka kunskapen om att barnfetma (BMI > 30) är en sjukdom som har långsiktiga farliga effekter på hälsan.
• Minska stigma kring barnfetma.
• Finns en ökning av barn med fetma.

2.8. Andra resurser

Viktigt att involvera aktörer som IKEA, ICA, Influencers (tex. Therese Lindgren) i detta.

Är också viktigt att det sker långsiktigt bortanför projektstyrning.

3.1. Beskrivning av intervention

Interventionen syftar till att skapa en digital plattform för att skapa större förståelse kring hur barn och barnfamiljen rör sig genom olika mätsensorer i kläder, smarta hem-lösningar som kan användas i olika miljöer som de vistas i (förskola, hemmet, fritidsaktiviteter). Interventionen riktar sig mot barnet, gravida mamman, föräldrarna och pedagogerna.

3.2. Aktörer

Följande aktörer är relevanta för interventionen:

• Alla vuxna i kontakt med barn
• Teknikleverantörer
• FoU aktörer (RISE, Swelife, universitet)
• Myndigheter
• Kunskapsstöd
• Semantik/innebörd

3.3. Agenter

Följande agenter har identifierats:

• Sensorer i kläder
• Smycken
• Finansiering
• Personlig integritet

3.4. Relationer

Forskning kopplat till semantik gällande data för jämförelse som kan ligga till grund för beslutsunderlag till olika beslutsfattarnivåer.

3.5. Mått/uppföljning

Interventionen går att följa upp på följande sätt:

• Hur många som går med?
• Upplevelse av att följa sitt barns och familjs rörelseaktivitet.
• Finns det egenvärden som skapas?
• Påverkan på rörelse?

3.6. Data

Datan om rörelse ska individen/familjen äga och styra själv. Detta kommer då också skapa mervärde.

3.7. Motiv

Att bättre veta hur faktiskt rör på sig samt hur det förändras över tid ger bättre incitament för att vara mer aktiv. Genom att kunna se mönster kan familjen och få bättre kunskap.

3.8. Andra resurser

För att interventionen ska kunna genomföras behöver de juridiska förutsättningar ses över t ex. GDPR samt hur tillit kan skapas. T ex. genom att tillåta egen dataregistrering, att data lämnas vidare på individens villkor osv.

4.1. Beskrivning av intervention

Utbildning av föräldrar som bygger på forskning som t ex. Grunda sunda vanor och som utnyttjar t ex. nudging med hjälp av samhällsaktörer för att stötta familjer i att förebygga barnfetma. Utbildningen ska också ta till vara på barnets perspektiv och dess egna intressen.

4.2. Aktörer

Interventionen involverar följande aktörer:

• Mödrahälsovård
• Barnhälsovård
• Barnspecialist
• Förskola
• Tandvård
• Livsmedelsbutiker
• Politiker

4.3. Agenter

Följande agenter identifierades för interventionen:

• Avtal för prevention
• Snabba lösningar
• Nudging
• Socioekonomi
• Låg utbildning
• Billig onyttig mat
• Språk

4.4. Relationer

Följande relationer är viktiga för interventionen:

Bättre hälsa – Empowerment – Health literacy – Efterfrågan

4.5. Mått/uppföljning

Följande aspekter är viktiga för att följa upp interventionen:

Sömn, matköp, rörelse, hembesök, gruppdeltagande och KBT-besök.

4.6. Data

Följande datakällor är intressanta för interventionen:

• Kvitton på livsmedelsköp
• Aktivitetsband
• Sömnmönster
• Stress

4.7. Motiv

Motiven för interventionen är att det kommer underlätta vardagen och hjälpa familjer att skapa enkla strukturer och stöd för att förebygga barnfetma.

4.8. Andra resurser

För följande intervention kan också finansiering bli viktig och hur arbetsgivare kan stötta föräldrar genom t ex. en god jobb och fritidsbalans.

Vidareutveckling av förslagen

Dessa förslag är bara tidiga utkast på systeminterventioner som deltagarna skapad. Vi alla som bidragit har lika rätt att ta del och bygga vidare på resultatet av systemanalysen.

Via denna länk kan ni gå in och kommentera och utveckla dessa förslag om ni finner dem intressanta och vill bidra till deras utveckling.