Metod III

Välkommen till kursen Metod III! Vi som undervisar på kursen heter Robin Gålnander & Katarina Winter. Vi är båda kvalitativa forskare vid Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet. Den här websidan är din kursbeskrivning. Här hittar du information om vad vi ska göra på kursen, när vi ska göra det, och vad vi kan få ut av det.

Det är viktigt att du känner till all information på den här sidan så att du kan hänga med i kursen utan problem. Det är mycket vi ska göra, och mycket kommer att kännas nytt - och därmed förhoppningsvis spännande och lärorikt. Du kan enkelt navigera mellan de olika delarna i kursbeskrivningen genom innehållsförteckningen ovan. Men som sagt: se till så att du faktiskt tar till dig hela innehållet här på sajten.

Vad ska vi göra?

Överblick över kursens olika moment

Intervju

Tillsammans med en kurskamrat som du väljer själv ska ni genomföra en kvalitativ intervju.

Vi håller workshops både inför och efter genomförd intervju för att utveckla vår intervjumetodik.

Textanalys

Du väljer själv ut en text som du vill analysera.

Vi håller föreläsningar och workshops kring hur texter kan analyseras och kodas.

Etik

Genom att diskutera ett case sätter vi oss in i hur forskningsetiska frågor genomsyrar hela forskningsprocessen från början till slut.

Obligatoriska seminarier

Fyra seminarier är obligatoriska:

Intervjuseminarium 1 (att skapa en intervjuguide)
Etikseminarium
Analysseminarium
Slutseminarium

Examination

Tre examinerande moment:

Aktiv närvaro vid de fyra obligatoriska seminarierna.
Reflektionsuppgift kring antingen intervjun eller textanalysen (max 1000 ord).
Kurspaper kring antingen intervjun eller textanalysen (max 2500 ord).

Opponering

På slutseminariet kommenterar ni varandras kurspaper och har därefter möjlighet att utveckla dessa ytterligare.
Självständigt arbete är därmed en viktig del av kursen
Förbereder er inför examensarbetet.

Vad lär du dig på kursen?

Kvalitativa metoder används när forskaren vill komma nära ett fenomen och skapa förståelse för det. Nyfikenhet, reflexivitet och nogrannhet är några av ledorden som kvalitativa forskare lever efter. På den här kursen kommer du att få träda in i rollen som kvalitativ forskare och prova på de olika verktygen som finns att tillgå genom praktiskt, kriminologiskt forskningsarbete.

Kursen syftar till att ge dig fördjupade kunskaper i kvalitativa metoder, och berör den kvalitativa forskningsprocessens olika delar: forskningsetiska frågor, problemformulering, vetenskapsteoretiska ställningstaganden, materialinsamling, analys samt framställning. Framförallt kommer vi arbeta med två moment: kvalitativ intervju och textanalys. Dessutom kommer du skaffa dig kunskaper om forskningsetik och vetenskapsteori.

Målet är att du efter kursen ska kunna genomföra intervjuer och analyser av texter med kriminologiskt relevanta frågeställningar och förhålla dig reflexivt till metodologiska val, vetenskapssteoretiska ståndpunkter och forskningsetiska ställningstaganden. Du ska även få utveckla din förmåga att kritiskt granska kvalitativa studier och kunna redogöra för grundläggande metodologiska begrepp.

Kursen bygger till stor del på ditt eget engagemang och förberedelser genom att läsa och fundera kring kurslitteraturen samt delta aktivt vid seminarietillfällena. Kursen innebär en hel del praktiskt arbete då du kommer att få förbereda, genomföra och analysera en kvalitativ forskningsintervju och en textstudie. Kursen innebär stora friheter och därmed även stort eget ansvar. Ert arbete vägleds av våra föreläsningar och seminarier. Fyra seminarier är obligatoriska för att få betyg på kursen.

Sedan kokar kursen ner till två texter som du skriver självständigt: en kortare reflektion (som betygsätts med G/U) och ett längre kurspaper (som betygsätts med A-F). Du väljer själv vilket av intervjupapret och textanalyspapret som blir det långa respektive korta. På slutseminariet kommenterar ni varandras kurspaper (dvs. "det långa") och har därefter möjlighet att utveckla era egna paper ytterligare. Självständigt arbete är därmed en viktig del av kursen och som helhet utgör kursen en förberedelse inför examensarbetet - oavsett om du anlägger ett kvalitativt eller kvantitativt upplägg där!

Lärandemål (förväntade studieresultat)

För godkänt resultat på kursen behöver du:

Självständigt och i samarbete med en medstudent kunna planera och genomföra kvalitativa intervjuer med forskningsetisk och vetenskapsteoretisk medvetenhet och individuellt kunna diskutera och reflektera över arbetet.
Självständigt kunna planera och genomföra en ministudie, kritiskt argumentera för val av material och textanalytisk metod samt presentera sina resultat och metodanvändning skriftligt, med akribi.
Kunna identifiera, hantera och diskutera forskningsetiska problem i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och riktlinjer.
Visa på vetenskapsteoretisk medvetenhet i relation till kvalitativa metoder.

Hur lär du dig det?

Lärandeformerna för kursen består av föreläsningar, seminarier, seminarieuppgifter, samt individuell inläsning av kurslitteratur.

Vid föreläsningarna introduceras vetenskapsteoretiska perspektiv, metodologiska grunder för intervjuer och textanalyser samt centrala metodologiska och analytiska begrepp.

Seminarierna syftar till att diskutera och fördjupa förståelsen för olika kvalitativa metoder och stimulera ett etiskt och kritiskt förhållningssätt kring egna och andras kvalitativa studier. Vid seminarierna läggs särskild vikt vid det praktiska hantverket som såväl intervjuer som textanalys innefattar, exempelvis genom att skapa en intervjuguide eller tillämpa kodning och analys av textmaterial.

Samtliga seminarier kräver förberedelser och du hittar dessa uppgifter längre ner här i kursbeskrivningen. Fyra av seminarierna är obligatoriska, men vi rekomenderar förstås att du deltar aktivt på alla lärotillfällen för att få ut så mycket som möjligt av kursen och ge dig själv de bästa förutsättningarna att skriva bra kurspaper (och så småningom ett examensarbete). Utebliven närvaro på obligatoriska seminarier kan kompletteras. Kompletteringsuppgifter läggs ut i Athena efter respektive seminarium.

Schema

Schemat för delkursen nås via Time Edit: Här är en länk.

Tänk på att schemat kan komma att uppdateras. Eventuella schemaändringar under kursens gång annonseras via Athena.

Läshänvisningar till de olika lärotillfällena

Läshänvisningar till respektive lärotillfälle hittar du under planeringar i Athena.

Delmoment 1. Kvalitativ intervju

Momentet har en praktisk, problemorienterad ansats där ni i par ska genomföra en intervju med en relevant yrkesperson om ett kriminologiskt relevant ämne. Kursmomentet inleds med en introducerande föreläsning om intervjuer som kvalitativ metod. Momentet består vidare av två seminarier där det första seminariet syftar till att planera era intervjuer och skapa en intervjuguide. Under det andra seminariet kommer vi att diskutera maktaspekter i relation till intervjuer. Seminariet syftar till att utveckla ett reflexivt och kritiskt förhållningssätt till den egna kunskapsproduktionen.

Information angående intervjuerna

Ni väljer själva en relevant yrkesperson utifrån ett kriminologiskt relevant tema. Intervjupersonen kan t.ex. arbeta på kvinnojour, som kriminalvårdare, väktare, socialarbetare, polis, behandlingsassistent inom SiS, mentor inom Fryshuset, KRIS eller Ex-Cons – men i praktiken kan ni intervjua nästan vem som helst. Personen ska dock intervjuas i egenskap av yrkesperson, inte som privatperson. Ni delar själva in er i par, tillfälle till detta ges under kursens första vecka.

Intervjusituationen kräver reflektion över vetenskapsteoretiska utgångspunkter, forskarrollen och ett etiskt förhållningssätt i relation till Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer och principer. Fundera även på lämpligt val av plats och tid för intervjun.

OBS! Intervjun ska spelas in och ni ansvarar själva för att ordna utrustning att spela in intervjun med. Tänk på att förvara inspelning och utskrift av intervjun så att enbart du har tillgång till materialet!

Att göra efter intervjun

Skriv individuella fältanteckningar där du beskriver hur du har uppfattat och upplevt situationen, gärna så snart som möjligt efter intervjun.

Välj ut ett avsnitt av intervjun (minst 30 minuter) som du transkriberar. En inspelad timme tar ca 4 timmar att skriva ut så tänk på att avsätta tid för detta. Planera in ett möte då ni läser varandras transkriberingar, samt jämför och diskuterar era upplevelser av intervjusituationen i relation till kurslitteraturen.

Delmoment 2. Textanalys

Delmomentet om textanalys syftar till att ge en introduktion till grundläggande metodik för samhällsvetenskaplig analys av texter. Undervisningen inriktas på att tydliggöra kopplingen mellan forskningsfråga, teori och bearbetning av empiriskt material. Momentet strävar även efter att uppmuntra kritisk reflektion kring hur valet av metod påverkar undersökningens resultat.

Momentet består av föreläsningar kring textanalys där grundläggande begrepp, perspektiv, samt analytiska verktyg presenteras. Momentet består vidare av seminarier/workshops där du själv tillsammans med övriga kursdeltagare får möjlighet att tillämpa metoderna på olika textmaterial samt diskutera kodning/sortering.

Vad ska du göra på (och inför) seminarierna?

Kursen innefattar totalt sex seminarier, varav fyra är obligatoriska vilket innebär att aktivt deltagande är ett krav för att bli godkänd. Syftet med seminarierna är att se till att kurslitteraturen behandlas och diskuteras för att fördjupa förståelsen för centrala aspekter av kvalitativ metod. Målet med seminarierna är att stimulera till dialoger kring kvalitativ forskning; dess möjligheter, utmaningar och användningsområden. Här finns även utrymme för att diskutera och reda ut eventuella oklarheter. Klicka på rubrikerna nedan för att expandera anvisningar till respektive seminarium.

Intervjuseminarium 1: Att skapa en intervjuguide (obligatoriskt)

På detta första seminarium skaffar vi oss tips och idéer på hur en förbereder sig inför en forskningsintervju, med fokus på det pratiska hantverket bakom att skapa en intervjuguide.

Läshänvisningar

Ahrne, G. & Svensson, P. 2022. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, kap. 3, 5-6.

McConnell-Henry, T., James, A., Chapman, Y. & Francis, K. (2009) “Researching with people you know: Issues in interviewing”, Contemporary Nurse 34: 2-9 (finns i Athena).

Leech, B. (2002) “Asking questions: Techniques for semi-structured interviews”, PS: Political Science & Politics 35: 665-668 (finns i Athena).

Barrling Hermansson, K. (2004). Partikulturer: Kollektiva självbilder och normer i Sveriges riksdag. Doktorsavhandling. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. (s. 50-52). (finns i Athena).

Törnqvist, N. (2017). Att göra rätt : En studie om professionell respektabilitet, emotioner och narrativa linjer bland relationsvåldsspecialiserade åklagare. Doktorsavhandling. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. (Bilaga 2 Intervjuguide, samt Bilaga 3 Om transkribering. s. 387-391). (finns i Athena).

Förberedelse inför seminariet

Reflektera över följande frågor:

Vilka frågeställningar vill du utforska med hjälp av intervjun?

Vilken kunskap tänker du att intervjun kan bidra med (utöver att du får en möjlighet att öva på att intervjua)?

Vilken bild och förförståelse har du av den person (eller den verksamhet som intervjupersonen representerar) som du ska intervjua? Hur tror du att intervjupersonen uppfattar dig? Vad är viktigt att tänka på inför just din intervju?

Fundera på olika teman som du vill bygga upp din intervju kring. Hur kan du disponera dessa teman på ett sätt som ger ett bra flyt i intervjun?

Börja på en intervjuguide utifrån dina teman och skissa på olika former av frågor.

Skriv ner dina tankar kring dina frågor och ta med ett utkast på din intervjuguide till seminariet. Vi diskuterar diskussionsfrågorna i mindre grupper, och ni får sedan sätta er i par och presentera frågeställningar och intervjuteman för varandra. Ni kommer även att få öva på att intervjua under seminariet.

Etikseminarium (obligatoriskt)

Delmomentet syftar till att ge insikt i hur forskningsetiska frågor genomsyrar forskningsprocesser från början till slut. Undervisningen sker genom aktivt deltagande i ett case-seminarium där du ska kunna ringa in olika etiska problem samt komma med förslag på hur problemen kan hanteras. Underlag inför seminariet finns på Athena.

Läshänvisningar

Vetenskapsrådets "God Forskningssed", s. 12-18.

Robin Gålnanders etikansökan (inklusive bilaga 4).

Förberedelse inför seminariet

Fundera på vilka etiska problem vi ställs inför i intervjustudier, och hur vi tacklar dem.

Formulera 3 punkter/frågor som du vill diskutera på seminariet.

Analysseminarium: Sortering av material (obligatoriskt)

Under kodningsseminariet kommer vi att arbeta med olika material och öva oss i att koda/sortera/analysera rent praktiskt. Ni kommer få möjlighet att dela era erfarenheter med varandra under seminariet.

Läshänvisningar

Charmaz, K. (2006). Constructing grounded theory: A practical guide through qualitative analysis. kap. 3, sid. 42-71

Rennstam & Wästerfors (2015) kap 3.

Intervjuseminarium 2: Maktaspekter & intervjusituationen

Under seminariet diskuterar vi intryck och erfarenheter från era intervjuer. Obs: Inför detta tillfälle behöver intervjun vara genomförd.

Läshänvisningar

Becker (1967)

Gålnander (2020)

Liebling (2001)

Miller & Glassner (2004)

Neal & McLaughlin (2009)

Phillips & Earles (2010)

Skrinjar (2003), s. 97-123 samt s. 126-137

Förberedelse inför seminariet

Reflektera över följande:

Hur upplevde du intervjusituationen? Vilka frågor gav flyt? Upplevde du motstånd? Var det något som du hade velat följa upp mer?
Vilka etiska frågor aktualiserade intervjun?
Olika subjektspositioner som författarna tar upp och hur de kopplas till olika former av makt i intervjusituationerna.
Paralleller mellan kurslitteraturen och den intervju som du själv genomfört under kursen. Hur kan du relatera din intervjuerfarenhet till de följande aspekterna som diskuteras av författarna?:

a. genus, klass, ras/etnicitet (Gålnander, Phillips & Earles; Skrinjar)

b. att förstå den intervjuades ’sociala värld’ (Miller & Glassner)

c. sympati med intervjuade (Becker; Liebling)

d. makt som förhandling/flytande fenomen (Neal & McLaughlin)

Under seminariet kommer vi att diskutera dessa frågor i mindre grupper och dela erfarenheter från vår egen intervjusituation

Resursseminarium

Under arbetet med dina kurs- och reflektionspaper har du möjlighet att närvara på ett resursseminarium för att ställa frågor, få möjlighet till repetition och diskutera spörsmål i relation till kursens innehåll.

Slutseminarium (obligatoriskt)

På slutseminariet kommenterar ni varandras kurspaper och har därefter möjlighet att utveckla era paper ytterligare.

Riktlinjer inför slutseminarium – Metod III

Tänk på slutseminariet som en övning inför oppositionsseminarierna på uppsatskursen. Du har 6 minuter till att opponera på din kurskamrats paper. Vi vet att detta inte alls är mycket tid och därför rekommenderar vi att vara koncis i era opponeringar. Visst är det lättare sagt än gjort. Nedan följer ett par förslag som ni gärna får utgå ifrån i er förberedelse inför seminariet:

Inled med en kort (vi menar riktigt kort) sammanfattning: vad har skrivits om?
Poängtera utvecklingspotentialer: det här är den viktigaste delen av oppositionen eftersom ni här kan erbjuda hjälp till era kurskamrater så att de kan ta nytta av era kommentarer. Diskutera textens olika delar och utgå gärna från betygskriterierna. Framför allt ska du adressera:

a) styrkor: vilka delar är väl presenterade och vilka delar ”håller ihop”?

b) svagheter: vad verkar mindre genomtänkt? Vad hade kunnat utvecklas ytterligare?

c) ditt eget förslag på utveckling: vad skulle kunna göras för att stärka kvalitén?

Fundera över vad ni tycker är viktigast/mest relevant att ta upp. Ni kanske inte hinner diskutera allt som ni har förberett.

Vem opponerar på vem?

När tidsgränsen för inlämning inför seminariet har passerat kommer ni automatiskt tilldelas en studiekamrats paper att opponera på vid slutseminariet. Det sker alltså automatiskt, i Athena, och ni får tillgång till dessa på samma ställe som ni själva lämnade in era papers inför opponeringen. Opponeringen sker muntligt, ni behöver inte skicka något skriftligen i samband med detta.

Inför slutseminariet behöver ni inte lämna in färdiga texter. De kan vara ofärdiga. Det viktiga är att ni lämnar in någonting, så att ni kan få feedback. Om ni inte lämnar in en text, alternativt inte har förberett den opponering som ni förväntas göra, räknas det som frånvaro vid slutseminariet och ni ska då göra kompletteringsuppgiften för att få betyg på kursen.

Hur examineras det du lärt dig?

Kursen examineras genom tre moment:

Aktiv seminarienärvaro: Innebär att du förbereder dig och aktivt deltar under intervjuseminariet (att skapa en intervjuguide), etikseminariet, kodningsseminariet och slutseminariet (alternativt kompletterar frånvaro). Seminarierna bedöms enligt en tvågradig betygsskala: Godkänd (G) eller Underkänd (U).
Examinerande (kortare) reflektion: Examinerande (kortare) reflektion: Individuellt författat paper (max 1000 ord) där du reflekterar över metodval i relation till antingen den intervju du gjort under kursen eller till ett eget insamlat textmaterial (2-4 tidningsartiklar, ett avsnitt ur en politisk proposition, en offentlig utredning, eller liknande). Uppgift i två steg:
Förberedelser (före författandet av papret)
- Formulera en frågeställning kopplad till ditt valda material (intervju eller text)
- Genomför analys: Beskriva relevanta aspekter av intervjuerfarenheten ELLER koda och prova att analysa ditt textmaterial.
I papret ska du:
- Kort presentera frågeställning och material (max 200 ord)
- Diskutera och reflektera över två konkreta utmaningar i processen, tex gällande metodens begränsningar, praktiska svårigheter, eller metodologiska val, och hur du valde respektive hade kunnat lösa dessa. Du kan med fördel se på instruktionerna till det längre papret för inspiration till dina reflektioner.
Detta kortare paper bedöms enligt en tvågradig betygsskala: Godkänd (G) eller Underkänd (U). Max 1000 ord.
Examinerande (längre) kurspaper: Individuellt författat paper där du fokuserar på metodreflektioner i förhållande till antingen den intervju eller den textanalys du gjort under kursen. Denna längre examination bedöms med A-F enligt nedan. Papret ska följa angiven formalia och omfatta högst 2500 ord (exklusive litteraturlista).

Skriftlig examination

Kurspaper

Examinationen syftar till att visa på en grundläggande förståelse för kvalitativ metod samt kriminologisk analys av empiriskt material. Här ska du tydliggöra kopplingen mellan forskningsfråga, teori samt val av analytisk metod och vetenskapsteoretiskt förhållningssätt. Du ska också kritiskt reflektera över hur dina olika metodval påverkar din undersöknings resultat och de kunskapsanspråk som kan ställas.

Individuell examination med referenser

Kurs- och reflektionspaper är individuella examinationer, inget samarbete är tillåtet. Det skall vara dina egna, unika dokument. Du måste alltid markera om du hämtar text från någon författare genom att ange det, och skriva en referens.

Formalia

Källhänvisningar/referenser i löpande text ska utformas enligt följande princip:

• Löpande i texten inom parentes före punkt, med författarens efternamn, årtal och sidhänvisning. Exempel: (Winter, 2019, s. 12).

OBS! Alla referenser ska innehålla sidhänvisning.

Litteraturförteckningen ska ställas upp enligt följande princip (Harvard): -Bok: Efternamn, F. (årtal) Boktitel kursiverad. Ort: Förlag. -Artikel: Efternamn, F. (årtal) ”Artikelns titel”, Tidskriftens namn kursiverad, årgång, s. X–X. -Antologikapitel: Kapitelförfattarens efternamn, F. (årtal) ”Kapitlets titel”. I: Redaktörens namn (red), Antologins titel kursiverad, s. X–X. Ort: Förlag.

Det paper du väljer som huvudexamination ska omfatta högst 2500 ord (exklusive litteraturlista och eventuella bilagor), Times New Roman 12 pt, 1 ½ radavstånd, standardmarginaler 2,5 cm. Det andra delmomentet examineras då genom ett kortare reflektionspaper som ska omfatta max 1000 ord (exklusive litteraturlista och eventuella bilagor).

Betygskriterierna listas i en tabell längst ner på sajten.

OBS: Examinationer som lämnas in efter ordinarie deadline bedöms med högst betygsgrad C.

Hur ska jag välja fokus för mitt längre kurspaper?

Det kan kännas svårt och kanske otäckt att få sån frihet (och ansvar!) i sin examination. Under kursens gång får du både undervisning och praktisk erfarenhet av både intervju och textanalys, så du kommer ju oavsett att göra bägga delarna. Medan du läser om och arbetar med dessa moment kommer du sannolikt känna dig mer inspirerad av det ena upplägget än den andra. Ett tips är att följa den känslan - gå på intresse och ta chansen att fördjupa dig inom det du tycker verkar roligast. Ett annat tips kan vara att tänka strategiskt och ta tillfället att fördjupa dig i det du kommer ha störst nytta av när du skriver kandidatuppsats lite senare på terminen.

Dessutom kommer du ju behöva skriva om både intervjun och textanalysen, så ditt val står ju "endast" mellan vilken text som blir längre (och betygssatt med A-F) och vilken som blir kortare (betygsatt G/U). Läs igenom anvisningarna till båda examinationsmomenten nedan. De är skrivna för att ge er stöd i förhållande till det längre, huvudsakliga kurspapret. Trots det kan du med fördel utgå ifrån dessa anvisningar även i författandet av det kortare reflektionspapret, men tänk då på att fokusera på utvalda bitar så att du får plats inom den mindre ordgränsen.

Anvisningar till intervjupapret (Expandera)

Vi utgår från lärandemålen som står skrivna i kursbeskrivningen, och vi kommer att examinera uppgiften enligt betygskriterierna som också anges där. Det är därför viktigt att ni läser genom betygskriterierna för att genomföra uppgiften så bra som möjligt.

Eftersom detta är en metodkurs ska ni fokusera på intervjun som en metod. Det innebär att ni framför allt ska ta upp och diskutera metodologiska frågor och begrepp, reflektera över era val och över er egen roll som intervjuare/forskare. Ni ska även hänvisa till kurslitteraturen, lyfta fram och kritiskt reflektera över några teman som tas upp i litteraturen.

Nedan följer ett förslag på disposition som ni kan använda för att strukturera ert paper. Det är dock inte ett krav att göra exakt på detta sätt. En del av det som listas under punkt 2 ska mer ses som förslag, se särskilt betygskriterierna för intervjumomentet, där står de kriterier som papret måste uppfylla.

Förslag på disposition (totalt 2500 ord exklusive referenslista och ev. bilagor).

1. Inledning, problemformulering och teoretiskt grundad problemformulering (ca 250 ord).

En kort inledning till forskningsproblemet. Tänk i termer av en väldigt komprimerad uppsatsinledning. Vad är forskningsfrågan/forskningsintresset? Varför bör detta undersökas? Engagera läsaren, motivera & referera till litteratur. Det här blir din problemformulering. Formulera en kriminologiskt relevant och väl avgränsad fråga som du vill undersöka närmare genom att tillämpa vald metod. Koppla kortfattat din frågeställning till någon kriminologiskt relevant teori eller något/några teoretiska begrepp. Motivera & referera till litteratur.

2. Metodreflektion (ca 1000-1500 ord).

Beskriv, diskutera, problematisera och motivera dina metodval.

Följande frågor är värda att ta i beaktande:

Den kvalitativa intervjuns styrkor och svagheter i relation till forskningsproblemet, och i relation till kurslitteraturen.
Forskningsetiska hänsynstaganden: Vad var viktigt att ta hänsyn till? Hur hanterade du/ni det?
Det förberedande arbetet inför intervjun: hur gick du/ni från forskningsfråga till intervjuguide? Vilka val gjorde ni i termer av semi-strukturerad/öppen intervjuform och guide? Hur lokaliserades intervjupersonen och vad hade det för betydelse i termer av t ex urval?
Intervjusituationen: vad påverkade intervjusituationen? Hur hanterade du/ni det? Här kan det vara lämpligt att lyfta fram frågor om makt, intervjuns situationella omständigheter, forskningsfrågan, och så vidare. Även i de fall då ni till exempel inte upplever att frågor om kön, etnicitet, klass, social status. etc. påverkar särskilt mycket så kan det vara värt att nämna, eftersom mycket av kurslitteraturen visar på att dessa faktorer påverkar även om man är ”lik” intervjupersonen och allt flyter på bra.
Utskrift och transkribering: vilka val gjorde ni här? Varför?
Hur påverkades er studie av era antaganden och föreställningar om det ni ville undersöka? Hur förhöll ni er till dem? Detta är alltså frågor som rör förförståelse.
Diskutera intervjumetoden utifrån kunskapsteoretiska utgångspunkter och vetenskaplig kvalitet. Här kan frågor om reflexivitet, transparens, samt eventuellt begrepp som validitet och reliabilitet tas upp. Ta inte upp alla utan välj ut kvalitetskriterier (begrepp) som är i linje med din vetenskapsteoretiska ståndpunkt (se introföreläsningen för förslag på begrepp att ta upp).

3. Resultat och analys (ca 500-1000 ord).

Eftersom det är ett metodfokuserat paper kan den här delen vara ganska kort. Du kommer inte kunna ta upp allt som var intressant med din intervju. Välj istället något/några saker du tycker är relevanta/intressanta/framträdande och diskutera dess betydelse genom att koppla till litteratur som har att göra med din teori och när lämpligt till kurslitteraturen. Var tydlig och analytisk. En utmärkt resultats-/analysdel skulle utifrån forskningsproblemet och intervjun framställa:

a) analytisk poäng

b) en orientering

c) ett empiriskt utdrag

d) en analytisk kommentar

Med andra ord, en så-kallad excerpt-commentary unit som nämns i Från Stoff till Studie av Rennstam & Wästerfors (s. 49-53) i kurslitteraturen.

4. Diskussion av resultat (ca 250 ord).

Diskutera dina resultat – vad har du kommit fram till? Sammanfatta och återkoppla till din frågeställning och problemformulering. Diskutera hur resultaten kan förstås i en vidare mening. Vad säger de om samhället/könsrollerna/kriminalpolitiken, etc.? Kan dina resultat säga något om teorin/tidigare forskningen/något teoretiskt begrepp? Diskutera också hur du skulle kunna utveckla din analys, dvs vad hade du velat ta upp, som du inte fick plats med här?

5. Litteraturlista.

(OBS: räknas ej in i paprets längd)

6. Eventuell bilaga.

Endast när det är motiverat. Intervjuguide eller eventuellt något annat du tycker är relevant (OBS: räknas ej in i paprets längd).

Lycka till!

Anvisningar till textanalyspapret (Expandera)

Vi utgår från lärandemålen som står skrivna i kursbeskrivningen och vi kommer att examinera uppgiften enligt betygskriterierna som också anges där. Det är därför viktigt att ni läser genom betygskriterierna för att genomföra uppgiften så bra som möjligt.

Eftersom detta är en metodkurs, ska ni fokusera på textanalys som en metod. Det innebär att ni framför allt ska ta upp och diskutera metodologiska frågor och begrepp, reflektera över era val och över er egen roll som student/forskare. Ni ska även kontinuerligt hänvisa till kurslitteraturen, lyfta fram och kritiskt reflektera över några teman som tas upp i litteraturen. Nedan följer ett förslag på disposition som ni kan använda för att strukturera ert paper. Det är dock inte ett krav att göra exakt på detta sätt.

Förslag på disposition (totalt 2500 ord exklusive referenslista och ev. bilagor).

1. Inledning, problemformulering och teoretiskt grundad frågeställning (ca 250ord).

2. Metod (ca 1000 ord)

Beskriv, diskutera, problematisera och motivera ditt val av analysmetod i relation till frågeställningen och textmaterialet. Varför passar just din metod till din studie?. Beskriv och redogör för centrala begrepp och verktyg i din metod. Du behöver dels kunna diskutera metoden och dess begrepp på ett mer övergripande plan och dels presentera och diskutera ditt specifika tillvägagångssätt. Med andra ord beskriver du ditt material och hur du har tänkt kring dina val och överväganden och vidare: hur du har satt metoden i arbete när du har läst och tolkat materialet för att besvara din frågeställning. Diskutera och problematisera metodens för- och nackdelar, möjligheter och begränsningar i relation till frågeställningen och textmaterialet. Förhåll dig till de vetenskapsteoretiska utgångspunkter som den valda metoden är behäftad med. Diskutera transparens, förförståelse och forskarroll. Observera att det är avgörande att genomgående referera till och göra relevanta kopplingar till kurslitteraturen; problematisera gärna.

3. Resultat (ca 1000 ord)

Här presenterar du analysen genom resultaten av din undersökning. Ge exempel på de komponenter/mönster som du finner i materialet genom att exempelvis redovisa/citera längre eller kortare utsagor. Här behöver du anpassa din analys- och resultatredovisning till den valda metoden. Du kommer inte kunna ta upp allt, välj istället något/några saker du tycker är relevanta/intressanta/framträdande. Systematisera, tolka, argumentera analysera dina resultat genomgående och växelvis med att du presenterar det. Koppla till litteratur som har att göra med din teori och när lämpligt till kurslitteraturen. Var tydlig och analytisk.

4. Diskussion av resultat (ca 250 ord)

5. Referenslista

Här ska du lista den litteratur som du har refererat till i ditt papper. I textanalysexaminationen ska du använda dig av den delen av kurslitteraturen som handlar om just textanalys. Du förväntas också fördjupa dig särskilt i din valda metod.

6. Eventuella bilagor

Endast när det är motiverat. Eventuellt kodningsschema/lista på teman, o. dyl.

Lycka till!

Omfattande behandling av kurslitteraturen är en förutsättning för ett godkänt resultat. Kurslitteraturen och tilläggslitteraturen måste vara ordentligt integrerade i era svar.

Observera att era papers ska skrivas individuellt, vilket betyder att ni inte får kommunicera med andra eller låna, dela eller plagiera dokument, och att ni ska vara noga med att ange referenser, annars riskeras det att räknas som otillåtet samarbete, plagiat eller fusk.

Som student vid Stockholms universitet har du särskilda rättigheter i samband med examination. Dessa kan du läsa på: http://www.regelboken.su.se

Särskilda behov

Som student med funktionsnedsättning inklusive dyslexi har du rätt till stöd och anpassningar i dina studier:

http://www.su.se/utbildning/studentservice/studera-med-funktionsneds%C3%A4ttning

På Studie- och språkverkstaden kan du få stöd i studieteknik och akademiskt skrivande:

http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-spr%C3%A5kverkstaden

Om du har särskilda behov på kursen måste du meddela kursansvariga detta under kursens första vecka för att vi ska ha möjlighet att ta hänsyn till dem. Du behöver också ha ett intyg från Stockholms universitet som gäller för den aktuella terminen och som ska vara inlämnat i god tid (kursens första vecka) på studentexpeditionen för Kriminologiska institutionen.

Kunskapskontroll och betygskriterier

Denna beygsskala används för slutbetyget för kursen:

A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Otillräckligt
F = Helt otillräckligt

Betyg

För ett godkänt betyg (betyg A-E) på kursen krävs lägst betyget E på den längre individuella kurspaperskrivningen, samt fullgjorda obligatoriska uppgifter.

Se betygskriterier längst ner i kursbeskrivningen.

Vid underkänt

Om något av de obligatiska momenten som bedöms G/U blir underkänt betyder det att detta moment behöver kompletteras för att du ska kunna få slutbetyg på kursen. Hör av dig till kursansvarig om du är osäker på vad du behöver göra.

Om ditt huvudsakliga examinationspaper blir underkänt (F eller Fx) gäller följande:

Vid betyg FX ges möjlighet att komplettera de delar där papret brister.

Komplettering av examinationsuppgiften kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Kompletteringen ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsuppgiften meddelats av examinator. OBS! Kompletteringen ska göras inom ramen för papret (dvs. inte lämnas som ett separat paper, utan omarbetas och detta inom ramen för angivet max antal ord). Det ska tydligt framgå vilka ändringar du har gjort. I händelse av att det kompletterade papret underkänns kommer tillfälle till omtentamen att ges i slutet av terminen.

Vid betyg F ges möjlighet att skriva en omtentamen i slutet av terminen.

Betygskriterier

Problemformulering: Formulera en kriminologisk problemställning samt syfte och frågeställningar

Problemformuleringen är stringent beskriven och syfte och ev. frågeställningar är relevanta och välformulerade. Problemformuleringen relateras till relevant kriminologisk litteratur vars resonemang kritiskt granskas och utvecklas.

Problemformuleringen är väl beskriven och syfte och ev. frågeställningar är relevanta. Problemformuleringen relateras till relevant kriminologisk litteratur

Problemformuleringen är begripligt beskriven och syfte och ev. frågeställningar är relevanta.

Problemformuleringen är otydligt beskrivet och/eller syfte och ev. frågeställningar är oklart kopplade till den.

Problemformulering saknas eller är felaktig.

Empirisk studie: Genomför en avgränsad empirisk studie relaterad till din problemformulering samt beskriv och motivera val av empiri samt genomförande

Den empiriska studien är väl genomförd och svarar utmärkt mot problemformuleringen. Den empiriska studien beskrivs och motiveras stringent. Relevanta kopplingar till kurslitteraturen görs utförligt och kurslitteraturen diskuteras och problematiseras.

Den empiriska studien är väl genomförd och relevant för problemformuleringen. Den empiriska studien beskrivs och motiveras bra. Relevanta kopplingar till kurslitteraturen görs och diskuteras.

Den empiriska studien är tillfredställande genomförd och relevant för problemformuleringen. Den empiriska studien beskrivs och motiveras tillfredsställande. Relevanta kopplingar till kurslitteraturen görs.

Den empiriska studien är bristfällig och/eller inte relevant för problemformuleringen. Den empiriska studien beskrivs bristfälligt. Relevanta referenser till kurslitteraturen saknas.

Empirisk studie saknas och/eller genomförandet är inte beskrivet.

Analys och resultat: Analysera ditt empiriska resultat samt redovisa dina viktigaste resultat

Analys av den empiriska undersökningen genomförs och redovisas stringent samt diskuteras på ett problematiserande vis.

Analys av den empiriska undersökningen genomförs och redovisas utförligt samt diskuteras.

Analys av den empiriska undersökningen genomförs och redovisas på ett tillfredsställande vis.

Analys och/eller resultatredovisningen är bristfällig.

Analys och/eller presentation av resultat är mycket bristfällig eller helt frånvarande.

Reflektion: Diskutera styrkor och begränsningar i din uppgift

Reflektionerna är stringenta och uttömmande. Relevanta kopplingar till kurslitteraturen görs utförligt och kurslitteraturen diskuteras och problematiseras.

Reflektionerna är väl genomförda och kopplingar till relevant litteratur görs och diskuteras.

Reflektionerna är tillfredsställande och kopplingar till relevant litteratur görs.

Reflektionerna är bristfälliga och/eller kopplingar till relevant litteratur saknas.

Inga eller mycket bristfälliga reflektioner redovisas och /eller kopplingar till relevant litteratur saknas eller är felaktig.

Kurslitteratur

Böcker:

1. Ahrne, G. & Svensson, P. (2022) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

2. Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015) Från stoff till studie: Analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.

Artiklar och kapitel (samtliga finns i Athena):

Obligatoriskt:

Becker, H. S. (1967) 'Whose side are we on?', Social Problems, 14: 239-247.

Benton, T., & Craib, I. (2011). Philosophy of Social Science: The Philosophical Foundations of Social Thought. Basingstoke: Palgrave Macmillan, pp. 55-67.

Charmaz, K. (2006). Constructing grounded theory: A practical guide through qualitative analysis. Sage, Chapter 3, pp. 42-71.

Furlong, P., & Marsh, D. (2002). 'A skin not a sweater: ontology and epistemology in political science.' In: Marsh, D. & Stoker, G. (eds.), Theory and Methods in Political Science (3rd ed.). Basingstoke: Palgrave Macmillan, pp. 17-41.

Gilje, N., & Grimen, H. (2004). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos, pp. 175-193.

Leech, B. (2002) 'Asking questions: Techniques for Semistructured Interviews', PS: Political Science & Politics, 35: 665-668.

Liebling, A. (2001). 'Whose side are we on? Theory, Practice and Allegiances in Prisons Research', British Journal of Criminology, 41: 472-484.

Mc-Connell-Henry, T., James, A., Chapman, Y., & Francis, K. (2009) 'Researching with people you know: Issues in interviewing', Contemporary Nurse, 34: 2-9.

Miller, J., & Glassner, B. (2004). 'The 'inside' and the 'outside': Finding realities in interviews.' In: Silverman, D. (ed.), Qualitative Research: Theory, Method, and Practice (2nd ed.). London: SAGE.

Philips, C., & Earle, R. (2010). 'Reading difference differently? Identity, Epistemology and Prison Ethnography', British Journal of Criminology, 50: 360-378.

Silverman, D. (2010). En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok om kvalitativ forskning. Studentlitteratur, Introduktion plus kapitel 2.

Toulmin, S. (1982). 'The construal of reality: Criticism in modern and postmodern science', Critical Inquiry, vol. 9, no. 1, pp. 93-111.

Törnqvist, N. (2017). Att göra rätt: En studie om professionell respektabilitet, emotioner och narrativa linjer bland relationsvåldsspecialiserade åklagare. Doktorsavhandling. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, Bilaga 2 Intervjuguide, samt Bilaga 3 Om transkribering, pp. 387-391.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Available at: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed.

Wright Mills, C. (1959). 'On Intellectual Craftsmanship,' appendix to The Sociological Imagination. Oxford.

Dessutom kan cirka 50 sidor tillkomma

Frivillig fördjupningslitteratur (samtliga finns i Athena):

Bacchi, C. (2009) 'Introducing a "what's the problem represented to be?" approach to policy analysis.' In: Bacchi, C. Analysing Policy: What's the Problem Represented to be? (Chapter 1, pp. 1-24). Frenchs Forest: Pearson Education.

Gålnander, R. (2020) Maintaining Desistance: Barriers and Expectations in Women's Desistance from Crime (Doctoral dissertation, Department of Criminology, Stockholm University), pp. 39-40; 55-57.

Hydén, M. (2014). The teller-focused interview: Interviewing as a relational practice. Qualitative social work, 13(6), 795-812.

Skrinjar, M. (2003) 'Forskare eller 'babe'? Om genuskonstruktioner i intervjusituationer.' In: Lander, I., Pettersson, T., & Tiby, E. (eds.), Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet: Genusperspektiv inom svensk kriminologi. Lund: Studentlitteratur, pp. 107-139.

Swedberg, R. (2016) 'Before theory comes theorizing or how to make social science more interesting.' The British Journal of Sociology, 67(1), pp. 5-22.

Vetenskapsrådet (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Reviderad utgåva (2018). Berlin: ALLEA - All European Academies.

Winter, K. (2019) Everybody knows?: Conversational coproduction in communication of addiction expertise (Doctoral dissertation, Department of Sociology, Stockholm University), pp. 42-45.

Winter, K. (2019) 'Experiences and expertise of codependency: Repetition, claim-coupling, and enthusiasm.' Public Understanding of Science, 28(2), pp. 146-160.

Hemsida och anslagstavla

På Kriminologiska institutionens hemsida www.criminology.su.se finns information som litteraturlistor, schema, personal, examinationsregler etc. Löpande information som exempelvis byte av datum, tid, lokal, lärare etc. kommer anslås i Athena (www.athena.itslearning.com).

Athena och universitetskonto

Athena (www.athena.itslearning.com) är en lärandeplattform, där bland annat studiematerial (t.ex. seminarier, PowerPoints för vissa föreläsningar och övningstentamen) för kursen finns tillgängligt. Löpande information som exempelvis tentamensresultat, byte av datum, tid, lokal, lärare etc. kommer anslås i Athena. För att kunna logga in i Athena måste du vara registrerad på kursen, vilket du själv gjorde via webben före kursstart. I samband med att du webbregistrerade dig aktiverade du också ett s.k. Universitetskonto, och det är dessa inloggningsuppgifter du använder för att logga in i Athena.

Om du av någon anledning ännu inte har aktiverat ditt Universitetskonto hittar du information på www.it.su.se/studentsupport och på www.su.se/aktivera.

Kontakt

katarina.winter@criminology.su.se

Page updated

Google Sites

Report abuse