Klicka för att läsa
Det som var
kommer aldrig tillbaka.
Det som kommer vet man inte
vad det kan va.
Vill man ha det bra
är Nu att föredra.
Man vet aldrig vad som kan komma efter idag.
Och det är en Bra Blues Nu.
En som Det Ska Va Blues Nu.
Vad kommer sen,
vet man aldrig, min vän,
Det kan vara vad som hemskt som bara inte har hänt än.
Det finns en hel del att ångra
av det som har hänt.
Och en hel del att frukta
av det som står på vänt.
Men ett är säkert;
Det du har,
det har du helt säkert just här idag.
Det är en Bra Blues Nu…
Det börjar helt klassikt.
Men sen har vi bytt,
till en Encellig Blues.
Ett stråk av nånting nytt.
Tumen tar hand basen.
Stråken vrider upp gasen.
Stampa din fot. Skaka din bak.
För Bach har gått och blivit en helt ny sak.
En encellig Blues.
Så starta din mojo Yoyo Ma
för den här lilla cellon vet precis vart den ska.
i en encellig blues.
Det räcker med fem bra toner.
Behöver ingen moll. Behöver ingen dur.
Beethoven, Mozart och Lizt
har alla kommit för att lära sig hur,
i en encellig Blues.
Den ger liv. Den ger hopp
En Encellig blues bultar längst inne i din kroop.
En encellig blues.
Rytmen klappas fram,
blott med hjälp cellons kropp.
Tummen sätter toner,
i stillsamt omlopp.
Och när alla är med,
då tar vi och åker.
Spänner taglet. Lyfter stråken.
En blå känsla.
Ett envist beat.
Tar dig hela vägen härifrån till dit.
Om livets mening
flugit sin kos,
doppa din själ i en Encellig Blues
Den ger liv. Den ger hopp
En Encellig Blues bultar längst inne i din kropp.
Var det det här din mamma och pappa tänkte på
när de såg på varann under en himmel så blå.
Vad det det här din mamma och pappa tänkte sig
när fåglarna sjöng och de gjorde dig.
Kan du se det för dig, hur det var.
Solen sken. Dom var två.
Mor och far, hand i hand,
Och ingeting var så vackert som då.
Hon log mot honom, kanske på en strand.
Log, och havet rullade in.
De planterade dig i solvarm sand.
Hon viskade tyst. Du är min.
Du är min.
Nu är det så här, dagen lång.
Åren lika. Kostymen trång.
Allt har en början. Allt ett slut.
Livet är ett glas där sands sipprar ut.
Åtta timmar, man kan säga mycket.
Tråkigt nu, kanske bättre sen.
Men ett är säkert om just dom här åtta.
Kommer aldrig, aldrig tillbaka igen.
Aldrig igen.
Var det det här din mamma och pappa tänkte på
när de såg på varann under en himmel så blå.
Vad det det här din mamma och pappa tänkte sig
när fåglarna sjöng och de gjorde dig.
Kliv in i Maskinen.
Nu byter vi spår.
Många har provat.
Vi vet att det går.
Logga ut. Gör slut,
med allt tråkigt i vägen.
Bli lite äkta förändringsbenägen.
Om du känner att livet
saknar rätta drivet.
Om timmarna på jobbet
är ett fängelse.
Och dina egna tankar
bara snurrar runt
kring din alldeles egna
förgängelse.
Kliv in i Maskinen.
Nu byter vi spår…
Lite skrot. En loop.
Och ett taktfast hamrande.
Maskinen tar dig vidare
muntert slamrande.
Det är liv, Det är driv.
Hjulen snurrar.
Effektivt, positivt, kollektivt och explosivt.
Stäng av din teve.
Gå till en bar.
Hitta någon att sitta bredvid,
och sen sitter sitter ni kvar.
Beställ en kall, och sen en andra,
och du ska se att ni kan finna varandra.
Så kliv in i Maskinen.
Nu byter vi spår…
Din tid tog slut till slut.
Tog en av alla vägar ut.
Men för dom som är kvar
lever ekot, ekot kvar.
Flyter fram i Fantomflodens brus.
I vattnet fladdrar ett tidlöst ljus.
Ekon, ekon från alla dar.
Det du gjorde, det du sa,
i floden finns det kvar.
Alla som varit här en tag,
som sen tagit en annan väg,
som är nån annanstans idag,
dom har lämnat bilder, sånger, minnen kvar.
Som flyter fram i Fantomfloden brus…
Jag spelar en blues vid Fantomflodens strand,
där den flödar fram från nu till sen,
söker i vågor bland speglingar,
efter bilder, sånger, minnen av en vän,
i Fantomfloden brus…
Ett litet riff. Konstigt. Cool.
Ute dock redan i fjol.
Inspiration. Nya spår.
Ledsen min vän
Bäst före datum var igår.
Ta ett tåg, en båt, flyg eller bil.
Far iväg åt olika håll.
Byt jobb, bank, partner eller stil.
Summan slutar ändå på noll.
Alltid på jakt efter nåt nytt.
Så fort det hittats har det bytts.
Sitt i båten. Stå kvar.
Man vet inte vad man får,
Men man vet vad man har.
Bäst före datum var igår.
Bäst före datum var igår.
Ge mig dekor och tusen schlager.
Nån långt bort som är död och ännu längre bort mager.
Ge mig stormar på andra sidan vår jord.
Ge mig ett mord som badar i blod.
Leverera lik per satellit till min bostad.
Ge mig inte frågor. Ge mig inte svar.
Leverera lik per satellit till min bostad.
En försäkran om nåt värre är allt jag vill ha.
Ge mig en kidnappad miljonär.
En dyr prinsessas våldsamma död.
Ge mig känslan; Jag är inte där
när bödelns snitt färgar huggkubben röd.
Leverera lik per satellit till min bostad.
Ge mig bilden av en plats som inte är här.
Leverera lik per satellit till min bostad.
En försäkran om nåt värre är allt jag begär.
Ge mig bomber tusen mil härifrån.
Främlingars ögon helt utan hopp.
Ett avlägset krig, ett otäckt rån.
Ge mig cancer i en världsberömd kropp.
Leverera lik per satellit till min bostad.
Ge mig bilden av en plats som inte är här.
Leverera lik per satellit till min bostad.
En försäkran om nåt värre är allt jag begär.
Du säger; du känner dig ensam.
Och vet du, det gör jag med.
Du säger; Vintern kommer. Jag ser det börjar snöa
och vi ska faktiskt alla dö.
Men nu håller vi här, du och jag,
tills det blir tö - igen.
Det kommer ett år till.
höst, vinter och vår,
och så en sommar - igen.
Du säger: Du har fått the blues.
Det har nog jag med.
Och dom därborta har nog alla samma dom.
Och han och hon och hen här strax bredvid.
Så vi stannar här, du och dom och jag,
tills allt blir bra - igen
Det kommer ännu ett år,
med höst, vinter och vår,
och så en sommar - igen.
En sommar igen och igen och igen…
12 strängar. 12 takter.
12 strängar. 12 takter.
Allt som behövs för att få det sagt är
12 strängar och 12 takter.
12 takter. 12 strängar.
Bara 12 takter och 12 stycken strängar.
Behöver inte många saker, inte mycket pengar.
Det är allt du i all enkelhet behöver ha.
Behöver inte mer, allt funkar ändå som det ska.
Inte berömmelse, pengar, makt eller svärd,
för det är vägen, min vän, som är mödan värd.
i ett sjungande gung och ett tempo så lugnt.
12 takter. 12 strängar.
Ett dussin jämt.
12 takter. 12 strängar…
Lämna Mig Blues
Det är mörkt, kallt och öde.
Och mitt öde tycks det va.
För där ute skiner solen så fint,
men här inne i är ingeting som det ska.
Här är natten är så svart.
Dagarna så grå.
O ch känslan är så kall och blå.
Ingenting här tycks ordna sig.
Och jag saknar allt och dig.
Nej, ingenting vill någonsin ordna sig.
Så Blues, kan inte också du lämna mig.
För nätterna är så svarta.
Och dagarna så grå.
Och känslan alltid lika kall och blå.
Nätterna är så svarta.
Och dagarna så grå.
Och känslan så evigt kall och så blå.
Och jag saknar allt och dig.
Och jag ber Blues, kan inte också du lämna mig.
Nomad Blues
Du vaknade i morse,
trodde att den var försvunnen.
Du vaknade i morse,
trodde att den var försvunnen.
Ingen fara min vän,
den blir ständigt återvunnen.
Ingen vet helt säkert vem
eller var det var nån som kom på’t.
Men möjligtvis är det så att det
helt enkelt världens bästa låt.
För den dyker alltid upp.
Kommer tillbaka. Går igen.
Tar hand o dig, tröstar,
som en kär gammal vän;
Den är blå, blå, blå,
den är nåt du alltid att kan lita på.
Den finns här idag,
kommer att finnas imorgon
och den fanns igår.
Det är ett Tyskt väder ute.
Himlen är grå.
Luften är kall,
och den luktar förflutet.
Jag letar efter någonting
att titta på,
när jag rundar ett gathörn
för att hinna till slutet.
Jag ser unge herr Nylonräv.
Jag ser herr Blazervarg.
Jag ser gamla fru Kadaver
med en råtta runt halsen.
Jag hoppas trött det blir en slowfox
för jag gitter inte bugg,
när den elektriska orkestern
programmerar sista valsen.
Alla skrattar och skrattar.
Nu känner vi nåt.
När husen och träden.
och allting runtomkring står i lågor
Jag räcker ut min hand
för att hålla dig kvar,
när mörkret börjar slå
in över oss i vågor.
Det kom ovanifrån.
Från slotten ibland molnen.
Dom sa det var ett lån.
Andra sa det var bomben.
Aldrig imorgon mera.
Aldrig mer du och jag.
Aldrig imorgon mera.
Aldrig mera idag.
Vännerna är borta nu.
Jag väntar på att min tur ska komma.
Kan inte va långt kvar nu.
Tills alla här har somnat, domnat bort.
Aldrig imorgon mera…
Det fanns dom sa dom förstod,
vad som skulle komma.
Dom dränktes i ord.
Att översvämma, glömma, drömma bort.
Aldrig imorgon mera…
Det finns så många toner att ta här i vår värld.
Det finns så många toner att ta längs på vår färd.
men det är vägen mellan dom som är mödan värd.
Inget blås. Ingen klaviatur.
Inget blås och ingen klaviatur alls.
Blott en bandlös vän där handen tar en tur längs dess hals.
Det är så enkelt.
Ta en billig gitarr.
Knacka bort alla band.
Ta en billig gitarr.
och knacka bort alla band.
Sen kan du dansa runt
med din vänstra hand
i en bandlös blues.
En bandlös blues.