Påls historia

Det började med att trädgårdens skapare, Pål Bergström, betraktade den stora igenvuxna aspdungen och fick en vision.

Hur skapades den Japanska trädgården?

Berättat för Ingela Bendt, som följt Pål Bergström i flera år. Hon har intervjuat, tagit bilder och skriver på en bok om den Japanska trädgårdens framväxt, anda och fortsättning.

Pål Bergström, skapare av den Japanska trädgården, bodde på Byälvsvägen 38, ett miljonprojekt bestående av fjorton loftgångshus med sex våningar. Han hade utsikt över det som idag är den Japanska trädgården. Området är 3 000 kvm stort.

– För fjorton år sedan var här en ogenomtränglig yta av hägg, rönn, mycket asp och massor av skräp. Folk gick inte ens igenom med sina hundar så tätt var det, berätta Pål.

Han hade fått diskbrock, blivit sjukpensionär och hade svårt att sitta still.

– Jag ville slippa ha ont, behålla hälsan och kunna fokusera på annat. Jag satt på berget och tittade. Jag flyttade över blicken till träden, jag ville göra stort. Mediterade på ide´n. I min vision såg jag en japansk trädgård.

Röjer aspsly, förverkligar vision

– Jag ville skapa en mötesplats för människor i Bagarmossen. En plats för gemenskap. Ge en möjlighet till andra samtal än de på torget.

På Bergström hade hållit på med bonsaier och varit med om att starta bonsaisällskapet, så han behärskade beskärningskonsten.

Han läste i en av Södertidningarna om något som hette brukaravtal. Att man kunde få förvalta en bit av kommunen mark, men utan att få betalt och området måste vara öppet för allmänheten. Han tog kontakt med Mats Berglund, ansvarig för parkförvaltningen på Stadsdelen.

– Jag ville bruka hela området med sina bergknallar kring dalen, för området hänger ihop.\r\nJag skulle röja, rensa och sköta det kontinuerligt. Vi skrev ett brukaravtal med kommunen.

Så började han röja. Folk som passerade visste inte riktigt vad som pågick därinne i skogen. Men skräpet plockades upp och ide´n tog form. Mängder av träd höggs ner och sly röjdes och marken frilades.\

Börjar med en stor sten

Startpunkt för den Japanska trädgårdens var en stor sten, som placerades centralt nedanför bergknallen.

– Den är trädgårdens mittpunkt. Trädgården är byggt kring ett imaginärt trädäck, som alltså fortfarande inte finns. Platsen är tänkt att bli en meditationsplats.

Runt stenen formade han en sjö. I trädgården har sedan tillkommit flera sjöar och ett vattenflöde, en bäck med vattenfall. Men utan vatten. Torrsjöarna är av grus. Så som det kan vara i en Japansk trädgård.

Andra stenar har rests och sjösystemet har utvidgats. Den stora runda Alsjön vid alen nära huvudingången är det senaste tillskottet. Pål frilade roten, sänkte marken och formade ett utflöde till ett par andra torrsjöar mot björkskogen.

Och mossan förstås, så viktig i en Japansk trädgård. Hellre mossa än gräs gäller här.

I trädgården växer tall, asp, lönn, lärk, japansk idegran, hägg, rönn.

Träd och buskar har formats och beskurits. Stadsdelen och Stockholmshem har stött med vissa inköp av plantor. Japansk lönn, azalea och buxbom. Vid flera tillfällen har det hänt att folk har grävt upp och stulit plantor.

Trädgården växer för varje år

Bit för bit, år för år, har trädgården tagit form. För varje år har nya delar tillkommit.

Påls fru Anneli har också varit med om att sköta trädgården och de har varit ute i trädgården varje dag. Hennes favoritplats var uppe på bergknallen vid Nya stenpartiet.

Utan att ha en fet budget., snarare inga pengar alls, har trädgården tagit form.

Pål har återanvänt olika slag av kasserat material. Sly har han använt till att bygga staket. Han har tagit tillvara kommunens kastade gatstenar och byggt bänkar, broar och stentrappor. Han har flyttar snygga stenar från skogen i en liten barnvagn med hjälp av Anneli. I samma barnvagn har de också dragit slängda växter från en tipp i Skarpnäck.

– Trädgården är fortfarande en skiss, menar Pål Bergström. Den är en fortgående process.

Meditativ vandring genom teträdgården

Det långsamma arbetet med trädgården har gjort att Pål har behållit både sin psykiska och fysiska hälsa. Det meditativa förhållningssättet är en del av berättelsen om trädgården och har mycket att ge människor i vår tid, när många lider av stress och utmattning.

Flera hittar hit för att långsamt promenera under träden. Och det är också iden´ med trädgården, tänkt att vandra i, för det är en så kallad teträdgård. Med tiden kanske den kan få leda till ett tehus uppe på berget. Det är framtidsdrömmen.

Sommaren 2015 flyttade Pål och Anneli till Småland och lämnade sitt verk. Nu har en grupp tagit över brukarkontraktet och format en styrelse för och en förening. Med tiden är tanken att bilda ett trädgårdssällskap.

Formspråket är viktigt i den japanska trädgårdskonsten. Läs mer under Japansk trädgård