25.01.31
Nu har turen kommit till oss i Prisma Västra Götaland (en samverkansplattform för kulturarv i Västra Götalandsregionen) att ta över stafettpinnen för detta härliga nätverk. Vi ser verkligen fram emot att samarbeta med er alla som vill vara del av detta nätverk och fortsätta öka intresset för interpretation i Sverige!
Ett stort varmt tack till Paul Henningsson och Anita Synnestvedt som har skapat, drivit och koordinerat Interpret Sweden Network under flera år och fortsatt är en del av nätverket.
Alla som vill fortsätta utveckla interpretation i Sverige kan vara med. Vi ser framför oss ett nätverk som är medskapande och där alla är med och bidrar, så bygger vi kapacitet tillsammans.
Vi är en grupp i Prisma Västra Götaland som under flera år har samlat på oss kunskap och erfarenhet av att arbeta med interpretation för att levandegöra natur- och kulturarv. Vårt fokus är att stödja ideellt drivna kulturarvsplatser i Västra Götaland, och vi arbetar medskapande och med mycket hjärta.
Men vilka är vi då?
Jessica: är både driven och jordnära med ett stort intresse för hästar, men hon är också en stolt hund- och hönsägarinna! Jessica är en social och energisk person som brinner för gemenskap och samarbete, och bor utanför Lerum där hon även är gymnastikledare för dotterns grupp. Jessica jobbar till vardags på Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen.
Märta: är kreativiteten själv och en sann idéspruta! Hon älskar att tänka utanför ramarna. Hennes hem på Kinnekulle är en plats där lugnet från naturen möter sprudlande kreativitet, och tillsammans med sina älskade katter skapar hon utrymme för både idéer och reflektion. Märta jobbar på Innovatum Science Center.
Linn: är hundmänniska och trivs bäst när hon får vara ute i naturen, gärna långt ute i skogarna i Bohuslän. Skicklig på mötesdesign, samt är lyhörd och inkännande. Hon är en sann te- och brädspelsentusiast, och hemma hos henne kan du förvänta dig att höra allt från punk till jazz. Linn jobbar också på Innovatum Science Center.
Vi har alla en gemensam passion för museer, kulturarvsplatser och natur, och vi älskar att få uppleva dessa på sätt som verkligen engagerar och berör. Därför älskar vi interpretation!
Vi ser fram emot att skapa ett medskapande nätverk som ger möjlighet till gemensamt lärande. Vi planerar digitala träffar och en heldag i Västra Götaland under våren 2025 för frågor och gemenskap. Mer information kommer inom kort. Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer eller har idéer att dela med dig av!
Hej från
Jessica, Märta & Linn
23.04.04
Derome Trä & Nostalgimuseum i norra Halland är ett museum, men vill också vara ett genuint besöksmål. De vill ge minnesvärda upplevelser till sina besökare. Doften av trä och levandegjorda personliga berättelser om samhällets omvandling. Gärna så minnesvärda att de känns på djupet, att besökarna vill komma tillbaka och rekommenderar andra att uppleva museet.
Amanda som är både guide och verksamhetsansvarig, menar att det inte funkar att bara stå och rabbla fakta, eller ha faktaskyltar. Det är ingen som minns det, det behöver bli mer upplevelse, mer delaktighet.
- Jag såg inbjudan till kursen som Prisma håller i och läste på. Så tänkte jag ”Det är ju detta vi letar efter!” och då var det dags för en inspirationsdag på Vänermuseet i Lidköping, så jag åkte dit, berättar Amanda.
Efter inspirationsdagen åkte Amanda hem till Varberg och började planera direkt. Så Derome Trä & Nostalgimuseum har under en tid börjat jobba aktivt med interpretation i sina guidningar. Tidigare har de använt Storytelling som metod *). Men tyckte aldrig att storytelling nådde hela vägen, inte heller skyltning med citat funkade fullt ut, det behövdes något mer.
- Som jag uppfattar det går Storytelling inte lika långt för att nå fram till en upplevelse, menar Amanda. - Utan att man fortsatt ”matar” besökaren med berättelser, medan interpretation engagerar både lyssnaren och guiden och det blir en flervägskommunikation.
- Interpretation är en mer engagerande metod helt enkelt, säger Amanda.
Trä & Nostalgimuseum är ett litet museum och det är bara Amanda som är anställd guide. Hon berättar att hon även tidigare skickat runt föremål vid guidningar, berättat vad det är; att det är en hyvel. Alla har då fått se på den och ta i den.
Men att det efter hennes ögonöppnare för förhållningsättet och metoden interpretation gjort att hon nu ställer andra frågor kring föremålen när de skickas runt. Exempelvis så presenterar hon föremålen mer som antikvariska, ömtåliga och mer exklusiva. Det ger mer känslan av: ”O! jag får hålla i den här”. Större vilja till att studera dem. Inte fokus enbart på att det är en hyvel, mer på att den är handgjord, hur den känns och vilka mänskliga spår den bär. Numera väljer Amanda alltid ut föremål utifrån mänskliga spår, som berättar något.
- Det engagerar. Hela tiden med öppna frågor. Vad känner ni? Vad ser ni? Osv. Det ger härliga och berikande samtal. Alltid.
Amanda har fler planer, hon tycker fortsatt det är svårt med skyltningen och vill gå en kurs eller få inspiration för att hitta tips på hur en mer självgående guidning med skyltar kan fungera. Så troligen kommer hon att dyka upp på kurs i skrivande interpretation och skyltning som Prisma håller i vid slutet av 2023.
Vidare så har hon också fler roliga tankar för att berika besöket, hon tänker att hon ska servera kaka ur en plåtburk då industrins kaffeklocka ringer för att visa hur tiden kommer in i människors liv med industrialismen. Nu är det dags för kafferast för att klockan säger det, inte för att sysslan eller naturen talar om när det är dags för paus, som vid bondesamhällets tid.
Amanda berättar att när man inte har kollegor att bolla med är det intressant att bygga vidare med inspel från besökarna och få upplevelserna att växa. Ständigt nya tankar och kunskap. Ingen guidning är den andra lik. Hon tycker det är roligt att jobba med interpretation som metod.
Vid frågan om hon har olika gudingar för barn och vuxna, säger hon att hon kommit fram till att hon snott mycket av det hon brukat göra för barngrupper även till de äldre grupperna. Bara använder olika ord. Det fungerar. Många av de äldre lockas till att själva berätta och vågar de inte under själva guidningen kommer de ofta fram efteråt och samtalet fortsätter. Det blir mycket engagerade besökare.
Hon upplever också att många börjat ge positiv återkoppling, att de säger; ”det var jättebra” och ”superintressant”.
- Det händer att när besökare ringer och bokar guidning, så säger de. ”Vi vill ha den där unga tjejen, som vi hade sist” Och det är ju bara jag som guidar, så de måste ju mena mig säger Amanda och skrattar.
- Jag tycker det är bra att det finns workshops och kurser att gå för att komma igång. Det är svårt att ställa om sin guideteknik genom att bara läsa sig till det. Det är inte så svårt egentligen, men behövs sammanhang, inspiration och en kick att komma igång. Så som jag fick på Prismas inspirationsdag, avslutar Amanda.
Vi tackar Amanda för samtalet och hoppas vi ses framöver inom nätverket ISN, för att främja interpretation. Medskapande upplevelser ligger i tiden!
Intervju av Märta Gustafsson
Derome Trä & Nostalgimuseum
Prisma Västra götaland
*) Storytelling har under senare år blivit vanligt inom marknadsföring och kommunikation. Det bygger kortfattat på att vilja skapa engagemang och uppmärksamhet hos mottagaren/åhöraren genom berättande framställningar. Till exempel att skapa TV-reklam som dramatiserade berättelser med hjälp av butiksmiljön, varorna och påhittade karaktärer. Storytelling kan också användas för höja vetskapen om eller känslan för ett företags eller en organisations profil (varumärke) bland de anställda.
22.06.19
Utomhuspedagog, professor i upplevelseproduktion, entreprenenör och interpretationspionjär - möt Hansi Gelter som ger sitt utvecklarperspektiv på interpretation!
Hej Hansi, vill du kort presentera dig själv, för de som inte haft chans att träffa dig ännu?
- Jag heter Hansi Gelter, född i Surahammar Västmanland av Österrikiska föräldrar. Gick med i Fältbiologerna som 13-åring och har varit engagerad ideellt inom naturvård och friluftsliv hela livet. Jag är utbildad biolog och disputerad i Genetik vid Uppsala Universitet och har undervisat och forskat inom biologi, även utomlands. Har även varit ansvarig för en upplevelseproduktionsutbildning vid campus i Piteå där jag blev docent och professor inom upplevelseproduktion, inriktning naturturism.
- Brinner för att förmedla naturupplevelser och naturkontakt och har sedan länge propagerat för att introducera interpretation som guidemetodik i Sverige samt för förståelsen av transformativ turism och transformativa upplevelser.
Ditt företag, "Guide Natura", kan du berätta lite om det?
- Jag har jobbat internationellt som reseledare, vandrings- och safariguide åt TEMA-resor och haft mitt ekoturismföretag i 22 år vid sidan om mitt universitetsjobb.
- Lämnade akademin 2018 och konsultar numera genom mitt företag inom forskning, undervisning, projektledning, turismutveckling och företagsutveckling inom naturturism. Jag sitter även i styrelsen för Naturturismföretagen och kvalitetsmärker för organisationens räkning företag inom Nature’s Best Sweden samt certifierar naturguider. Förutom naturguide är jag även certifierad skogsbadsguide.
Mycket spännande! Inte minst att du har verkat länge för interpretationsarbete i Sverige. I början av 2000-talet var du bland annat en del av projektet "Hällefors Centrum för Interpretation". Vad var det och hur startade det?
- Samtidigt som jag var involverad i “Mötesplats Piteå” träffade jag eldsjälen Thomas Carlsson, duktig ornitolog, vid en workshop i Hällefors 2003. Han var då aktiv inom "Mötesplats Hällefors" inom KK-stiftelsens satsning på upplevelseindustrin.
- Thomas berättade om sina planer på att starta "Hällefors Centrum för Interpretation" med målet om en nationell "Interpretation Sweden", och hade bjudit in John Veverka att hålla en kurs i Interpretation 2005, som jag medverkade i.
Hur utvecklades det?
- Tanken var att vara ett avstamp för en nationell förening och jag skulle bygga upp ett nätverk i norr inom "Interpretation Sweden". Men begreppet "interpretation" hade motstånd både inom naturturismbranschen och inom akademin. Jag startade universitetskurser i interpretation vid Luleå Tekniska Universitet, men intresset var lågt.
- 2007 medverkade jag i projektet “Northern Environment for Sustainable Tourism” för att ta fram ett underlag för certifiering av naturguider, där jag agerade för att interpretation skulle vara en grundkompetens för certifierade naturguider. När Centrum för Naturvägledning vid SLU bildades tog de över stafettpinnen från vårt projekt och vår rapport. Men använde hellre begreppet "naturvägledning" istället för interpretation, för att kunna inkludera även skolans utomhuspedagogik.
Ja, även om begreppet “interpretation” har börjat spridas kan betydelsen ibland verka oklar, jämfört med andra mer etablerade synsätt.
I vilket sammanhang kom du själv i kontakt med interpretation för första gången? Vad fick dig att bli intresserad av det?
- 1990-92 bodde jag i Kanada och reste runt mycket till nationalparker i Nordamerika och kom i kontakt med rangers (beteckning på vägledare inom nationalparksområden - anm. ) som tillämpade interpretation inom natur- och utomhuspedagogik. Och så var jag på många internationella konferenser världen runt, där det bjöds på "det bästa" inom naturturism och guidade turer. Där vissa turer, t ex i Australien och Nordamerika var interpretativa guidningar, andra inte.
- När jag fick uppdraget att utforma en universitetsutbildning i upplevelseproduktion 2002 så kom jag i kontakt igen med interpretation som modell och metod att skapa minnesvärda upplevelser i naturen.
Jag fastnade för interpretationsmetodiken för att:
* den är hårt tematiserad och därmed fokuserad på gästens förståelse och lärande
* den bygger på dialog (co-production) och inte på traditionell guide-monolog
* den har tydliga lärandemål (3H-mål: handen, hjärtat, hjärnan)
* den utgår från gästen och dess förförståelse, precis som upplevelseproduktion
* den bygger på autenticitet och genuina möten
- Allt detta ligger även till grund för den metodik för upplevelseproduktion (“Total Experience Management”) som jag utvecklade vid LTU. Jag har varit medlem i NAI och prenumererat på interpretationstidskrifter och läst igenom den amerikanska bokfloran.. Jag håller fortfarande workshops i interpretation för företag t ex LKAB-gruvguider, för destinationer, projekt och senast för certifierade naturguider.
Som naturguide och entreprenör, på vilka sätt har din verksamhet kunnat utvecklats genom interpretationsperspektiv? Vilka har varit utmaningarna?
- Jag har försökt tillämpa Interpretationen genom att tydligt tematisera mina guidning-erbjudanden (t.ex fåglarnas kärleksliv, hälsosamma växter, kliv ner i sälarnas värld - simma med sälar osv.). Det har gjort att guideplaneringen har blivit roligare och enklare och produkten tydligare.
- Har även tagit interpretationen till förstepersonsguidning, dvs jag har varit både Linné (såsom Hans Odöö gjort i Uppsala) och Linnés lärjunge och Pitesonen Daniel Solander under mina guidningar (autentiskt klädd och pratar i jag-form).
- Utmaningarna är att marknadsföra en interpretativ guidning - speciellt till den svenska marknaden. En tydlig tematiserad guidning lockar självfallet de som just är intresserade av temat, men kan samtidigt avskräcka de som inte är intresserade av temat.
- Interpretation och upplevelseproduktion kräver mycket mindre grupper för att bli en riktig samproduktion - dialog. Jag tar därför max 8 gäster, vilket därmed blir dyrare per gäst, vilket kan skrämma bort de som jämför priset med traditionellt guidade turer med större grupper och låga priser. Eller t.om. gratis naturguidning vid Naturrum, från ideella föreningar, m.m. En annan aspekt är att planering enligt interpretationsteorin/metoden kan vara svårt att hinna som liten entreprenör, med full rulle att driva företaget.
Har du några avslutande kommentarer eller funderingar som du vill dela?
- Jag har sett en viss urvattning i hur man använder begreppet interpretation både nationellt men även internationellt. Precis som för skogsbad, som nu lockar många guider att bli skogsbadsguider utan djupare kompetens (eller utbildning) i skogsbadets metodik, så har jag stött på många som påstår sig göra en interpretation där jag inte kan se att man följer interpretationens principer eller metodik (Tildens principer PRR-Provoke Relate Reveal och 3H-mål med mera).
- En organisation som "Interpret Sweden" bör värna om interpretationens principer och metodik, precis som NAI gör via sina utbildningar och certifieringar, och tunga förankring inom forskning och pedagogik kring interpretationer. Eftersom begreppet nu sakta etableras och accepteras är det viktigt att dess principer är tydliga och inte att ett postmodernistiskt synsätt - "Anything goes" - tar över begreppet.
Tack Hansi för tänkvärda ord och för din tid!
Lycka till inför sommarens besökssäsong!
22.04.20
En kurs om kulturarvsturism, som också inkluderar interpretationsperspektiv, startar i höst på Göteborgs Universitet. Kursansvarig är Maria Persson, arkeolog och forskare vid universitetet och dessutom ansluten till ISN sedan start.
Hej Maria! Är det första gången som kursen ges?
- Japp, kursen är alldeles ny och ges första gången nu till hösten. Den är även den första av två kurser. Kulturarv och turism 2 kommer att ges våren 2023. Kursen handlar om kulturarvsturism och är ett samarbete mellan institutionen för historiska studier och Centrum för turism vid Göteborgs universitet.
Kan du berätta kort vad kursen kommer att ta upp?
- Kursen består av två delkurser, den första heter ”Turism, samhälle och kulturarv”. Där lär studenterna sig hur turismen och besöksnäringen är uppbyggd. Vi kommer även ta upp turismens historia, särskilt kulturarvsturism. Vi ska även prata om turism, kulturarvsturism ur hållbarhetsperspektiv.
- Den andra delkursen heter ”Kulturarvsturism och kommunikation”. Här kommer vi att ta upp kulturarvsturismens förutsättningar och utveckling. Vi kommer även prata om hur kulturarv kan kommuniceras och förmedlas i turistsammanhang. Det är här som heritage interpretation kommer in!
Hur hör interpretation av kulturarv ihop med turism?
- Kulturarvet är ju en stor del av turismen och besöksnäringen och de flesta människor upplever kulturarvet när de är turister och tar del av olika former av kulturarvsförmedling och upplevelser. Hur detta är gjort och/eller skulle kunna göras bättre har ju i högsta grad att göra med interpretation.
- Vi ser interpretation som ett viktigt verktyg och kommunikativ inställning som på ett bra sätt kan användas för att lära och diskutera med studenterna, hur vi kan arbeta för att göra kulturarvet intressant och engagerande. Att det inte bara handlar om att presentera fakta, utan att detta behöver göras på ett intresseväckande, och genomtänkt sätt.
Det låter väldigt spännande! Till vem vänder sig den nya kursen?
- Till kulturarvsstudenter och även andra studenter som vill arbeta med att utveckla och kommunicera kulturarv relaterat till besöksnäring. Det kan vara studenter i historiska studier, kulturgeografi, marknadsföring och andra ämnen. Även till människor som kanske redan arbetar med kulturarv och besöksnäring, och som vill lära sig mer och utveckla sina kunskaper. Vi hoppas såklart att många kommer att vilja gå kursen!
Tack Maria, lycka till med nya kurserna!
Intervju av Paul Henningsson
Kulturarv och turism - hur berättar vi om kulturarv?
23.04.04
Derome Trä & Nostalgimuseum i norra Halland är ett museum, men vill också vara ett genuint besöksmål. De vill ge minnesvärda upplevelser till sina besökare. Doften av trä och levandegjorda personliga berättelser om samhällets omvandling. Gärna så minnesvärda att de känns på djupet, att besökarna vill komma tillbaka och rekommenderar andra att uppleva museet.
Amanda som är både guide och verksamhetsansvarig, menar att det inte funkar att bara stå och rabbla fakta, eller ha faktaskyltar. Det är ingen som minns det, det behöver bli mer upplevelse, mer delaktighet.
- Jag såg inbjudan till kursen som Prisma håller i och läste på. Så tänkte jag ”Det är ju detta vi letar efter!” och då var det dags för en inspirationsdag på Vänermuseet i Lidköping, så jag åkte dit, berättar Amanda.
Efter inspirationsdagen åkte Amanda hem till Varberg och började planera direkt. Så Derome Trä & Nostalgimuseum har under en tid börjat jobba aktivt med interpretation i sina guidningar. Tidigare har de använt Storytelling som metod *). Men tyckte aldrig att storytelling nådde hela vägen, inte heller skyltning med citat funkade fullt ut, det behövdes något mer.
- Som jag uppfattar det går Storytelling inte lika långt för att nå fram till en upplevelse, menar Amanda. - Utan att man fortsatt ”matar” besökaren med berättelser, medan interpretation engagerar både lyssnaren och guiden och det blir en flervägskommunikation.
- Interpretation är en mer engagerande metod helt enkelt, säger Amanda.
Trä & Nostalgimuseum är ett litet museum och det är bara Amanda som är anställd guide. Hon berättar att hon även tidigare skickat runt föremål vid guidningar, berättat vad det är; att det är en hyvel. Alla har då fått se på den och ta i den.
Men att det efter hennes ögonöppnare för förhållningsättet och metoden interpretation gjort att hon nu ställer andra frågor kring föremålen när de skickas runt. Exempelvis så presenterar hon föremålen mer som antikvariska, ömtåliga och mer exklusiva. Det ger mer känslan av: ”O! jag får hålla i den här”. Större vilja till att studera dem. Inte fokus enbart på att det är en hyvel, mer på att den är handgjord, hur den känns och vilka mänskliga spår den bär. Numera väljer Amanda alltid ut föremål utifrån mänskliga spår, som berättar något.
- Det engagerar. Hela tiden med öppna frågor. Vad känner ni? Vad ser ni? Osv. Det ger härliga och berikande samtal. Alltid.
Amanda har fler planer, hon tycker fortsatt det är svårt med skyltningen och vill gå en kurs eller få inspiration för att hitta tips på hur en mer självgående guidning med skyltar kan fungera. Så troligen kommer hon att dyka upp på kurs i skrivande interpretation och skyltning som Prisma håller i vid slutet av 2023.
Vidare så har hon också fler roliga tankar för att berika besöket, hon tänker att hon ska servera kaka ur en plåtburk då industrins kaffeklocka ringer för att visa hur tiden kommer in i människors liv med industrialismen. Nu är det dags för kafferast för att klockan säger det, inte för att sysslan eller naturen talar om när det är dags för paus, som vid bondesamhällets tid.
Amanda berättar att när man inte har kollegor att bolla med är det intressant att bygga vidare med inspel från besökarna och få upplevelserna att växa. Ständigt nya tankar och kunskap. Ingen guidning är den andra lik. Hon tycker det är roligt att jobba med interpretation som metod.
Vid frågan om hon har olika gudingar för barn och vuxna, säger hon att hon kommit fram till att hon snott mycket av det hon brukat göra för barngrupper även till de äldre grupperna. Bara använder olika ord. Det fungerar. Många av de äldre lockas till att själva berätta och vågar de inte under själva guidningen kommer de ofta fram efteråt och samtalet fortsätter. Det blir mycket engagerade besökare.
Hon upplever också att många börjat ge positiv återkoppling, att de säger; ”det var jättebra” och ”superintressant”.
- Det händer att när besökare ringer och bokar guidning, så säger de. ”Vi vill ha den där unga tjejen, som vi hade sist” Och det är ju bara jag som guidar, så de måste ju mena mig säger Amanda och skrattar.
- Jag tycker det är bra att det finns workshops och kurser att gå för att komma igång. Det är svårt att ställa om sin guideteknik genom att bara läsa sig till det. Det är inte så svårt egentligen, men behövs sammanhang, inspiration och en kick att komma igång. Så som jag fick på Prismas inspirationsdag, avslutar Amanda.
Vi tackar Amanda för samtalet och hoppas vi ses framöver inom nätverket ISN, för att främja interpretation. Medskapande upplevelser ligger i tiden!
Intervju av Märta Gustafsson
Derome Trä & Nostalgimuseum
Prisma Västra götaland
*) Storytelling har under senare år blivit vanligt inom marknadsföring och kommunikation. Det bygger kortfattat på att vilja skapa engagemang och uppmärksamhet hos mottagaren/åhöraren genom berättande framställningar. Till exempel att skapa TV-reklam som dramatiserade berättelser med hjälp av butiksmiljön, varorna och påhittade karaktärer. Storytelling kan också användas för höja vetskapen om eller känslan för ett företags eller en organisations profil (varumärke) bland de anställda.