Medan företeelser som "förmedling", "kulturarvspedagogik" och "naturvägledning" är välbekanta bland de som arbetar med levandegörande av natur- och kulturarv, verkar "Heritage Interpretation" mindre känt. Hur kan det komma sig att interpretationsperspektivet är internationellt utbrett men ännu inte har landat här?

Till detta webbinarium bjöds fem panelister från Sverige och Norge in, för att dela med sig av sina reflektioner och samtala kring "interpretation", dess begrepp och vad det står för.

Inför samtalet fick panelpersonerna några frågor: vad kan det bero på att interpretation än så länge är obekant inom natur- och kulturarvssektorn i Norden? Vad har fått dig själv att fastna för interpretationsperspektivet? Vilka är utmaningarna att skapa högre medvetenhet om det? Hur viktigt är det att arbeta för att etablera interpretation som yrkesfält i Sverige och Norden?

Ett tjugotal personer deltog i webbinariet, från besöksmål, föreningar, museer, naturvårdsverksamheter, kulturmiljöer med flera verksamheter. Paneldeltagarna själva representerade organisationer som på olika sätt arbetar med natur- och kulturarvsfrågor.

Översätta eller inte?
Begreppet "interpretation" och hur det används eller inte, kommenterades återkommande under webbinariet. Kristian Biørnstad, verksamhetsledare vid Norske parker, har arbetat aktivt i drygt 15 år med att etablera perspektivet i Norge. Att till en början försöka översätta inlånade specialuttryck från engelska till både nynorsk och bokmål gav extra utmaningar. Något går förlorat vid översättningar.

Jessica Bergström, utvecklingsledare inom PRISMA Västra götaland, arbetar med utvecklingsfrågor och fortbildning för den ideella sektorn - hembygds- och industriarvsmiljöer som drivs av föreningar. Även om hon också ser utmaningar med vissa uttryck, är det sällan problem att förstå tankarna bakom, när en får chans att förklara vad interpretation intresserar sig för.

Charlotte Ahnlund-Berg, utredare vid Riksantikvarieämbetet, upplever att begreppet "interpretation" är svårt att använda praktiskt. Dels för att det kan tolkas olika, dels ligger det avigt på tungan. Men inte heller "förmedling" beskriver vad många av oss vill uppnå, att inspirera medmänniskor att upptäcka och förstå kulturarvet. Charlotte föredrar att bruka begreppet "kulturarvspedagogik", ett uttryck som inkluderar både föremål och miljöer och immateriellt arv.

Eva Sandberg, föreståndare för SLU Centrum för naturvägledning, har tillsammans med kollegor arbetat för att introducera interpretationsbegreppet i Sverige. Genom kursamarbeten med organisationen "Interpret Europe", utvecklingsprojekt samt publikationer med flera insatser. Eva uppfattar att interpretation är en del av och ryms under paraplybegreppet natur- och kulturvägledning. Men "interpretation" kan främst användas yrkesmässigt för att diskutera dessa frågor, inte något begrepp som kanske blir allmänt känt. 

Fråga om organisationskultur?
Om språk och begrepp kan verka otydliga eller skapa hinder, finns det även övergripande utmaningar att verka inom sin organisation eller till och med inom en (samhälls)kultur. Varje paneldeltagare uttryckte erfarenheter från sina respektive områden och hade dessutom personliga funderingar.

De flesta arbetar i praktiken i organisationer med olika verksamhetsmål. Inom Riksantikvarieämbetet finns till exempel ett regeringsuppdrag att knyta samman kulturmiljöer med skolor. Vilket praktiskt har inneburit ett fokus på främst skolinriktad pedagogik. 

Hansi Gelter, professor vid Luleå högskola, entreprenör inom naturturism och mångårigt verksam inom interpretation, har på olika sätt verkat för att höja professionalism inom naturvägledning och för naturturistaktörer, genom att lyfta fram interpretation. Branschorganistioner är tydligt förankrade och ställer krav på interpretationskunskap till exempel vid certifieringar. Vilka motsvarande bransch- eller yrkesorgan finns inom musei- och kulturarvsområdet?

Kristian menar att interpretation som perspektiv förenar natur- och kulturarv. Ur detta kan rent magiska möten uppstå! Men han upplever att det tyvärr finns fackliga uppdelningar (stuprör) mellan de olika natur- och kulturarvsfälten, vilket förhindrar samarbete och utveckling. 

Från SLU CNV:s sida har det alltid lyfts att natur- och kulturarv hänger samman och är två dimensioner som är ständigt närvarande i all kommunikation om landskap och platsers värden. Särskilt i lärande för hållbar utveckling. CNV:s uppdrag kommer huvudsakligen från Naturvårdsverket, en myndighet som arbetar med natur- och miljövård. Heritage interpretation kan omfatta eller användas både i natur- och kulturarv.    

Eva menade dessutom att det finns många sätt att beskriva kommunikation med allmänheten beroende på roll, mål och vilka man möter-  som turistguide, som kulturarvspedagog, naturvägledare osv. Kunskap om interpretation som förhållningssätt till kommunikation kan vara av värde och till stöd för många. Det är anledningen till att CNV valt att lyfta interpretationsteori och praktik i utbildningar.  Men det är besökarens upplevelse som betyder något, inte ett visst begrepp.

Hansi ville betona vikten av att följa grundprinciperna inom “Heritage interpretation”, annars står det inte för något. Det vill säga Freeman Tildens principer, “Provoke, relate, Reveal”, att arbeta med målgruppsinriktning samt inte minst målutfall - att formulera vad interpretationsinsatsen ska leda till konkret.

Även samhällskultur..
Kristian satte fingret på att vi i Norden har en stark friluftskultur, som också kan ställa till det. Individuella prestationer för att till exempel nå en viss bergstopp på tid! Där det knappast finns plats att fundera och reflektera över natur- och kulturlandskapsvärden. 

Det finns dessutom en sorts övertro till flott, storskalig arkitektur. Som trots syftet att höja platsupplevelser, kan komma i vägen för de historier som miljön kan berätta. Kanske vägen framåt för interpretation i Norden kan vara att hitta tankarna bakom de nordiska folk- och friluftsmuseerna, som Skansen, Bygdöy och Den Gamle By?

Webbinariet avslutades med en kort diskussion med deltagarna, med förslag på att försöka skriva gemensamma artiklar i tidskrifter om detta perspektiv, skapa kortkurser och att använda PRISMA:s inspirationskurser som modell för landet i stort. 

Ett spännande projekt presenterades kort, TEHIC, ett pågående europeiskt projekt för att utveckla en gemensam online-masterutbildning inom natur- och kulturarvsinterpretation, vilket kan lägga grunden för mer delade perspektiv, hos de som söker studier inom området. Tankar finns dessutom om att utveckla samarbetet inom Interpet Europe, samt att ordna en Nordisk konferens i snar framtid.

Refererat av Paul Henningsson

Vid vårwebbinarium nummer två presenterade Kristin Prestvold från Trøndelag fylkeskommune projektet KULMIN, som sedan 2009 är kommunens strategi för att kommunicera kulturarv via webben och mobiler. Levande guider är alltid bäst för att ge upplevelser på plats. Men hur berätta historierna när berättaren, guiden, inte är närvarande? Valet föll på att utnyttja film och dramatisering för att levandegöra de många hundra kulturmiljöerna, från 1900-tal tillbaka till forntid. 

Projektet använder medvetet en enkel teknisk lösning, mobilanpassade webbsidor och publicering av klipp på Youtube. På besöksskyltar i landskapet finns QR-koder som länkats till klipp. Fokus har lagts på själva berättandet, att skriva korta fängslande historier som ska stimulera besökare att utforska mer på egen hand. KULMIN är populärt i skolundervisningen men används även av föreningar med flera. Alla klipp är tillåtna att delas och användas fritt.  

Vid det första webbinariet med nutidsspaning på interpretation i Norden, medverkade Kristian Björnstad, verksamhetsledare Norske Parker - Organisasjonen for regionalparker i Norge samt certifierad interpretive trainer, Interpret Europe.

Hans presentation gav en introduktion till interpretationsinsatser i Norge, till natur- och kulturvägledning som Kristian vill kalla det. Därefter presenterade han arbetet med att integrera interpretation inom organisationen Norske parker, där tydliga kopplingar finns till hur kunskapsfältet började utvecklas inom parksväsendet i USA. Avslutningsvis presenterades nya nätverket Interpret Norway och de fortbildningskurser som planeras under året.