Maila fullständiga referensuppgifter inklusive eventuell länk till Marie Karlsson (marie.a.karlsson@ liu.se).

 Litteraturen uppdateras en gång per termin.

Andersson, R. (2025). Teacher Quality Through the Lens of Hiring Routines: Dualistic Preferences, Oxymoronic Conditions and Pragmatic Solutions. Leadership and Policy in Schools, 24(2), 493–511.

https://doi.org/10.1080/15700763.2024.2330535

Andersson, R., & Borg, M. (2026). Are we making sense? The logics and (il)logics of principals’ organizing towards quality assurance in school-age educare. Management in Education, 1-7. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/08920206251413144

Andersson, R. & Wernholm, M. (2025). The goal in question: a proposed framework for understanding teacher collaboration/cooperation between interconnected practices. Cogent Education, 12(1).

https://doi.org/10.1080/2331186X.2025.2478308

Bostrom, L. & Elvstrand, H. (2025). What about extra adaptions and special support in Swedish School Age Educare Centers? Frontiers in Education, 10. https://doi.org/10.3389/feduc.2025.1496609

Boström, L. & Orwehag, M. (2025). Brist på utbildad personal i fritidshem under femtio år. En fråga om brist på samhällsplanering? Paideia, (29), 33–48. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-54622

Egerhag, H., Selenius, H., & Fälth, L. (2025). Feriearbetande ungdomars uppfattning om högläsning på fritidshem. HumaNetten, (54), 292–307. https://doi.org/10.15626/hn.20255413

Elvstrand, H., & Lago, L. (2025). ULF som motor för att utveckla fritidshemslärares profession och arbete. Möjligheter och utmaningar för personal i fritidshem att delta i en deltagarorienterad forskningsansats. Venue, (28).

https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.5485

Elvstrand, H.; Haglund, B. & Lago, L. (2025). Barn, barndom och fritidshem. Educare, 2025(1), 1–19. https://doi.org/10.63310/edu.2025.1.48238

Elvstrand, H., Lago, L., & Hellberg, K. (2025). “After a while, it became a normal thing”. Swedish children’s experiences of everyday life in school during the Covid-19 pandemic. Child Studies, (7), 41–62. https://doi.org/10.21814/childstudies.6326

Elvstrand, H., Lago, L. & Jansson, M. (2025). Vad händer i fritidshemmet? En studie om elevers erfarenheter med fokus på delaktighet. Educare, (1), 20–44. https://doi.org/10.63310/edu.2025.1.48247

Elvstrand, H., Lago, L., Boström, L. & Jansson, M. (2025). ”Det är inte så roligt när inte Alice är här”. Hur aktiviteter och relationer bidrar till och hindrar att barn trivs i fritidshem. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 11(2), 54–71. https://doi.org/10.23865/ntpk.v11.6269

Tidskriften Forskning om undervisning och lärande (Forskul) Vol 13 Nr 3 (2025). Temanummer: Undervisning och lärande i fritidshemmet. Utgiven av Lärarstiftelsen. https://publicera.kb.se/forskul

Innehåll:

·         Björn Haglund, Inger Eriksson: Gästredaktionell kommentar 2025:3

·         Lena Boström, Helene Elvstrand: På spaning efter fritidshemmets didaktik – Elevers och personals uppfattningar om undervisning och lärande i fritidshemmet

·         Liselotte Christiansen, Camilla Finsterbach Kaup: Empowerment gennem spildesign – Undersøgelse af en gaming- og spildesignsintervention i SFO’en for at styrke pigers teknologiske self-efficacy

·         Helena Ackesjö, Marina Wernholm, Jens Gardesten: Design av fritidspedagogisk undervisning med fokus på mjuka förmågor – att balansera fritt och styrt

·         Alma Memišević: Fritidshemmets undervisning som diskurs – Om elevers intressen, målstyrning och pedagogisk praktik

·         Ann-Christine Vallberg Roth: Extern kommentar 2025:3

Fransson, L., Hansson, L. & Östlund, D. (2025). Naturvetenskap på fritidshem? Möjliga syften, innehåll och arbetssätt. Nordic Studies in Science Education, 21(1), 6–20. https://doi.org/10.5617/nordina.10809

Fransson, L., Hansson, L., Östlund, D. (2025). Science Teaching in Extended Education: A Systematic Mapping. International Journal for Research on Extended Education, Vol. 13, Issue 1/2025, 50–66. https://doi.org/10.3224/ijree.v13i1.05

Grewell, C. & Boström, L. (2025). Fritidshemmets fysiska lärmiljö inomhus : möjligheter och begränsningar. Educare, (2), 42–74.

https://doi.org/10.63310/edu.2025.2.54819

Grewell, C. & Haglund, B. (2025). Quality Aspects of the Physical Learning Environment in Relation to Teaching in Swedish School-age Educare. International Journal for Research on Extended Education, 12(2), 134–134.

https://doi.org/10.3224/ijree.v12i2.06

Hjalmarsson, M. & Hedrén, S. (2025). Freedom, integrity and sociability: Children’s perspectives on teacher (non)participation in Swedish School-age educare centres. Journal of Research in Childhood Education. https://doi.org/10.1080/02568543.2025.2514769

Hjalmarsson, M., Fahlgren, M. & Våge, K. (2025). Mathematical activities in school-age educare. Social Sciences and Humanities Open, 12. https://doi.org/10.1016/j.ssaho.2025.101756

Holmberg, L. (2025). Pedagogiska planeringar som konstruktioner av fritidshemstid: Biopedagogiskt tillrättaläggande av barns tid. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. 11(3), 102–121. https://doi.org/10.23865/ntpk.v11.6938  

Holmberg, L. (2025). Fritidshem som försäkringsinstitution: Vårdnadshavares perspektiv på verksamheten. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. 34(2), 85–108. https://doi.org/10.48059/uod.v34i2.2362

Holmberg, L., & Kane, E. (2025). Leading school-age educare in Sweden: Regimes of practices and principals´subjectivities. Frontiers in Education, 10, 1–9. https://doi.org/10.3389/feduc.2025.1567857

Holmberg, L. (kommande). Riskstyrning genom biopolitik: Rektorers iscensättningar av fritidshemmet som kompensatoriskt välfärdsprojekt. Pedagogisk Forskning i Sverige.

Häll, L. & Puskas, T. (Ahead of print). Doing Being Orten: Managing Commonplace Super-Diversity in Swedish School-Age Educare. Children & Society. https://doi.org/10.1111/chso.12972

Lager, K., & Gustafsson Nyckel, J. (2025). “Fem tysta” och andra disciplinerande strategier. Educare, (1), 72–98.

https://doi.org/10.63310/edu.2025.1.48256

Lager, K. (2025). Teacher leadership in a high-quality practice. Frontiers in Education. 10

https://doi.org/10.3389/feduc.2025.1537056

Lago, L., Elvstrand, H., & Hellberg, K. (2025). Parenting Under Pressure. Raising School-Age Children with Disabilities During a Pandemic in Sweden. Scandinavian Journal of Disability Research, 27(1), 214–226.

https://doi.org/10.16993/sjdr.1226

Ljung Egeland, B., Hjalmarsson, M. & Carlman, P. (2025). Games, Physical Activities, and Outdoor Excursions as Powerful Knowledge in Swedish School-Age Educare. Journal of Research in Childhood Education. 1–15

https://doi.org/10.1080/02568543.2025.2487084

Ljusberg, A-L., & Holmberg, L. (2025). Utbildningspolitiska iscensättningar av lek i institutionaliserad fritidsverksamhet: Exemplen Sverige, Finland, Island, Norge och Australien. Barn, 43(3), 1–16. https://doi.org/10.23865/barn.v43.6320

Manni, A., Norqvist, M. & Yttergren, S. (2025). Identifying an educational-economic code of quality in definitions of extended education: an example from school leaders in Sweden. Frontiers in Education, 10. Published. https://doi.org/10.3389/feduc.2025.1531438

Martinez, C. (2025). Student Teachers’ Didactic Choices and Motives when Designing Digital Competence Education. Pupils’ Age as a Didactic Dimension. Educare, 2, 169–195. https://doi.org/10.63310/edu.2025.2.54827

Rubin, M., Tullgren, C. & Arenhill Beckman, M. (2025). ”Jag råkade med meningen”. Elevers förståelse av att säga förlåt i en fritidshemskontext. Educare, 1, 99–127. https://doi.org/10.63310/edu.2025.1.48262

Smålander, E., Andersson, R. (2025) Principals’ perspectives on quality teaching in school-age educare: lateral quality and external assurance. Quality Assurance in Education, : 1-15 https://doi.org/10.1108/QAE-04-2025-0081

Stretmo, L. (2024). ”Jag ville testa på att plugga på universitetet… och så ville jag få jobba med barn”. En intervjustudie om kön, klass och utländsk bakgrund i relation till studieval bland studenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Educare, (2), 29–56. https://doi:10.24834/educare.2024.2.923 

Wallner, L. & Jansson, M. (2025). Transformations of Digital to Analogue. Children Bringing Popular Culture Artefacts and Media into Swedish School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, 12(1), 59–71. https://doi.org/10.3224/ijree.v12i1.05

Wernholm, M. & Ackesjö, H. (2025). ‘We can make a difference”: School leaders” claims about School-Age Educare in areas with socioeconomic challenges. Journal of Childhood, Education & Society, 6(1), 55–70.

https://doi.org/10.37291/2717638x.202561512

Wernholm, M. (2025). Challenging the Discourse on Children’s Screen Time: School-Age Educators’ Analyses of Children’s Out-Of-School Use of Digital Technologies, Journal of Research in Childhood Education, 1-18

10.1080/02568543.2025.2600993

Wernholm, M., & Ackesjö, H. (2025). ‘We can make a difference’:School leaders’ claims about School-Age Educare in areas with socioeconomic challenges. Journal of Childhood, Education & Society, 6(1), 55-70

10.37291/2717638x.202561512

Ackesjö, H., Wernholm, M. & Krasniqi, M. (2024). An Attractive School-Age Educare: Free Choices as Expanded or Limited Agency, Education Sciences, 14(9), 1-15.

https://doi.org/10.3390/educsci14090937

Andersson, R. (2024). Teacher Quality Through the Lens of Hiring Routines: Dualistic Preferences, Oxymoronic Conditions and Pragmatic Solutions. Leadership and Policy in Schools, 1–19.

https://doi.org/10.1080/15700763.2024.2330535

Borg, A. (2024). 'I want to go home': A comparative study of unsafe and safe spaces in two swedish school-age educare institutions. Ethnography and Education, 19(2), 135-151. https://doi.org/10.1080/17457823.2024.2324477

Borg, A. L. & Lager, K. (2023). “Sadly, we just let it go, it is so normalized”: Staff descriptions of violence among children within organized leisure. Journal of Leisure Research, 55(4), 527–545.

https://doi.org/10.1080/00222216.2023.2268622

Boström, L., Elvstrand, H., & Orwehag, M. (2024). Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv: särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(4), 142–171. https://doi.org/10.15626/pfs28.04.06

Boström, L. & Elvstrand, H. (2024). Being a Principal at a School Age Educare Center in Sweden: Perspectives on Structure, Culture, and Leadership. Leadership and Policy in Schools, 1–17.

https://doi.org/10.1080/15700763.2024.2431705

Carlman, P., Hjalmarsson, M., & Ljung Egeland, B. (2024). Outdoor excursions in Swedish school-age educare centres. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 1–14. https://doi.org/10.1080/14729679.2024.2324796

Elvstrand, H., Boström, L. & Orwehag, M. (2024). Möte mellan tradition och förändring: en forskningsöversikt om undervisning i fritidshem. Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis, 8(4), 173-198.  https://doi.org/10.23865/up.v18.5677

Gardesten, J. & Ackesjö, H. (2024). Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse: Ett omaka par eller en oreflekterad självklarhet?. Barn. 42(3-4), 112–119. https://doi.org/10.23865/barn.v42.6539

Glaés-Coutts, L. (2024). “It shouldn’t be something you have to create on your own.” Personal practical knowledge construction and professional learning for teachers in Swedish school-age educare. IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 11(1), 35-52. https://doi.org/10.3224/ijree.v11i1.05

Haglund, B., Gustafsson Nyckel, J., & Lager, K. (2024). Ett fritidshem för alla barn? Argumenterande diskurser i remissvar angående en likvärdig utbildning. Pedagogisk Forskning I Sverige, 30(1–2), 22–46.

https://doi.org/10.63843/pfs.v30i1-2.53839

Hammarsten, M. (2024). A review of walk-and-talk conversations with children as a research method. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 1–17.

https://doi.org/10.1080/14729679.2024.2404656

Hedrén, S. & Hjalmarsson, M. (2024). Erbjudanden om barns meningsskapande i lärarledda aktiviteter i fritidshem. Utbildning & Lärande, 18(1). https://doi.org/10.58714/ul.v18i1.17857

Hippinen Ahlgren, A. (2024). Pedagogical Content Knowledge in Written Educational Plans in the School-Age Educare Setting. International Journal for Research on Extended Education, 12 (1), 42-58. https://doi.org/10.3224/ijree.v12i1.04

Isenström, L. (2024). Positions of children's human rights in school-age educare centers. International Journal of Educational Research, 128, 1-10

https://doi.org/10.1016/j.ijer.2024.102492

Johansson, J. (2025). Det stillasittande, överviktiga och kostsamma barnet: En kritisk analys av hur WHO och OECD konstruerar barns fysiska aktivitet inom utbildning. Educare, (3), 91–119. https://doi.org/10.24834/educare.2024.3.1258

Karlsson, S. (2024). “(Maybe) I am going to School-Age Educare because now I have a Residence Permit”: Children’s Non-Access to School-Age Educare in a Swedish Asylum Context. Nordic Journal of Migration Research, 14(2), 1–18. https://doi.org/10.33134/njmr.701

Lager, K. (2024). Children’s experiences: The institutional grip of evaluation in Swedish school-age educare. Journal of Childhood, Education & Society, 5(1), 61–71. https://doi.org/10.37291/2717638X.202451334

Lundbäck, B. (2024). Lärares handlingar för att främja social inkludering i fritidshemmets utomhusverksamhet: en observationsstudie. Pedagogisk Forskning i Sverige, 30(1–2). https://doi.org/10.63843/pfs.v30i1-2.53841

Mattsson, T. & Gripson, M. P. (2024). ‘I did not know that the pupils loved dancing … until the projector came’: constructions of dance as learning activity in school-age educare. Research in Dance Education, 1–21.

https://doi.org/10.1080/14647893.2024.2359112

Persson Aronsson, M. & Hjalmarsson, M. (2024). Musical play and playworlds create meaning in Swedish school-age educare centres. A matter of engagement, empathy, exploration and embodiment. Nordisk tidsskrift for pedagogikk och kritikk, 10(5), 90-102.

Stretmo, L. (2024). ”Jag ville testa på att plugga på universitetet… och så ville jag få jobba med barn”: En intervjustudie om kön, klass och utländsk bakgrund i relation till studieval bland studenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Educare, (2), 29–56. https://doi.org/10.24834/educare.2024.2.923

Wallner, L. & Jansson, M. (2024). Transformations of Digital to Analogue – Children Bringing Popular Culture Artefacts and Media into Swedish School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, 12(1), 59–71.

https://doi.org/10.3224/ijree.v12i1.05

Borg, A.-L. (2023). ‘This place does not feel safe’: safe and unsafe spaces in Swedish school-age educare, Children's Geographies, 1–14.

https://doi.org/10.1080/14733285.2023.2175315

Borg, A.-L. & Lager, K. (2023). “Sadly, we just let it go, it is so normalized”. Staff descriptions of violence among children within organized leisure, Journal of Leisure Research, 1-19. https://doi.org/10.1080/00222216.2023.2268622

Boström, L., Elvstrand, H., & Orwehag, M. (2023). Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv: särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(4), 142-171.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/3164/3252

Dahlström, H., Damber, U., Gidlund, U., Widmark Saari, C., & Norberg, M. (2023). Literacy i fritidshemmet. En studie om förutsättningar för literacy i svenska fritidshem. Barn, 41(4), 81–99. https://doi.org/10.23865/barn.v41.5211

Elvstrand, H., & Lago, L. (2023). Tema - en väg för att skapa helhet och lugn i det fritidspedagogiska arbetet. Venue. https://doi.org/10.3384/venue.2001-788x.4445

Elvstrand, H., Stenliden, L., & Lago, L. (2023). How digital activities become (im)possible in Swedish school-age educare centres. Journal of Childhood, Education & Society, 4(1), 84–94.

https://doi.org/10.37291/2717638X.202341246

Falkner, C., Ludvigsson, A., Øksnes, M., Knutas, A. & Kjaer, B. (2023). Förskjutningar i innehåll i SFO/Fritidshem i Skandinavien –   mellan den nordiska modellens och konkurrensstatens logik. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(1–2), 100–120. https://doi.org/10.15626/pfs28.0102.04

Kane, E. (ahead of print). Teknisk, praktisk och frigörande kvalitet i fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/3255

Gardesten, J., Ackesjö, H., & Wernholm, M. (2023). Den problematiska fritiden 2.0. Fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt utsatta områden. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 9, 249–259. https://doi.org/10.23865/ntpk.v9.5573

Glaes-Coutts, L. (2023). "It shouldn't be something you have to create on your own." Personal practical knowledge construction and professional learning for teachers in Swedish school-age educare. International Journal for Research on Extended Education, 11(1), 35+.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.3224/ijree.v11i1.05

Haglund, B. (2023). Leading and supporting: Policy enactment in Swedish school-age educare. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/20020317.2023.2236748

Haglund, B. (2023). Pupils’ development: Policy enactment in Swedish school-age educare. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(3), 221–232. https://doi.org/10.1080/20020317.2023.2236748

Haglund, B., & Glaés-Coutts, L. (2023). Leading and supporting: Principals reflect on their task as pedagogical leaders of Swedish school-age educare. School Leadership and Management, 43(1), 8–27. https://doi.org/10.1080/13632434.2022.2137725

Hedrén, S. (2023). A practice-based perspective of discursive change in collegial conversations. Explicit and implicit communication at work. Communication & Language at Work, 9(1), 20–35. https://doi.org/10.7146/claw.v8i1.142402

Hedrén, S., & Lago, L. (2023). Is There an “I” in “We?” – Children as Individuals or Group Subjects in School-Age Educare Staff’s Collegial Conversations. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 9, 62–75.

https://doi.org/10.23865/ntpk.v9.5079

Hjalmarsson, M., Ljung Egeland, B. & Carlman, P. (2023).  Professional Dilemmatic Spaces in Swedish School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, 11(2), 34-45.

https://doi.org/10.3224/ijree.v11i2.04

Hjalmarsson, M. & Odenbring, Y. (2023). Peer Victimization among pupils in leisure-time centres: teachers’ reflections on their professional work. Early Years, 43(1), 62-74.

https://doi.org/10.1080/09575146.2021.1905615

Jansson, M., & Wallner, L. (2023). Att skapa sig själv och andra – populärkultur i fritidshemmets vardag. Barn – forskning om barn og barndom i Norden, 41(4).

https://doi.org/10.23865/barn.v41.5457

Johansson, J., & Söderman, J. (2023). Fritidshemspersonals tal om barns fysiska aktivitet – samhällelig påverkan och möjliga implikationer. Utbildning & Lärande,17(1), 45–63. https://doi.org/10.58714/ul.v17i1.12751

Karlsudd, P. (2023). Inclusion through Participation: Fostering Pupils’ Feelings of Belonging in Swedish After-School Care. Education Sciences, 13(4), s 376. https://doi.org/10.3390/educsci13040376

Kjellsdotter, A. & Erlandson, P. (2023). School-age-educare teachers in an ambivalent school practice - empirical examples in the wake of policy changes in Sweden, Scandinavian Journal of Educational Research, 1–14.

https://doi.org/10.1080/00313831.2023.2250372

Lago, L. (2023). Doing and resisting pupilness in Swedish school-age educare. Confero, 9(2), 1–17. https://doi.org/10.3384/confero.2001-4562.231215

Littmarck, S., Jansson, M., Bevemyr, M., & Elvstrand, H. (2023). Fritidshemmets fysiska lärmiljöer. Förutsättningar för och planering av inomhusmiljöer för varierade handlingserbjudanden. Barn, 41(4), 100–117.

https://doi.org/10.23865/barn.v41.5301

Manni, A. (2023). Education ”through” sustainable development in Swedish school-age educare: exploring how SAEC is responding to ESD in daily practices. Education Inquiry, 1–18. https://doi.org/10.1080/20004508.2023.2265634

Marekovic, A.-M. S.& Närvänen, A. L. (2023). Cooling Out and Warming Up – Professional Strategies in the Education of Newly Arrived Migrant Students in Sweden. International Journal for Research on Extended Education, 11(2), 4–17. https://doi.org/10.3224/ijree.v11i2.02

Wallin, A. (2023). Att matematik-a: När materialiteter samhandlar. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(3), 1–19.

 https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2922

Wernholm, M. (2023). Undervisning i ett fritidshem för alla? Pedagogisk forskning i Sverige, s 1-25. https://doi.org/10.15626/pfs28.04.03

Ackesjö, A & Haglund, B. (2021) Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning. Utbildning och lärande. Utbildning och Lärande, 15(1), 69–87

Augustsson, G., & Hörnell, A. (2021). ”Vi gör så gott vi kan”. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (4), 164 - 191. https://doi.org/10.24834/educare.2021.4.6

Dahl, M. (2021). På spaning efter fritidspedagogisk undervisning. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 7(1), 55–71. https://noad.ub.gu.se/index.php/noad/article/view/170/58

Evaldsson, A.-C. (2021). Examining Children’s Peer Play-in-Action: Micro Dramas and Collaborative Play Performances. IJREE: International Journal for Research on Extended Education, 9(1), 69-86.

https://doi.org/10.3224/ijree.v9i1.07

Gardesten, J. (2021). Ett handlingsteoretiskt perspektiv på undervisning: En essä med fritidshemmet som exempel. Pedagogisk forskning i Sverige. 6(2–3), 139–148.

https://doi.org/10.15626/pfs26.0203.10

Glaés-Coutts, L. (2021). The Principal as the Instructional Leader in School-Age Educare. Leadership and Policy in Schools. https://doi.org/10.1080/15700763.2021.2019792

Hammarsten, M. (2021). What are Schoolchildren doing Out There? Children's Perspectives On Affordances In Unedited Places. Built Environment, 47(2), 186–205.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-54125

Hjalmarsson, M. & Odenbring, Y. (2021). Peer Victimization among Pupils in Leisure-Time Centres: Teachers’ Reflections on Their Professional Work. Early years. 1-13

https://doi.org/10.1080/09575146.2021.1905615

Holmberg, L. (2021). Dirty work och professionalisering. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (3), 158 - 180. https://doi.org/10.24834/educare.2021.3.7

Holmberg, L. (2021). To Teach Undercover: A Liberal Art of Rule. IJREE: International Journal for Research on Extended Education, 9(1), 57–68. https://doi.org/10.3224/ijree.v9i1.06

Jonsson, K. (2021). Principals’ vision of social learning in school-age educare, Early Years. 1–14.  https://doi.org/10.1080/09575146.2021.1997934

Karlsudd, P., & Dahl, M. (2021). Att avlasta eller avlastas?. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (3), 1-29. https://doi.org/10.24834/educare.2022.3.1

Lager, K. (2021). ”Som kompisar, fast vuxna”: relationens betydelse för barns aktörskap i fritidshem. Barn:Forskning om barn og barndom i Norden, 39(2–3), 29–45. https://doi.org/10.5324/barn.v39i2–3.3759

Lager, K. &Gustafsson-Nyckel, J. (2021). Teachers Enacting Complementation and Compensation in a Practice under Strain: Policy and Practice in Swedish School-Age EduCare. IJREE: International Journal for Research on Extended Education, 9(1), 7–21. https://doi.org/10.3224/ijree.v9i1.03

Ljusberg, A.-L. & Klerfelt, A. (2021). A critical scrutiny and discussion of the significance of complementation and compensation viewed from different aspects of Extended Education in different countries. IJREE: International Journal for Research on Extended Education, 9(1), 4–6.

https://doi.org/10.3224/ijree.v9i1.02

Martínez, C. & Olsson, T. (2021). Domestication outside of the domestic: shaping technology and child in an educational moral economy. Media Culture and Society. 43(3), 480–496. https://doi.org/10.1177/0163443720948011

Schmidt, C. (2021). Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur: ”Här kommer vi rakt in tillsammans!” Pedagogisk forskning i Sverige, 26(4), 81–99

https://doi.org/10.15626/pfs26.04

Lago, L. & Elvstrand, H. (2021). Ett eget utrymme: Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser. Barn: Forskning om barn og barndom i Norden. 39(2-3), 15-28. https://doi.org/10.5324/barn.v39i2–3.3785

Lago, L. & Elvstrand, H. (2021). Children on the borders between institution, home and leisure: space to fend for yourself when leaving the school-age educare centre. Early Child Development and Care. 1–13.

https://doi.org/10.1080/03004430.2021.1929200

Wallin, A., Valero, P., & Norén, E. (2021). Activities and Values in School-Age Educare Mathematics. International Journal for Research on Extended Education, 9(1), 45–56. https://doi.org/10.3224/ijree.v9i1.05

Elvstrand, H. & Lago, L. (2020). Do they have a choice?: pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands. Education Inquiry, 11(1), pp. 54-68. https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1656505

Fahlén, M. (2020). The Educational Practice of School-Age Educare Teachers Teaching Visual Art in Swedish Primary Schools. IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 8(2), 173-190. https://doi.org/10.3224/ijree.v8i2.06

Haglund, B. & Boström, L. (2020). Everyday Practices in Swedish School-age Educare Centres: a Reproduction of Subordination and Difficulty in Fulfilling their Mission. Early Child Development and Care, pp 1–20.

 https://doi.org/10.1080/03004430.2020.1755665

Hammarsten, M. (2020). ”Det viktigaste är att växterna får leva och sånt”: en studie om att förebygga barns växtblindhet. Barn (3), 37–49. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50913

Holmberg, L. & Kane, E (2020). Den tacksamma leken: Lek som retorisk resurs i svensk fritidshemsforskning. Pedagogisk forskning i Sverige, (25)2–3, 92–113.

https://doi.org/10.15626/pfs25.0203.05

Glaés-Coutts, L. (2020). University-Supported Networks as Professional Development for Teachers in School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, (8)1, 66-79.

https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.06

Jonsson, K. (2020). Principals’ Perspectives on Pupils’ Social Learning in Swedish School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, (8)1, 5–21.

https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.02

Karlsudd, P. (2020). Looking for Special Education in the Swedish After-School Leisure Program Construction and Testing of an Analysis Model. Education Sciences. 10(12), 359 https://doi.org/10.3390/educsci10120359

Lager, K. (2020). Barncentrerad utvärdering: en modell för utvärdering i fritidshem. I Å. Hirsh & A. Olin (Red.), Skolutveckling i teori och praktik (s.259–271). Gleerups Utbildning

Lager, K. (2020). Possibilities and Impossibilities for Everyday Life: Institutional Spaces in School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, (8)1, 22–35. https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.03

Lundbäck, B. & Egerhag, H. (2020). Lesson Study as a bridge between two learning contexts. International Journal for Lesson and Learning Studies, 9(3), pp. 289-299.

https://doi.org/10.1108/IJLLS-02-2020-0006

Löfgren, H. & Manni, A. (2020). Valuable everyday encounters in early childhood education: narratives from professionals. Early Years, pp 1–20 https://doi.org/10.1080/09575146.2020.1759028

Martínez, C. (2020). Imagine the Person in Front of You: How Teachers Promote Responsible Online Communication in Swedish Leisure-time Centers. Scandinavian Journal of Educational Research, pp. 1-15.

https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1788140

Martínez, C. & Olsson, T. (2020). Domestication outside of the domestic: shaping technology and child in an educational moral economy. Media, Culture & Society, pp. 1-17. https://doi.org/10.1177/0163443720948011

Lago, L. & Elvstrand, H. (2020). ”Vi har väldigt lite tid för varandra här”. Temporala och spatiala förutsättningar för samverkan mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem. Utbildning och Lärande, (14)1, 121–138.

http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1472734/FULLTEXT01.pdf

Ackesjö, Helena, Lindqvist, Per & Nordänger, Ulla Karin (2019). “Betwixt and Between” Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities. Scandinavian Journal of Educational Research. https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1466356

Berglund, E. Lager, K., Lundqvist, J., & Lundqvist, J. (2019). Det dubbla kompetenskravet: en studie av lärarstudenters utveckling av kompetenser inom en ny lärarutbildning. Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse. 3(1), 87-101. Hämtad från https://tidsskrift.dk/FPPU/article/view/113978/162556

Elvstrand, Helene & Lina Lago (2019): Do they have a choice?: pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands, Education Inquiry, 28 Aug, pp.1-15. https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1656505

Elvstrand, Helene & Lago, Lina (2019). “You know that we are not able to go to McDonald’s” Processes of Doing Participation in Swedish Leisure Time Centres. Early Child Development and Care. 189(13), pp. 2156-2166

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1193423/FULLTEXT02.pdf

Haglund, L. (2019). The Need for Care: A Study of Teachers’ Conceptions of Care and Pupils’ Needs in a Swedish School-Age Educare Setting. IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 7(2), pp. 191-206. https://doi.org/10.3224/ijree.v7i2.07

Hjalmarsson, M. & Odenbring, Y. (2019). Compensating for unequal childhoods practitioners’ reflections on social injustice in leisure-time centres. Early Child Development and Care. https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1570176

Hjalmarsson, M. (2019). Fritidshemmet – en utbildningsarena i spänningen mellan omsorgstradition, ökade kvalitetskrav och förtydligat uppdrag. Kapet, Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 15(2), s. 11-23

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1379105

Holmberg, L. (2019). ’Bursting With Activities‘: Impression Management as Edu-Business in School-Age Educare. IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 7(2), pp. 178-190. https://doi.org/10.3224/ijree.v7i2.06

Jonsson, A. & Thulin, S. (2019). Barns frågor i lek. Forskning om undervisning och lärande, 7(1), s. 86–97

Jonsson, K. & Lillvist, A. (2019). Promoting social learning in the Swedish leisure time centre. Education Inquiry. 10(3), (243-257).

Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1571358

Lago, Lina & Elvstrand, Helene. (2019). ”Jag har oftast ingen att leka med”: Sociala exkludering på fritidshem. Nordic Studies in Education, 39(2), 104–120.

https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-02-03

Ljusberg, A.-L. & Holmberg, L. (2019). Lärare, barn och lärande i kurslitteratur. Ideologiska dilemman i talet om fritidshem. Educare – Vetenskapliga skrifter. 2019(3), (17–33) https://doi.org/10.24834/educare.2019.3.2

Ludvigsson, Ann & Falkner, Carin (2019). Fritidshem - ett gränsland i utbildnings­landskapet Lärare i fritidshems institutionella identitet. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. 5, (13–26) Hämtad från: https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181

Lundbäck, B. & Fälth, L. (2019) Leisure-time activities including children with special needs: a research overview. International Journal for Research on Extended Education, 7(1), s. 20-35 https://www.budrich-journals.de/index.php/IJREE/article/view/34253

Martínez, Carolina (2019). Promoting critical digital literacy in the leisure-time center: views and practices among Swedish leisure-time teachers. Nordic Journal of Digital Literacy, 14(3-4), pp. 134-146. https://www.idunn.no/dk/2019/03-04/promoting_critical_digital_literacy_in_the_leisure-time_ce

Perselli, Ann-Katrin & Hörnell, Assar (2019) Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget. Barn 37(1), s. 63–79.

Tillgänglig på Internet: https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN

Wester, J. (sept 2019) Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen. En studie om platsens innebörd för det sociala livet på fotbollsplanen och skolgården. idrottsforum.org.

https://idrottsforum.org/wp-content/uploads/2019/09/wester190923.pdf 

Augustsson, Gunnar (2018). The complexities of leisure-time center staff’s leadership in the leisure-time center learning environment. Cogent Education. 5(1), (1-19).

 https://doi.org/10.1080/2331186X.2018.1451670

Boström, L., & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare, nr 2, (107–132). https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6

Carlman, Peter & Hjalmarsson, Maria (2018). A sport for all programme in school girls’ experience.. Sport in Society : Cultures, Media, Politics, Commerce. 22(3), (416-431).

https://doi.org/10.1080/17430437.2018.1490268

Elvstrand, Helene & Lago, Lina (2018): ‘You know that we are not able to go to McDonald’s’: processes of doing participation in Swedish leisure time centres. Early Child Development and Care, https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1443920

Elvstrand, Helene, Altberg, Lena, Rydén, Lina, Svah, Monika. (2018).Skapa samhörighet på fritidshem. (2018). Venue Populärvetenskaplig tidskrift för forskning om skola och förskola. 2018-11-26. http://www.venue.ep.liu.se/issues/2016/a04/venue_1654.pdf

Elvstrand, H., Hallström, J., & Hellberg, K. (2018). Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education. 14(1), (37–5)3. https://doi.org/10.5617/nordina.2670

Haglund, B. (2018). ”Men dom flesta har en liknande situation.” Ett narrativ om bristande personella resurser och omgivningens begränsade förväntningar. BARN nr. 2 • 2018.  36. Årgang, s. 75-92. https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/issue/view/291

Haglund, B. & Peterson, L. (2018). Why use board games in leisure-time centres? Prominent staff discourses and described subject positions when playing with children. International Journal for Research on Extended Education, 5(2), 188-206

Hallström, J., Jansson, M., Simonsson, M., Gyberg, P. (2018). Teknik i fritidshem – mellan omsorg och utbildning. I Karin Stolpe, Gunnar Höst och Jonas Hallström (red.). Teknikdidaktisk forskning för lärare : Bidrag från en forskningsmiljö (s. 41–50). Norrköping: NATDID, Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Linköpings universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-146025

Hammarsten, Maria, Askerlund, Per, Almers, Ellen, Avery, Helen & Samuelsson, Tobias. (2018). Developing ecological literacy in a forest garden: children’s perspectives, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, sept 2018, s. 1-15.  https://doi.org/10.1080/14729679.2018.1517371

Hjalmarsson, Maria. (2018). Genusaspekter i fritidspedagogers omsorg – sociala och fysiska dimensioner. I Annica Löfdahl Hultman, Christina Olin-Scheller & Marie Tanner (red). Berättelser.Vänbok till Héctor Pérez Prieto. (s. 73-87). Karlstad: Forskningsrapport,  Karlstad University Studies /2018:3. http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167760/FULLTEXT01.pdf

Hjalmarsson, M. (2018). Leisure-time teachers’ reflections on systematic quality work: Approaches and challenges. Early Child Development and Care, 189(13), pp. 2197-2205

DOI: 10.1080/03004430.2018.1445731

Hjalmarsson, M. (2018). The presence of pedagogy and care in leisure-time centres' local documents: Leisure-time teachers' documented reflections. Australasian Journal of Early Childhood, 43(4), pp. 57-63.

https://doi.org/10.23965/AJEC.43.4.07

Klerfelt, A. & Ljusberg, A.-L. (2018). Eliciting Concepts in the Field of Extended Education – A Swedish Provoke. International Journal for Research on Extended Education, 6(2), 122-131.  https://doi.org/10.3224/ijree.v6i2.03

Lager, K. (2018) Att undervisa i fritidshem: omsorg, lärande och utveckling i en helhet. Educare, nr 2, s. 51-68.

https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3

Lager, Karin. (2018): Leisure-time centres: social pedagogical tradition in educational practice, Early Child Development and Care, https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1429425

Ljusberg, A.-L. (2018) Doing Masculinity in School-age Child-care: An Ethnographic Study. IJREE International Journal for Research on Extended Education, 6(1), s. 66–79 https://doi.org/10.3224/ijree.v6i1.06

Närvänen, Anna-Liisa, Elvstrand, Helene. (2018). Aktionsforskning på fritidshem – villkor och möjligheter. Venue Populärvetenskaplig tidskrift för forskning om skola och förskola. 2018-11-26  http://www.venue.ep.liu.se/issues/2015/a07/venue_1547.pdf

Haglund, Björn & Peterson, Louise. (2017) Why use board games in leisure-time centres? Prominent staff discourses and described subject positions when playing with children, International Journal for Research on Extended Education, 5(2) pp. 188-206.

https://doi.org/10.3224/ijree.v5i2.06

Hjalmarsson, Maria, Löfdahl Hultman, Annica & Warin, Jo. (2017) Gendered aspects of Leisure-time teachers’ care – social and physical dimensions Education Inquiry, Vol. 8, nr 3, s. 232–245 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/20004508.2017.1308459

Holmberg, L. (2017). Confessing the will to improve: systematic quality management in leisure-time centers. Education Inquiry, 8(1), pp. 33-49

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/20004508.2016.1275179

Holmberg, Linnéa (2017) Lärande genom demokratiska önskemål – pastoral omsorg i fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 22 nr 1-2 2017.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1440/1284

Jonsson, Kristina (2017). Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv. Anders Garpelin & Gunilla Sandberg (red.).I Barn och unga i skola och samhälle (s. 111-133)Västerås: Mälardalens högskola.

 http://mdh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1116934&dswid=-7908

Karlsudd, P., Dahl, M., Willén-Lundgren, B. (2017). Less tradition for more profession: an attempt with thesis projects in practical development. Problems of Education in the 21st Century. 75. 252-262.

Klerfelt, Anna. (2017) To author yourself Teachers in Swedish school-age educare centres describe their professional identity. International Journal for Research on Extended Education, 5(2), 133-149

Lago, Lina & Elvstrand, Helene. (2017). Pupil’s everyday transitions in school as a condition for social relations and activities in leisure time centres. Early Years: an international research journal. DOI: 10.1080/09575146.2017.1371675

Lago, Lina (2017). ”Var ska jag vara då?”: Om platsens betydelse för att skapa mening om fritidshem, förskoleklass och årskurs ett. Educare, nr 2, s. 81-102.

Ackesjö, Helena (2016). Supporting children’s transition from preschool to the leisure time center. Journal of Education and Human Development, 3(5), 27-37. http://dx.doi.org/10.15640/jehd.v5n3a4

Ackesjö, Helena, Nordänger, Ulla Karin & Lindqvist, Per. (2016). "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation": Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare (1), 86-109.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-51749

Boström, Lena & Augustsson, Gunnar. (2016). Learning Environments in Swedish Leisure-time Centres :( In) equality, “Schooling”, and Lack of Independence. International Journal for Research on Extended Education, 4(1), 125-145.

https://doi.org/10.3224/ijree.v4i1.24779

Elvstrand, Helene & Lago, Lina. (2016). Elevers sociala relationer i fritidshem. KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 12(1), 60–75.

Elvstrand, H., & Närvänen, A-L. (2016). Children´s own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 4(6), 496–503. http://pubs.sciepub.com/education/4/6/10

Haglund, Björn (2016) Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. I Educare 1, 64-82. http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202016.1.pdf

Perselli, Ann-Katrin, Augustsson, Gunnar & Boström, Lena. (2016): A Web Survey on Learning Environments and Staff in Swedish Leisure-Time Centres as a Starting Point for a Nordic Research Network and International Cooperation, International Journal for Research on Extended Education, Vol. 4 (1) 147-152. 

https://doi.org/10.3224/ijree.v4i1.24780

Arenhill Beckman, Madeleine & Tullgren, Charlotte (2015) Barns förståelse av begreppet inflytande Barn nr. 2 2015: 55–72. https://www.ntnu.no/tidsskriftet-barn/tidsskriftet-barn-2015

Boström, Lena, Hörnell, Assar & Frykland, Marie. (2015). Learning Environments at Leisure-Time Centres in Sweden: A Comprehensive Survey of Staffs’ Perception. International Journal of Extended Education, 3(1), 5–23.

http://dx.doi.org/10.3224/ijree.v3i1.19578

Dahl, M., Karlsudd, P. (2015). Leisure-time teachers in a changed profession. Problems of Education in the 21st Century. 68. 22-35.

Haglund, Björn. (2015). Pupil’s opportunities to influence activities: a study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre. Early Child Development and Care, 185(10), 1556-1568. http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1080/03004430.2015.1009908

Haglund, Björn. (2015). Everyday practice at the Sunflower: the staff’s representations and governing strategies as contributions to the order of discourse. In Education Inquiry, 6(2), 209-229. http://dx.doi.org/10.3402/edui.v6.25957

Hjalmarsson, M. & Hultman Löfdahl, A. (2015). Confirming and Resisting an Underdog Position: Leisure-Time Teachers Dealing with a New Practice. European Early Childhood Education Research Journal. 23(4), pp. 434–443.

http://dx.doi.org/10.1080/1350293X.2015.1087139

Holmberg, L. & Börjesson, M. (2015). Ideological Dilemmas in Leisure-time Centers. The Swedish Schools Inspectorate and the Concept of Meaningfulness. Nordic Studies in Education, Vol. 35, 3-4 2015, pp. 313–331.

Lager, K., Sheridan, S. & Gustafsson, J. (2015). Systematic quality development work in a Swedish leisure-time centre. Scandinavian Journal of Educational Research, (Published online: 24 Jul 2015)

Lager, Karin (2015). ‘Learning to play with new friends’: systematic quality development work in a leisure-time centre. Early Child Development and Care. 2015 http://dx.doi.org/10.1080/03004430.2015.1030634

Närvänen, Anna Liisa & Elvstrand, Helene (2015). What is Participation? Pedagogues’ Interpretative Repertoires and Ideological Dilemmas Regarding Children’s Participation in Swedish Leisure-time Centres. International Journal for Research on Extended Education, Volume 3, Issue 2/2015, pp. 5–23 .http://dx.doi.org/10.3224/ijree.v3i2.20890

Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 6 nr 4 s 241–269. http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7867/6922

Haglund, Björn (2009) Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 14, nr 1. http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7690/6745

Haglund, Björn. & Anderson, Stephen. (2009). Afterschool Programs and Leisure-Time Centres: Arenas for Learning and Leisure. World Leisure Journal, 51(2), 116-129. http://dx.doi.org/10.1080/04419057.2009.9674594

Andersson, Birgit. (2010). Introducing assessment into Swedish leisure-time centres: Pedagogues' attitudes and practices. Education Inquiry, 1 (3), 197–209. http://www.use.umu.se/digitalAssets/50/50084_web_birgit.pdf

Hjalmarsson, Maria (2010). Fritidspedagogers skattningar av sitt yrkeskunnande – Resultat från en nationell enkätundersökning. KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:398141/FULLTEXT01.pdf

Löfdahl, Annica (2010). Vad har de för sig i skolan efter klockan 3? – Installationsföreläsning, 15 september 2010. KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010.

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:398123/FULLTEXT01.pdf

Foss, Vigdis (2011). Usynlige læringskulturer i skolefritidsordningen. Sammenhenger og brudd mellom barnehage, skolefritidsordning og skole. Barn nr. 2 2011:27–45. http://www.ntnu.no/documents/10458/401506704/Foss.pdf/90e54ecc-d7be-4d62-bb31-9c03dd6cc57e

Saar, Tomas, Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012) Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk barnehageforskning 2012 5(3), 1–13.

http://www.nordiskbarnehageforskning.no/

Lindström, Lisbeth (2012) Everyday life at the leisure-time centre.  The Online Journal Of New Horizons In Education - April 2012, Volume 2, Issue 2.

http://www.tojned.net/pdf/v02i02/v2i2-02.pdf

Karlsson, Marie (2012) ”Jag brukar kalla dom för mina oslipade diamanter” – En fritidspedagogutbildare berättar om 31 år i Huset. KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 8, nr 1, 2012.

 http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:579438/FULLTEXT01.pdf

Andersson, Birgit (2012) Bedömning av barn på fritidshem. Forskning om undervisning och lärande nr 9, oktober 2012.

http://stiftelsensaf.se/web%5Cshop2.nsf/webDescription/2E68FEB36C6C5193C1257AA20057FF93/$file/SAF_Forskning_nr_9_2012.pdf

Hjalmarsson, Maria (2013) Governance and Voluntariness for Children, International Journal for Research on Extended Education, Vol. 1, nr 1, 86-96 http://www.budrich-journals.de/index.php/IJREE/article/view/19837

Kane, Eva, Ljusberg, Anna-Lena & Larsson, Håkan. (2013) Making Magic Soup – The facilitation of play in school-age childcare, International Journal of Play, 2:1, 7-21,

http://dx.doi.org/10.1080/21594937.2013.769814

Willén Lundgren, Berit & Karlsudd Peter. 2013. Relationella avtryck och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik, I Jonas Aspelin (red). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. sid. 63–78. Kristianstad: Kristianstad University Press. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:633279/FULLTEXT01.pdf

Tidskriften Barn nr. 3 2014 Temanummer om fritidspedagogik. Utgiven av Norsk senter for barneforskning. Texterna är inte tillgängliga för nerladdning men abstract kan läsas på tidskriftens webbsida. https://www.ntnu.no/barneforskning/forskning/barn

Innehåll:

·         Anna Klerfelt & Kolbrún Þ. Pálsdóttir: Fritidshem som kunskapsfält och forskningsområde. Introduktion till temanummer

·         Anna-Liisa Närvänen & Helene Elvstrand: På väg att (om)skapa fritidshemskulturer. Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete

·         Helena Ackesjö & Anna Landefrö: På spaning efter en gräns. Några barns perspektiv på skillnader mellan förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige

·         Hilde Dehnæs Hogsnes: Barns muligheter for å erfare sammenhenger i overgang fra barnehage til skolefritidsordning

·         Birgit Andersson: Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige?

·         Kolbrún Þ. Pálsdóttir: The professional identity of recreation personnel

·         Maria Hjalmarsson & Annica Löfdahl: Omsorg i svenska fritidshem: fritidspedagogers etiska förmåga och konsekvenser för barn

·         Maria Øksnes, Agneta Knutas, Ann Ludvigsson, Carin Falkner & Bjørg Kjær: Lekens rolle i skandinaviske skolefritidsordninger og fritidshjem

Kane, Eva, & Petrie, Pat. (2014). Becoming-player in school-age childcare, Reconceptualising Educational Research Methods, 5(1).

  https://journals.hioa.no/index.php/rerm/article/view/947/843

Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (2014). Walk-and-Talk Conversations: a Way to Elicit Children’s Perspectives and Prominent Discourses in School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education. Jg. 2, Nr. 2 http://www.budrich-journals.de/index.php/IJREE/article/view/17538

Saar, Tomas (2014) Towards a new Pedagogy in the after-school setting, European Early Childhood Education Research Journal, 22:2, 254-270.

https://doi.org/10.1080/1350293X.2014.883722

Stanek, Anja Hvidtfeldt. (2014). Communities of children: participation and its meaning for learning. International Research in Early Childhood Education Vol. 5, No. 1, 2014, page 139-154 https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1151012.pdf

2015

Torstenson-Ed, Tullie. & Johansson, Inge. (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=597

Klerfelt, Anna. (2002). Var ligger forskningsfronten?: 67 avhandlingar i barnpedagogik under två decennier, 1980-1999. Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=936

Persson, Sven. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://publikationer.vr.se/produkt/forskning-om-villkor-for-yngre-barns-larande-i-forskola/

Skolverket (2011) Fritidshemmet - lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2729

Klerfelt, A. & Haglund, B. (2014). Presentation of Research on School-Age Educare in Sweden. International Journal for Research on Extended Education.  2 (1), 45–62.

Falkner Carin & Ludvigsson Ann (2016) Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt. Malmö: SKL och Kommunförbundet Malmö. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1033918/FULLTEXT01.pdf

Faskunger, J., Szczepanski, A. & Åkerblom, P. (2018). Klassrum med himlen som tak en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Linköping: Linköping University Electronic Press. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151717

Persson, S. & Ackesjö, H. (2021). Forskningsöversikt. Bilaga 3. I Utredningen om en tioårig grundskola. En tioårig grundskola: införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33) (s.579–632). Regeringskansliet.

https://www.regeringen.se/499ae9/contentassets/f0785293473f4488ad7132aa06fbb1a1/en-tioarig-grundskola-sou-202133

A. Manneh, I., Wallin, J., Bergman, E., Jonsson, L., Melin, C., Haglund, B., Lager, K. & Hedman, A. (Red.) (2021). Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem. Skolforskningsinstitutet.

https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/meningsfull-fritid-utveckling-och-larande-i-fritidshem/

2011–2020

Pálsdóttir, Kolbrún Þ. (2012) Care, learning and leisure: the organisational identity of after-school centres for six-to nine-year old children in Reykjavík. Diss. Reykjavík: University of Iceland.  http://hdl.handle.net/1946/16754

Andersson, Birgit. (2013) Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Diss. Umeå: Umeå universitet. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02

Dahl, Marianne. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Diss. Kalmar: Linnéuniversitetet.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf

Kane, Eva (2015) Playing practices in school-age childcare An action research project in Sweden and England. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:851415/FULLTEXT01.pdf

Lager, Karin (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling: en policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/40661

Harvard Maare, Åsa. (2015). Designing for peer learning: mathematics, games, and peer groups in leisure-time centers. Diss. Lund: Lunds universitet.

 http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5321992/8160866.pdf

Andishmand, Catarina. (2017). Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. (Göteborg Stu­dies in Educational Sciences). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/52698

Hurst, Ian Bruce (2017). “Eat, play, go, repeat”: Researching with older primary-age children to re-theorise School Age Care. PhD thesis. Melbourne: University of Melbourne. [PDF] unimelb.edu.au

Holmberg Linnéa (2018) Konsten att producera lärande demokrater. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177691/FULLTEXT01.pdf

.

2021–2025

Jonsson, K. (2021). Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer. Diss. Västerås: Mälardalens högskola.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1534069/FULLTEXT02.pdf

Hedrén, S. (2022). Fritidshemmets (mellan)mål och mening: Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal. Diss. Högskolan Väst. http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:1679411/FULLTEXT02.pdf

Lundbäck, B. (2022) Specialpedagogik i fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik. Diss. Linnéuniversitetet.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1699301/FULLTEXT01.pdf

Hedrén, S. (2022). Fritidshemmets (mellan)mål och mening : Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal. (Diss.) Högskolan Väst.

 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-18764

Norqvist, M. (2022). Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11. (Diss.) Umeå universitet

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1692591/FULLTEXT01.pdf

Wallin, A. (2022). Fritidshemmets matematik: möten som räknas. (Diss.) Stockholms universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-203369

Andersson, R. (2023). Managerial Dilemmas of a Borderland Position: Professional Standardization in the Swedish School-age Educare. (Diss.) Linnéuniversitetet. https://doi.org/10.15626/LUD.493.2023

Borg, A. (2024). Trygga och otrygga platser: en etnografisk studie om våld och utsatthet bland barn i fritidshem. (Diss.) Göteborgs universitet.

Memišević, A. (2024). Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv. En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna. (Diss.). Linköpings universitet

https://doi.org/10.3384/9789180755368

Grewell, C. (2025). Rum, resurser och relationer: möjligheter och begränsningar i fritidshemmets fysiska lärmiljö. (Diss.), Mittuniversitetet.

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-53868

Hippinen Ahlgren, A. (2025). Undervisning och undervisningskunskap i fritidshem. I växelverkan mellan barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning. (Diss.) Stockholm University.

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-245346

2011–2020

Dahl, Marianne (2011) Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. Licenciatavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. http://www.avhandlingar.se/avhandling/8199a7003e/

Jonsson, K. (2018). Socialt lärande: arbetet i fritidshemmet. Lic.-avh. Västerås: Mälardalens högskola.

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231356/FULLTEXT03

2021–2025

Hippinen Ahlgren, A. (2021). Lärare i fritidshems undervisningskunskap: undervisnings-handlingar i interaktion mellan lärare och barn. Licentiatavhandling. Stockholms universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196905

Hammarsten, M. (2022). Skogsträdgårdsvistelser ur barns perspektiv: Speglat under samtalspromenader. Licentiatavhandling. (kappa) Högskolan i Jönköping, 2022. Jönköping.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-57183

Jansson, M. (2023). Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem: organisation, didaktik och görande. (Lic.), Linköping Universitet).

https://doi.org/10.3384/9789180754507

Klerfelt, Anna. & Haglund, Björn. (red.). (2011). Fritidspedagogik - Fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.

Karlsudd, P. (2011) ”Integreringsreservatet” – finns det kvar?. I A. Klerfelt & B.Haglund (Red.). Fritidspedagogik: Fritidshemmets teorier och praktik (61–79). Liber.

Pihlgren, Ann. S. (red) (2011) Fritidshemmet – fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan, Lund: Studentlitteratur.

Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups.

Erlandsson, S. & Sjöberg, L. (red).(2013) Barn- och ungdomsforskning. Metoder och arbetssätt. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, Ann. S. (red) (2013) Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Rohlin, Malin (red) (2013). Meningsskapande fritid. Lund: Studentlitteratur.

Jensen Mikael & Fjällhed Anders (red) (2013). Barns livsvillkor – i mötet med skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur.

Ankerstjerne, T. (red) (2015) Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur

Hviid, Pernille & Højholt, Charlotte (red) (2015). Fritidspedagogik med barnperspektiv. Lund: Studentlitteratur

Pihlgren, Ann. S. (red) (2015) Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur.

Gravesen, David Thore. (red) (2017). Pædagogik i skole og fritid Köpenhamn: Hans Reitzels.

Rohlin, Malin (red) (2017). Teori som praktik i fritidshemmet. Stockholm: Gleerups.

Malin Rohlin: Den problematiska fritiden

Malin Rohlin: En dag på fritidshemmet

Marianne Dahl: Barns olika gemenskaper på fritidshemmet

Kajsa Ohrlander: Att normaliseras till pojke eller flicka. Berättelsen förstås med Judith Butler

Judit Simon: Den kreativa blicken

Kristina Hellberg: Ett specialpedagogiskt perspektiv och fritidshemmets vardagliga praktik

Björn Haglund: Fritidshemmets vardagspraktik – konstruktion och omkonstruktion av ett ständigt pågående arbete

Kajsa Ohrlander & Eva Kane: Nya möjligheter med Deleuze

Wallman, J. (Red.). (2018). Fritidspedagogiskt lärande. Stockholm: Lärarförlaget.

Dahl, M., Eek-Karlsson, L. & Perselli, A.-K. (red.). (2019). Att skapa en professionell identitet. Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen. Stockholm: Liber.

Mikael Alexandersson: Så att de berörda berörs – perspektiv på praktiknära forsking

Helene ELvstrand & Anna-Liisa Närvänen: Aktionsforskning som metod i utvecklingsinriktade examensarbeten

Peter Karlsudd: ”Det bästa sättet att förstå ett problemområde är att utveckla det”

Liselotte Eek-Karlsson: ”Man vill ju inte vara en hjälplärare”

Marianne Dahl: ”Alla ska våga prata och vara delaktiga i gruppen”

Ann-Katrin Perselli: Om att utveckla och förändra undervisning med digitala verktyg i fritidshem

Emilia Johansson: Entreprenöriellt bildskapande på fritidshem

Marianne Dahl: Att våga kasta sig ut och vara öppen för det oväntade

Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson & Ann-Katrin Perselli: En väg till professionell yrkesutövning

Elvstrand, H., Lago, L. & Simonsson, M. (red.) (2019). Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur.

Helene Elvstrand och Lina Lago: Förutsättningar för fritidspedagogisk undervisning

AnnaLiisa Närvänen och Helene Elvstrand: Kunskapsutveckling i fritidshem

Lina Lago och Helene Elvstrand: Kamratrelationer i fritidshemmets uppdrag och praktik

Maria Simonsson: Samverkan med hemmet

Lina Lago och Helene Elvstrand: Lek i fritidshem – ”Att ha roligt är att leka”

Helene Elvstrand och AnnaLiisa Närvänen: Delaktighet i fritidshem – elevers och fritidslärares perspektiv

Magnus K Jansson: Elevers språk och språkutveckling i fritidshem

Cecilia Axell och Maria Simonsson: Barnlitteratur och bokpraktiker i fritidshem

Joakim Samuelsson: Fritidshemmet och matematiken

Alma Memisevic: Naturvetenskap i fritidshem – att väcka och fånga elevers intresse

Magnus Jansson och Lina Lago: Att göra teknik i fritidshem

Haglund, B., Gustafsson Nyckel, J., & Lager (Red.), K. (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Malmö: Gleerups Utbildning.

Björn Haglund: Från fritidspedagog till lärare i fritidshem

Birgit Andersson: Fritidshemmets utveckling ur ett styrningsperspektiv

Jan Gustafsson Nyckel: Vägen mot det undervisande fritidshemmet

Catarina Andishmand: Fritidshemmet ur ett likvärdighetsperspektiv

Helena Ackesjö, Per Lindqvist & Ulla-Karin Nordänger: De första åren i yrket – nyutexaminerade lärares upplevelser av en ny yrkesroll

Karin Lager: Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem

Monica Orwehag: Didaktik i fritidshemmet

Helene Elvstrand: Barns rättigheter och delaktighet i fritidshem

Maria Øksnes & Einar Sundsdal: Lek i fritidshem

Marianne Dahl: Ett relationellt perspektiv på lärares arbete i fritidshem

Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (Red.). (2020). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. (Uppl. 2). Malmö: Gleerups.

Klerfelt, A. (2020). Ut på nätet – in i webben. Metaforer som verktyg för barns kommunikation. I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, s. 167–178. (Uppl. 2). Gleerups.

Lelinge, Balli (Red.) (2020). Undervisning och lärande. Med stöd i skolutvecklingsmodellen Learning study utforskar sju fritidshem sin undervisningspraktik i Vellinge kommun. Malmö universitet

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-17881

Lelinge, Balli & Svensson, Christina (red.) (2020). Learning study - att göra skillnad! Kunskapsutvecklande och inkluderande undervisning på fritidshem i Lomma kommun. Malmö universitet

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-17879

Lago, L. & Elvstrand, H. (Red.) (2022). Barn i fritidshem. (Första upplagan). Liber.

Elvstrand, H., Dahl, M., & Lago, L. Ett barndomssociologiskt perspektiv på fritidshemmets uppdrag och praktik.

Lundström, M., & Beckman, A. ”Varför gör dom ens så, när dom bygger en skola?”: elevers erfarenheter av fritidshemmets mellanrumsmiljöer.

Grewell, C. Hur är elever delaktiga i, och har inflytande på, fritidshemmets fysiska lärmiljö?

Gidlund, U. Mellan skolan och fritidshemmet: ur elevens perspektiv.

Lago, L., & Elvstrand, H. Elever på gränsen: Elevers perspektiv på att sluta i fritidshem.

Lager, K. Elevers perspektiv på sin fritid i fritidshem.

Jensen, M. Utmanande kommunikation och hemligheter i nära relationer mellan barn i fritidshem.

Wester, J. Den bråkiga skolfotbollsplanen.

Nordén, P. När släktskap får betydelse: regnbågsbarn berättar.

Andersson, J. Bortom önskelådor och fritidsråd: om rättighetsarbete i fritidshem.

Martinez, C., & Olsson, T. ”Får vi titta på Youtube?”: Hur lärare förhåller sig till elevers medieintressen i fritidshemmet.

Ackesjö, H. Fritidshemmets ideologiska vändning.

Ljungberg, C. Bildning och barns perspektiv på fritidshem.

Lago, L., & Elvstrand, H. Avslutande reflektion.

Borggaard Hansen, M. Jørgensen, M., Madsen, L. & Tofteng, D. (Red.) (2022). Fritidspædagogiske tænkere. Akademisk forlag.

Zackariasson, M., Gunnarsson, D., & Wollin, E. (Red.). (2023). Det komplexa uppdraget: kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem. (Upplaga 1). Studentlitteratur.

Gunnarsson, D. Religion, existentiella frågor och empati: medvaro, undervisning och ledarskap i fritidshemmet. s. 145–165.

Wester, J. Förhandlingar om inflytande på rasten. s. 41–55.

Zackariasson, M., Gunnarsson, D. & Wollin, E. Kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem: en introduktion. s. 13–38

Haglund, B., Gustafsson Nyckel, J., & Lager (Red.), K. (2023). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Gleerups.

Björn Haglund: Från fritidspedagog till lärare i fritidshem

Birgit Andersson: Fritidshemmets utveckling ur ett styrningsperspektiv

Jan Gustafsson Nyckel: Vägen mot det undervisande fritidshemmet

Catarina Andishmand: Fritidshemmet ur ett likvärdighetsperspektiv

Helena Ackesjö, Per Lindqvist & Ulla-Karin Nordänger: De första åren i yrket – nyutexaminerade lärares upplevelser av en ny yrkesroll

Karin Lager: Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem

Monica Orwehag: Didaktik i fritidshemmet

Helene Elvstrand: Barns rättigheter och delaktighet i fritidshem

Maria Øksnes & Einar Sundsdal: Lek i fritidshem

Marianne Dahl: Ett relationellt perspektiv på lärares arbete i fritidshem

Marie-Helene Zimmerman Nilsson: Fritidshemmet – en arena för estetisk verksamhet

Mikaela Johansson & Kristina Thorshag: Hållbar utveckling i fritidshemmet

Carolina Martinez: Elevers sociala lärande och delaktighet i tider av digitalisering

Lundmark, S. & Kontio, J. (Red.). (2024). Fritidsdidaktiska dilemman. Natur & Kultur.

Ett urval:

Lago, L. & Elvstrand, H.: Frithet, frivillighet och styrning – elevers friutrymme i fritidshem

Wernholm, M., Ackesjö, H., Gardesten, J., & Funk, U.: Mjuka förmågor – ett sätt att begreppsliggöra arbetet med ”det sociala” i fritidshemmet

Orwehag, M. & Elvstrand, H.: Att utgå från elevers erfarenhet i fritidshemmets undervisning – ett didaktiskt dilemma

Damber, U. Läsning i fritidshemmet: ett dilemma?

Stier, J.: Interkulturella dilemman i fritidsverksamheten

Jensen, M.: Barns och ungas lärande under den fria tiden – dilemman med att leda de som inte vill bli ledd

Lundström, L.: Vänskapskulturer – en hjälp att förstå komplexa sociala praktiker

Bräck, L.; Kontio, J. & Lundmark, S.: När fritiden tar över – strategier för att möta elever med problematisk skolfrånvaro

Kontio, J. & Lundmark, S.: Epilog: Fritidshemmens, fritidsaktiviteters och den fria tidens dilemman

Elvstrand, H., Lago, L., & Simonsson, M. (2026). Fritidshemmets möjligheter : att arbeta fritidspedagogiskt (Andra upplagan). Studentlitteratur.

Helene Elvstrand & Lina Lago: Förutsättningar och former för undervisning i fritidshem

Lina Lago & Helene Elvstrand: Kamratrelationer i fritidshemmets uppdrag och praktik

 Lina Lago & Helene Elvstrand: Lek i fritidshem – ”att ha roligt är att leka” 

Helene Elvstrand & AnnaLiisa Närvänen: Delaktighet i fritidshem – elevers och fritidshemslärares perspektiv 

 Daniel Östlund & Helene Elvstrand: Specialpedagogik och inkludering i fritidshemmet 

 Maria Simonsson: Samarbete med hemmet 

Magnus K. Jansson: Elevers språk och språkutveckling i fritidshem 

Maria Simonsson & Cecilia Axell: Bokens plats i fritidshemmet – litteraturpraktiker och läsning 

Marie Karlsson & Lina Lago: Samtal i vardagen – mellanmålet som informell lärandepraktik

Joakim Samuelsson: Fritidshemmet och matematiken

Alma Memiševic´: Naturvetenskap i fritidshem – att väcka och fånga elevers intresse

Magnus Jansson & Lina Lago: Att göra teknik i fritidshem

Lina Lago & Helene Elvstrand: Fritidshemmet och samhället

Klerfelt, Anna (1999) Fritidshem och skola – olika miljöer för lärande. I Carlgren I (red) Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Hansen, Monica (2000). Fritidspedagogen – en av lärarna i skolan. I Kärrby, G (red). Skolan möter förskolan och fritidshemmen. Lund: Studentlitteratur.

Hansen, Monica. (2000) Fritidspedagogen och framtiden. I Johansson & Ronander, (Red.) Vägar till pedagogiken i förskola och fritidshem. Stockholm: Liber.

Hansen Orwehag, Monica (2011). Att leda den fria tidens lärande - med gruppen i fokus. I Nielsen, C. m.fl. Konsten att navigera mellan individ och grupp. Lärarens uppdrag i förskola skola och fritidshem. Stockholm: Gleerups.

Kane, Eva. (2017). Using action research to explore play facilitation in school-based school-age childcare settings. In Pete King & Shelly Newstead (ed.). Researching Play from a Playwork Perspective (s. 133-148). London: Routledge

Klerfelt, A. (2012). Ut på nätet – in i webben. Metaforer som verktyg för barns kom-munikation. I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, s.149 -159. Malmö: Gleerups.

Klerfelt, A. (2016). Samtalspromenader – en metod att närma sig andras perspektiv. I E. Anderberg (Red.), Skolnära forskningsmetoder (s. 27–45). Lund: Studentlitteratur.

Ackesjö, Helena (2017). Fritidshemmet som en kontinuitetsskapande arena. (I A. Lillvist & J. Wilder (red.). Barns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola. (s. 99-116). Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, Johanna. (2018). Barns övergångar från förskola till förskoleklass och fritidshem: En fallstudie om generella och extra övergångsaktiviteter. I Anders Garpelin & Gunilla Sandberg (red.). Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola (s. 145-172) Västerås: Mälardalens högskola. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40574

Hjalmarsson, Maria. (2018). Genusaspekter i fritidspedagogers omsorg – sociala och fysiska dimensioner. I Annica Löfdahl Hultman, Christina Olin-Scheller & Marie Tanner (red). Berättelser.Vänbok till Héctor Pérez Prieto. (s. 73-87). Karlstad: Forskningsrapport,  Karlstad University Studies /2018:3. http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167760/FULLTEXT01.pdf

Ackesjö, H. (2019). Den nya professionen i fritidshemmet – en diskussion om mellanrummets hybriditet. I E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb & K. Rönnerman (Red.), Lärarprofession i en tid av förändringar. Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogisktarbete. (s. 45-64). Göteborg: Göteborgs universitet.

http://hdl.handle.net/2077/60226

Schuler Braunschweig, Patricia, Elvstrand, Helene, Kappler, Christa, Lago, Lina, Jansson, Magnus & Chiapparini, Emanuela. (2019). Teaching in Different Spaces: How Educators and Teachers Work Together in Full-Day Schools. In M. Schüpbach & N. Lilla (Eds.) Extended Education from an International Comparative Point of View: WERA-IRN Extended Education Conference (pp. 85-99). Wiesbaden: Springer VS.

Boström, L. & Haglund, B. (2020). Att leda fritidshemmets verksamheter. I G. Berg, F. Sundh & C. Wede. Lärare som ledare – i och utanför klassrummet, (s. 309-326).Lund: Studentlitteratur.

Falkner, C. (2020). Bildning, lek och relationer i fritidshem. I Å. Hirsh & A. Olin (Red.), Skolutveckling i teori och praktik (169–184). Gleerups Utbildning.

Jonsson, K., Lillvist, A., & Sandberg, A. (2020). Samtal om värdegrunden för att främja barns sociala lärande i fritidshemmet. I N. Pramling & I. Pramling Samuelsson (Red.) Förskollärares egen forskning, (s. 149–165). Studentlitteratur.

Klerfelt, A., Haglund, B., Andersson, B., & Kane, E. (2020). Swedish School-age Educare: A Combination of Education and Care. In S. H. Bae, J. L. Mahoney, S. Maschke, & L. Stecher (Eds.), International Developments in Research on Extended Education: Perspectives on extracurricular activities, after-school programmes, and all-day schools (1st ed., pp. 173–192). Barbara Budrich. https://doi.org/10.2307/j.ctvt1shzn.13

Falkner, C. (2021). Bildning, lek och relationer i fritidshem. I Å. Hirsh & A. Olin (Red.) Skolutveckling i teori och praktik (s. 169–184). Gleerups Utbildning

Ludvigsson, A. (2021). Skolutveckling en samproduktion. I Å. Hirch & A. Olin (Red.), Skolutveckling i teori och praktik (s. 123–137). Gleerups.

Haglund, B. & Ackesjö, H. (2022). Fritidshemmets pedagogiska uppdrag: att stärka, utveckla och ifrågasätta. I Undervisning och ledarskap på fritids: Fritidshemmets pedagogiska uppdrag: Slutrapport från FoU-programmet FriPU. (1:a uppl., s. 33–46).

https://www.ifous.se/app/uploads/2022/04/202204-ifous-2022-3-e.pdf

Hammarsten, M. (2022). Utomhusundervisningens potential. I Åsa Hirsh & Jesper Boesen (Red.), Uppdragsutbildning – ett ömsesidigt lärande i samverkan (s. 82 -98). Jönköping University. https://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1661720/FULLTEXT01.pdf

Wallin, A., Norén, E. & Valero, P. (2022). Matematik på Solens fritidshem: Om att göra ”verkstad av” policy-dokument. I P.Valero, L. Björklund Boistrup, Christiansen & E.Norén (Red.) Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar (s. 181–206). Stockholm University Press. https://doi.org/10.16993/bcc.i

Andersson, C. & Tullgren, C. (2023). Utmaningar i förändrad tid: Vuxen - pedagog - lärare: förskolans och fritidshemmets pedagogiska arbetare i förändring. I A. Emilson & S. Thulin (Red.). Pedagogiskt arbete: i de yngre årens pedagogiska praktiker. (s. 127–144). Studentlitteratur.

Gunnarsson, D. (2023). Religion, existentiella frågor och empati: medvaro, undervisning och ledarskap i fritidshemmet. I M. Zackariasson, D. Gunnarsson & E. Wollin (Red.), Det komplexa uppdraget: Kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem (s. 145–165). Studentlitteratur.

Krasa, Hilding T. & Axelsson, K. (2023). Mellanrummets didaktik – fritidshemslärares betydelse för barns identitetsskapande processer. I (Red.) L. Björkman & L. Sotevik. Normkritiska perspektiv i pedagogisk verksamhet: förskola, fritidshem och skolans tidigare år (s. 339–356). Studentlitteratur

Lago, L. & Elvstrand, H. (2023). Das ”School-age Educare” (SAEC) in Schweden : Betreuung, Bildung und Freizeit. I P. Schuler Braunschweig, & C. Kappler (Red.). Tagesschulen im Fokus Akteur*innen - Kontexte - Perspektiven. (s. 142–155). hep verlag.

Lago, L. & Elvstrand, H. (2023). Children’s Participation and Leisure Possibilities in an Institutionalized Leisure Arena: The Case of Swedish School-Age Educare Centres. In: U. Mukherjee, (Ed.) Childhoods & Leisure. Leisure Studies in a Global Era (pp. 163–184). Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-031-33789-5_7

Wester, J. (2023). Förhandlingar om inflytande på rasten. I Det komplexa uppdraget : Kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem. I M. Zackariasson, D. Gunnarsson & E. Wollin (Red.), Det komplexa uppdraget: Kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem (s. 41–55). Studentlitteratur.

Elvstrand, H. & Lago, L. (2024). Whose main concern?: Constructivist Grounded Theory as a way of gaining closeness to what is important to participants in a study of Swedish school-age educare. In: E. Keane, & R. Thornberg (Red.), The Routledge International Handbook of Constructivist Grounded Theory in Educational Research (pp. 153-167). Routledge. http://dx.doi.org/10.4324/9781003425403-11

2010–2019

Andersson, Lars. (2011). Fritidshem: vägledning - pedagogiskt förhållningssätt. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur

Bergkvist, Jessica. & Fuhrman, Helena. (2011). Fritidshem - inspiration: meningsfull verksamhet. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur i samarbete med UR.

Eklund, Åsa. (2011). Fritidshem: handboken: planering och utvärdering. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur i samarbete med UR.

Jensen, Mikael (2011) Den fria tidens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, I. (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Nielsen, Hansen Orwehag, Johansson, Lundström, Wernersson & Wikström. (2011) Konsten att navigera mellan individ och grupp. Lärarens uppdrag i förskola, fritidshem och skola. Malmö: Gleerups

Bengts, Marie & Gårdsäter, Helena (red.) (2012). Fullt av lek: om att ge utrymme för skolbarns lek. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Rohlin, Malin (2012) Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: HLS

Nordin, Hadar (2013) Fritidspedagogik - ett komplement eller fundament?! Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Thomas, Lindgren, Simon & Hellman, Anette (2013) Nya uppväxtvillkor: samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber

Lindekvist, Anna-Lena (2013). Matematik i aktiviteter och vardagliga situationer. Stockholm: Natur & Kultur.

Osswald, Helena (2015). Utomhus: få det att fungera. Stockholm: Natur & Kultur.

Schröder, Margareta & Tuisku, Jarko. (2015). Fritidshemmets uppdrag: ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande. Stockholm: Liber.

Hedlund, Stina & Malmsten, Linnea (2016). Fritidshem IKT - möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Ackesjö, Helena, Berggren, Jonas, Dahl, Marianne, Ellborg, Katarina, Friman, Per-Ola & Koskenkorva, Kari. (2017) Entreprenöriell fritidspedagogik – Att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation. Stockholm: Liber.

Broström, Stig. (2017). Didaktik for skolepædagoger - pædagoger i skolen. Köpenhamn: Hans Reitzels.

Pihlgren, Ann. S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, A.S. (2018). Leda fritidshemmet: praktika för skolledare. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

2020–2029

Holmberg, L. (2020). Perspektiv i fritidshem. (1:a utg). Stockholm: Natur & Kultur.

Hansson Stenhammar, M. (2020). Fritidshemmets pedagogiska uppdrag: undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt. Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, A. (2020). Specialpedagogik för fritids: en grundbok. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Markström, A.-M. & Münger, A.-C. (2020). Lyssna, reagera och agera: Förskolans, skolans och fritidshemmets möte med barn och elever som upplever våld i nära relationer. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, L. (2021). Att bli fritidshemslärare. Liber.

Roslund, H. (2020). Fritidshemmet: uppdrag och juridik. (1:a uppl.). Studentlitteratur.

Jensen, M. (2021). Ledarskap mitt i verksamheten: att leda kollegor i förskola, skola och fritidshem. Gleerups Utbildning

Lago, L. & Elvstrand, H. (2021). Sociala relationer i fritidshem. (1:a utg.). Natur & Kultur.

Andersson, B., Damber, U., Hermansson, C. & Jendis, M. (2022). Fritidshemmet som språkande, läsande och skrivande arena. (Första upplagan). Gleerups.

Hammarsten, M. (2022). Utomhusundervisning. En handbok. Studentlitteratur

Lager, K. & Brännberg, I. (2022). Fritidspedagogiskt arbete. En bok om metodik. Studentlitteratur.

Odlarföreningen små frön, Stålhand, A. & Hammarsten, Maria. (2023). Odla och lär: Lärarhandledning till skolträdgården. Odlarföreningen Små Frön i Broddetorp

Jonsson, K. (2023). Fritidshemmet och socialt lärande: med ett didaktiskt perspektiv. Studentlitteratur.

Ankerstjerne, T. (Red.). (2023). Temaer og aktiviteter i skole- og fritidspædagogik. Pædagogikken i spil. Hans Reitzel

Petersen, K. E., Hansen, P. R., Damkjær-Ohlsen, S., & Duncan-Bendix, J. (2023). Pædagogers arbejde med børn og unge i fritidspædagogikken – fritidspædagogikkens betydning for børn og unges trivsel, udvikling og livsmuligheder. Aarhus Universitet.

Ringskou, L., Gravesen, D. T., Aagaard Christensen, A., Elvstrand, H., Lago, L., Schuler, P., … Hollman, E. (2023). Handbook. Social inclusion through pupils’ participation (SIPP). Linköpings universitet och EU.

https://www.pupilsparticipation.org/handbook/#

Andersson, P. (Red.). (2024). Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv. Linköpings universitet.  https://doi.org/10.3384/9789180755191

Bengtsson, J. & Bolander, E. (Red.) (2024). Sexualitet, identitet och relationer i skolan: F–6 och fritidshem. Gleerups.

Carlman, P. & Hjalmarsson, M. (2024). Perspektiv på idrott, rörelse och fysisk aktivitet: för yngre barn i fritidshem och skola. Studentlitteratur.

Forsler, I., Magnusson, L. O. & Öhman, E. (Red.). (2024). Bild och visuell kultur: Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. Studentlitteratur.

Hammarsten, M. & Bonorden, B. (2024). Varför är det viktigt att lära barn och unga att odla?. Riksförbundet Svensk Trädgård.

https://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1924139/FULLTEXT01.pdf

Hammarsten, M., Lisberg Jensen, E. & Ståhl, M. (2024). Bygglekplatsen resiliens – motorisk och social resiliens för kommande generationer. Att lära in ute-bladet, 38(4), 12–14. 

https://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1920577/FULLTEXT01.pdf

Hedrén, S. (2024). Reflekterande arbetssätt i fritidshem. Studentlitteratur.

Orwehag, M. & Elvstrand, H. (2024). Fritidshemmets pedagogik: från då till nu. Studentlitteratur

Wernholm, M. (2024). Barns hybrida lek i fritidshemmet. Studentlitteratur.

Wallin, A. (2025). Möten med matematik i fritidshemmet. Lärarförlaget.

Manni, A., Glantz, M., Åberg, E. & Knekta, E. (2026). Fritidshemmet och lärande för hållbar utveckling: meningsskapande, delaktighet och handlingskompetens. (Upplaga 1). Studentlitteratur.

Skolverket (2000). Finns fritids?: en utvärdering av kvalitet i fritidshem. Rapport 186. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=598

Johansson, Inge och Ljusberg, Anna-Lena (2004). Barn i fritidshem. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. (Individ, omvärld och lärande/Forskning Nr 21)

http://www.specped.su.se/polopoly_fs/1.46264.1320915528!/IOL_Forskning_21.pdf

Parling, Britt Marie. (2006). När intresse blir kunskap: fritidspedagogikens mål och medel. Stockholm: Lärarförbundet. https://test.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/97662F996C865662C12570AF0000A404/$file/Nar_intresse_blir_kunskap.pdf

Skolinspektionen. (2010) Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning. Rapport nr 2010:3. http://www.skolinspektionen.se

Berg, Harry m fl (2011). Att gestalta och förstå demokratiska värderingar i fritidshemmets arbete. Något om innehållet i och principer för pedagogiskt arbete i Gävles fritidshem. FoU-rapport nr 39. Gävle: Högskolan i Gävle

http://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:503777

Lärarförbundet (2011). Lära, leva, utvecklas: aspekter på fritidspedagogik och lärande. Stockholm: Lärarförbundet.

https://www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webDescription/2BDDCBF7D5702C7FC125788B004EFCA4/$file/Lara%20leva%20utvecklas_december_2012.pdf

Skolverket (2011). Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=2623

Falkner Carin & Ludvigsson Ann (2012) God kvalitet i fritidshem. Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö

http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800084240/God+kvalitet+i+fritidshem_LudvigssonFalkner.pdf

Lorentzi, Ulrika. (2012). Har någon sett Matilda? [Elektronisk resurs]: vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara: rapport. Stockholm: Kommunal

http://www.kommunal.se/PageFiles/136700/Rapport%20Har%20n%C3%A5gon%20sett%20Matilda.pdf

Klerfelt, A. (2013). Teknologi och barns läroprocesser i förskola, fritidshem och skola - svensk sammanfattning och reflektion över den europeiska studien STEPS, ’Study of the impact of technology in primary schools’. 160 s. GUPEA. Göteborg: Göteborgs universitet. (En po-licyetnografisk studie finansierad av Europeiska Kommissionen)

 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32340

Löfgren, Ragnhíld, Elvstrand, Helene, Jansson, Magnus & Löfgren, Håkan (2016). Hur reformer styr verksamhet på fritidshem, Venue, 2016, 1–6. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129331

Stanek, Anja Hvidtfeldt, Vendelbo, Sussanne Hangård, & Hørsted, Anne. (2016). Samtænkning af skoler og fritidsinstitutioner i Tyskland og Sverige. Odense: Syddansk Universitet - Institut for Psykologi.

 http://findresearcher.sdu.dk/portal/files/123268333/Rapport_.pdf

Lelinge, Balli (red.) (2017). Fritidshem som lyfter: skolutveckling, delaktighet och systematiskt kvalitetsarbete i Hörby kommun. Malmö: Malmö högskola.

Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/22726

Skolverket (2017). Diskussionsunderlag: Digital kompetens i fritidshemmet. Kommentarmaterial. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3800

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning.  Kommentarmaterial. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783

Skolinspektionen. (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. Kvalitetsgranskning 2018. Stockholm: Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf

Skolverket. (2018). Nya läroplansdelar för fritidshemmet och förskoleklassen: en utvärdering av Skolverkets insatser samt implementeringen av läroplansdelen för fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=4021

Kommittédirektiv. 2018:102. (2018). Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Stockholm: lRegeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/09/dir.-2018102/

Skolverket. (2019). Redovisning av regeringsuppdrag. Redovisning av uppdrag om vilka fortbildningsinsatser som har genomförts för personal inom förskoleklassen och fritidshemmet samt bedömning om avsedda effekter har nåtts. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4024

Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (2020). Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Stockholm: Norstedts juridik.

Klerfelt, A, Ljusberg, A.-L.& Hippinen Ahlgren, A. (2020) Fritidshemmet – en internationell utblick. I: Betänkande från Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg, Bilaga 5, (s. 477-492). Stockholm: Norstedts Juridik http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/06/SOU-2020_34_webb.pdf

Grewell, C. & Boström, L. (2020). Fritidshemmet lokaler och materiella resurser i relation till verksamhetens kvalitet. I: Betänkande från Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg, Bilaga 5, (s. 493-516). Stockholm: Norstedts Juridik http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/06/SOU-2020_34_webb.pdf

Elvstrand, H. & Andishmand, C. (2020).  Gruppstorlek i fritidshem – en forskningsöversikt. I: Betänkande från Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg, Bilaga 6, (s. 517-549 ). Stockholm: Norstedts Juridik http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/06/SOU-2020_34_webb.pdf

Cardell, D. (2021). Akademiskt skrivande och vägledning till uppsatsarbete: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Stockholm: Barn-och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1538091

Cardell, D. (2021). Stärkt forskningsförankring i studentuppsatser: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1538088

Perselli, A.-K. & Dahl, M. (2021). Studenten som samverkansprojekt: En studie om samverkan för ökad kvalitet i utvecklingsinriktade självständiga arbeten. Kalmar: Linnéuniversitetet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1570798/FULLTEXT01.pdf

Samuelsson, M. (2021). Att vara viktig på riktigt: Skickliga lärares ledarskap i och utanför klassrummet. Högskolan Väst

http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:1545921/FULLTEXT01.pdf

Forsberg, M. (Red.). (u.å.). ”För mig är jag fritidspedagog”: Rapport från en forskningscirkel med fritidspedagoger. Lärarförbundet.

https://www.sparcsweden.se/onewebmedia/Fo%CC%88r%20mig%20a%CC%88r%20jag%20fritidspedagog.%20Rapport%20fra%CC%8An%20en%20forskningscirkel%20med%20fritidspedagoger_201126.pdf

Jacobsson, A. & Karin Hermansson, K. (Red.) (2022). Undervisning och ledarskap på fritids: Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. (Ifous rapportserie 2022:3). Ifous.

https://www.ifous.se/app/uploads/2022/04/202204-ifous-2022-3-e.pdf

Ackesjö, H. & Haglund, B. (Red.) (2022). Undervisning och ledarskap på fritids: Perspektiv på fritidshemmets pedagogiska uppdrag. (Ifous rapportserie 2022:4 Vetenskaplig rapportslutrapport). Ifous. https://www.ifous.se/app/uploads/2022/11/202210-ifous-2022-4-c.pdf

Ackesjö, H. & Haglund, B. Bakgrunden till och genomförandet av FoU-programmet fritidshemmets pedagogiska uppdrag

1. Ackesjö, H. & Haglund, B. Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (FriPU) – praktiker och forskare på genomresa

2. Perselli, A.-K. Att omsätta elevers intresse i fritidshemmets undervisning

3. Dahl, M. Lekresponsiv undervisning – ett möjligt didaktiskt verktyg

4. Wernholm, M. Digitala lekplatser i fritidshemmet

5. Gardesten, J. Undervisning i fritidshem – en fråga om uppmärksamhet

6.Ackesjö, Wernholm, M. & Gardesten, J. Mjuka förmågor – vad är det och vad det bidra till?

7. Glaés-Coutts, L. Rektors pedagogiska ledarskap i fritidshem

8. Haglund, B. Verktyg för utveckling av fritidshemmets innehåll

9. Ackesjö, H. Att utvärdera fritidshemmets verksamhet – en variationsrik praktik

Haglund, B. & Ackesjö, H. Att synliggöra det osynliga och verbalisera det tystade

Karlsudd, Peter (2022). Inkluderande fritidshemspedagogik. (FoU skriftserie nr 14) Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/inkluderande-fritidshemspedagogik.pdf/

Wernholm, Marina (2022). Fritidshemslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. (FoU skriftserie nr 15). Specialpedagogiska myndigheten. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/fritidshemslarares-erfarenheter-av-extra-anpassningar-och-sarskilt-stod-i-fritidshemmet.pdf

Boström, L., Elvstrand, H. & Lundbäck, B. (2024). Om extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet: Hur tänkte policyaktörerna egentligen? (Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, 22, (2024:2). Kristianstad University Press.

Falkner, C. & Ruschkowski, A. (2024). Lärare i fritidshem och fritidsledares (sam)arbete kring undervisning i fritidshem, (Research Reports 2024:31). Jönköping University, School of Education and Communication.

https://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1892966/FULLTEXT01.pdf 

Fridell, L. & Kylin, M. (2024). Riktlinjer för lek - då och nu: förändringar av kommuners planering av platser för barn under ett decennium. Sveriges lantbruksuniversitet. https://doi.org/10.54612/a.e9enool23m

Boström, L., Evjen, L., Forsberg, E., Byström, J., Engberg, P. & Norlander, N. (2025). Fritidshemmet: leken utforskas genom aktionsforskning. Utbildningsvetenskapliga studier, 2025:1. Mittuniversitetet.

https://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1939741/FULLTEXT01.pdf

Hjalmarsson, M. & Hedrén, S. (2025). Återgå och återuppta. Vikten av pågående relationer och lekar i barns val av aktiviteter i fritidshem. Praktiknära forskning inom pedagogiskt arbete. Pedagogiskt arbete - ett tvärvetenskapligt ämne: rapporter från den femte nationella konferensen i pedagogiskt arbete Linköpings universitet, 16–17 augusti 2023. https://doi.org/10.3384/ecp202.5

2021–2025

Andersson, C. (2021). Undervisning i fritidshemmet: konstruktionen av undervisningsbegreppet i gränslandet mellan två traditioner. (magisterexamen), Högskolan Kristianstad.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1518617/FULLTEXT02.pdf

Andersson, J. (2021). Bortom önskelådor och fritidsråd En kvalitativ studie om arbetet med och tolkningen av barnkonventionen i fritidshemmet. (masterexamen), Malmö universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1521883/FULLTEXT02.pdf

Andersson, P (2021) ”Jag ville förmedla, jag söker inte personal för barnpassning”: en intervjustudie av rektorers förståelse av fritidslärares arbetsuppgifter. (masterexamen), Högskolan i Borås

http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1636263/FULLTEXT01.pdf

Ehrlow, P. (2021). Fritidshemmet – en trygg och lustfylld lärandearena: En diskursanalys av fritidspersonalens konstruktion av ideal för fritidshemmets verksamhet. (magisterexamen), Högskolan Kristianstad.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1590698

Högberg, M. (2021). Vem är jag och vem blir jag? En fallstudie om övergången från förskolan till förskoleklassen och fritidshemmet. (masterexamen), Uppsala universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1569554/FULLTEXT02.pdf

Jonsson, H. (2021). De gör sitt bästa, men det räcker inte.: Personals och vårdnadshavares perspektiv på fritidshemmets inkluderande praktik. (masterexamen), Linköpings universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1536996/FULLTEXT01.pdf

Krasniqi, M. (2021). Legitimationskrav i fritidshem: Fritidslärares beskrivningar av legitimationskravets roll - en kvalitativ intervjustudie kring fritidslärares yrkesidentitet, dess roll och status. (magisterexamen), Linköpings universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1534506/FULLTEXT01.pdf

Ringdahl, C. & Dogan, E. (2021). "Det är barnet hela dagen": En studie om hur det inkluderande arbetet för elever i behov av särskilt stöd tar sig uttryck på fritidshemmet. (magisterexamen), Linnéuniversitetet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1605308/FULLTEXT01.pdf

Söderholm, J. (2021). Didaktik i fritidshem: en diskursteoretisk studie av hur begreppet didaktik framställs. (masterexamen), Högskolan Kristianstad.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1578487/FULLTEXT01.pdf

Flink Segergren, A. & Larsson, A. (2022). Övergångsprocessen från förskola till fritidshem - för barnet i behov av särskilt stöd. Sex fritidshemspedagogers erfarenheter av övergången, samverkan och elevens förutsättningar för utveckling och lärande. (magisterexamen), Linnéuniversitetet. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1705130/FULLTEXT01.pdf

Holmberg, M. & Persson, M. (2022). ‘...för läraren säger att alla ska vara med’: Barns perspektiv på delaktighet i fritidshemmet. (Avancerad nivå, yrkesexamen), Luleå tekniska universitet

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-91680

Karlsson, M. (2022). ”Säger de nej så är det nej och säger de ja så är det ja”: En studie om strukturer och förutsättningar för att skapa lekmiljöer i fritidshem. (masterexamen), Linköpings universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1706853/FULLTEXT01.pdf

Kramár, M. (2022). Att se eller övervaka: Fritidslärares tankar kring barngruppens storlek i fritidshem. (Masterexamen), Malmö universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-53771

Krasniqi, M. (2022). Gränserna vi ser (och inte ser): Fritidshemslärares beskrivningar av en vardag med uppdrag i fritidshem. (Masterexamen), Linköpings universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-186474

Mokvist Koutakis, C. (2022). Skolchefens avsikter att förbättra fritidshemmets undervisning: - Den dimensionella modellen prövas för analys av huvudmannaplaner. (masterexamen), Karlstads universitet, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1693147/FULLTEXT01.pdf

Nuhic, M. (2022). Inkludering i fritidshem och förskola: En kvalitativ studie av fritidspedagogers och förskollärares inkluderingsarbete i relation till pedagogiskt ledarskap. (Magisterexamen), Linnéuniversitetet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-109220

Åström, J. (2022). Delaktighet i fritidshem för elever i behov av särskilt stöd: En studie om fritidslärares arbetssätt för att möjliggöra delaktighet i fritidsverksamheten för elever i behov av särskilt stöd. (Masterexamen), Linköpings universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-187780

Alm, E.-K. (2023). Fritidshem och skola under 30 år: En studie av fritidspedagogers och lärares berättelser om samverkan för alla elever (Masteruppsats), Linköpings universitet. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-193330

Johansson, M. & Jonsson, M. (2023) Barns utbildningskontinuitet. En studie om vad som påverkar barns övergångar mellan förskola, förskoleklass och fritidshem, samt specialpedagogens roll i dessa. (Masteruppsats), Linnéuniversitetet.

Jonsson, A. (2023). Barn som inte stannar kvar på fritidshem: Jag väntar hemma tills mina kompisar kommer från fritids (Masteruppsats), Stockholms universitethttps://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-218896

Smålander, E. (2023). Kvalitet från en moralisk synvinkel: En kvalitativ studie om två kommuners riktlinjer för fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete (Masteruppsats), https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-123406

Hanzén, L. (2024). ”Jag menar, skolan skulle ju aldrig kalla det för undervisning” : Nio lärares tal om undervisning i fritidshem (Magisteruppsats). Högskolan Dalarna

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-49744

Heinö Djurovic, I. (2024). Fritidshemmets kompletterande och kompensatoriska uppdrag i anpassad grundskola. En kvalitativ fokusgruppsstudie. (Masteruppsats) Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/80872      

Miller-Andersson, S. (2024). Kamratrelationer inom fritidshemmet: En fenomenologisk studie kring fritidspersonalens beskrivningar av arbetssätt för att främja relationer utifrån elever med autism. (Masteruppsats) Uppsala universitet.

Norlén, L. & Andersson, J. (2024). Drakarna – ett språkutvecklande projekt i fritidshemmet: En fallstudie. (Masteruppsats) Malmö universitet.

 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1867637/FULLTEXT02

Perkov, I. (2024). Specialpedagogiskt stöd på fritidshemmet till elever med ADHD: En specialpedagogisk analys av fritidspedagogernas berättelser. (Masteruppsats) Linnéuniversitetet.

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-129235

Thedvall, J. (2024). Ett fritidshem för alla barn: Lärare i fritidshems syn på inkludering och inkluderande arbetssätt. (Masteruppsats). Stockholms universitet.

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-233880

Borssén, J. (2025). Omsorg i skymningsljus: Fritidspedagogersoch fritidslärares perspektiv på stängningstid (Masteruppsats).

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-46366

Ivanova, L. (2025). Programmering i fritidshem: En kvalitativ studie om fritidslärarnas perspektiv på programmeringens roll i fritidshemmet (Masteruppsats). Högskolan i Gävle. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-46337

Eshammar Toborg, A. (2025). Vi gör det på vårt sätt. Vi leker fram det! Grundlärare mot fritidshems erfarenheter av kvalitativ fritidshemsdidaktik i en fritidshemspraktik. (Masteruppsats).

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-244607

Mattsson, M. (2025). Fritidshem, samverkan kring extra anpassningar och särskilt stöd. (Masteruppsats). Göteborgs universitet.

https://hdl.handle.net/2077/85361

Haglund, Björn (2009) Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 14, nr 1. http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/haglund14_1.pdf

Haglund, Björn. & Anderson, Stephen. (2009). Afterschool Programs and Leisure-Time Centres: Arenas for Learning and Leisure. World Leisure Journal, 51(2), 116-129. http://dx.doi.org/10.1080/04419057.2009.9674594

Pálsdóttir, Kolbrún Þ. (2010). After-School Centres for 6–9 Year Olds in Reykjavik, Iceland. Barn nr. 4 2010: pp 9-28,

http://www.ntnu.no/documents/10458/20992327/palsdottir.pdf

Ringskou & Brinkkjær (2011): ”Uddannelsesrekruttering og dominansforholdet mellem lærere og pædagoger - et komparativt studium af rekruttering til og motiver bag valget af uddannelsen som pædagog og lærer”. I: Praktiske Grunde. 2-3 , s. 87-98 11 s

Pálsdóttir, Kolbrún Þ. (2012) Care, learning and leisure: the organisational identity of after-school centres for six-to nine-year old children in Reykjavík. Diss. Reykjavík: University of Iceland.  http://hdl.handle.net/1946/16754

du Bois-Reymond, M. (2013). Extended education in the Netherlands. International Journal for Research on Extended Education. 1(1), 5-17.

Hoon Bae, S., & Bin Jeon, S. (2013). Research on afterschool programs in Korea, trends and outcomes. International Journal for Research on Extended Education, 1(1), 53-69.

Plantenga, Janneke. & Remery, Chantal. (2013) Childcare services for school age children. A comparative review of 33 countries.  Luxembourg: Publications Office of the European Union. http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/files/documents/130910_egge_out_of_school_en.pdf

Dyson, A., & Jones, L. (2014). Extended schools in England: Emerging rationales. International Journal for Research on Extended Education, 1(1),5 -19.

Gravesen, D. T. & Ringskou, L. T. (2014). ”Pædagogers rolle i den nye folkeskole”. Pædagogisk extrakt, 5, 14-16.

Schüpach, M. (2014). Extended education in Switzerland: Values in past, present and future. International Journal for Research on Extended Education, 2(2), 104-118.

Fraij, Amina/Kielblock, Stephan. (2015). Research on Extended Education Around the Globe?, International Journal of Extended Education, 3(2), pp. 123-126. http://dx.doi.org/10.3224/ijree.v3i2.20893

Holm, L. (2015). Researching extended schooling ethnographically. With Danish all-day schools as examples. International Journal for Research on Extended Education, 3(1), 39-51

Om skolbarnsomsorg i olika länder, översikter:

International Journal of Extended Education, Vol. 1, Nr. 1 (2013): National Research Reports (I)

International Journal of Extended Education, Vol 2, Nr. 1 (2014): National Research Reports (II)

International Journal of Extended Education, Vol 2, Nr. 2 (2014): Collaborative Engagement in Extended Learning.

http://www.budrich-journals.de/index.php/IJREE/issue/archive

Ringskou, L. T. & Gravesen, D. T. (2015). ”Pædagogens rolle i den nye folkeskole - en ny professionsidentitet?” Kvan, årg. 35(102), 12.

Simoncini, Kym/Cartmel, Jennifer/Young, Amy: Children’s Voices in Australian School Age Care, International Journal of Extended Education, Vol. 3, Issue 1-2015, pp. 114-131. http://dx.doi.org/10.3224/ijree.v3i1.19584

2016-2020

Audain, Irene: (2016) Informal Extended Education in Scotland. An Overview of School Age Childcare, International Journal of Extended Education, Vol. 4, Issue 2-2016, pp. 137-142.  https://doi-org.ezproxy.server.hv.se/10.3224/ijree.v4i2.25786

Gravesen, D.T. & Ringskou, L. (2016) ”Rum for kvalifikation, plads til inklusion? - Om mødet imellem børn, rum og pædagogik i den danske folkeskole”. Nordisk Tidsskrift for pedagogikk og kritikk. Vol. 2, 2016, page: 47-63

Ringskou, L. T. & Gravesen, D. T. (2016). ”Pædagogen i folkeskolen efter Folkeskolereformen: udfordringer og potentialer”. Liv i Skolen, 18. (4), 54-64. [7].

Karlsson, M., Perälä-Littunen, S., Böök, M. L. & Löfdahl (Hultman), A. (2016). Making Sense of After-School CareDilemmas in Mothers' Stories of After-School Care in Finland and Sweden. Children & society. 30(2), (146-158).

Cladellas Pros, R., & Castell´o Tarrida, A. (2017). Extra-curricular activities in Spain: Sports-related activities and their personal and academical implications. International Journal for Research on Extended Education, 1(2017).

Pálsdóttir, Kolbrún, Kristjánsdóttir, Steingerður. (2017). Leisure-time centres for 6–9 year old children in Iceland; policies, practices and challenges, International Journal for Research on Extended Education, 5(2), 211-216. https://doi.org/10.3224/ijree.v5i2.08

Plantenga, Janneke & Remery, Chantal. (2017). Out-of-school childcare: Exploring availability and quality in EU member states. Journal of European Social Policy, 27(1), 25-39. DOI: 10.1177/0958928716672174

Ringskou &Brinkkjær (2017): ”Når pædagoger og lærere samarbejder i skolen: muligheder, udfordringer og perspektiver.” I: Pædagogik i skole og fritid. Thore Gravesen, D. (red.). København: Hans Reitzels Forlag, s. 417-433, s. 25

Ahm & Ringskou (2018): ”Bevægende læring: – at skabe animationsfilm med digitale redskaber i børnehaveklassen”. I:  Æstetik og Pædagogik. Blok Johansen, M. (red.). 1. udgave udg. København: Akademisk Forlag, s. 289-306 16 s. 13

Gravesen, D. T., & Ringskou, L. T. (2018). “On the move from pedagogy to timeagogy? Or how time constitutes the work of pedagogues in the Danish Primary School and Leisure-time Center”. International Journal for Research on Extended Education, 5(2), 164-177. https://doi.org/10.3224/ijree.v5i2.04

Klerfelt, Anna & Stecher, Ludwig. (2018). Swedish School-age Educare Centres and German All-day Schools: A Bi-national Comparison of Two Prototypes of Extended Education. International Journal for Research on Extended Education, 6(1) s. 49–65

Odenbring, Y. (1918). Childhood, free time and everyday lives: comparing children’s views in Sweden and the United States. Early Child Development and Care, 188(8), pp. 1124-1132.

Wendelborg, Christian, Caspersen, Joakim, Mordal, Siri, Ljusberg, Anna-Lena, Valenta, Marko & Bunar, Nihad (2018). LEK, LÆRING OG IKKE-PEDAGOGIKK FOR ALLE: Nasjonal evaluering av skolefritidsordningen i Norge. Trondheim: NTNU

Ankerstjerne & Ringskou (2019): ”Understøttende undervisning – hvad, hvordan og hvorfor?”. I: Pædagogik mellem skole og fritid: Grundbog til skole- og fritidspædagogik. Ankerstjerne, T. (red.). 1 udg. København: Dafolo, Bind 1. s. 195-213 18 s.

Bae, S. H. & Stecher, L. (2019) Extended Education and Social Inequality: An Introduction. International Journal for Research on Extended Education, 7(2), 129-131.

https://doi.org/10.3224/ijree.v7i2.02

Bae, S. H. & Cho, E. & Byun, B.-K. (2019). Stratification in Extended Education Participation and its Implications for Education Inequality. International Journal for Research on Extended Education, 7(2), 160-177. https://doi.org/10.3224/ijree.v7i2.05

Cartmel, J. (2019). School Age Care Services in Australia. IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 7(1), pp. 114-120. https://doi.org/10.3224/ijree.v7i1.09

Gravesen & Ringskou (submitted October 2020): Keen on qualification? A comparative review of Danish and Swedish research literature on leisure-time pedagogy. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk

Hurst, B. (2019). Re-theorising the pre-adolescent child in School Age Care. Global Studies of Childhood, July 2019, pp. 1–11. https://doi.org/10.1177/2043610619863071

Hurst, B. (2019). Play and leisure in Australian School Age Care: Reconceptualizing children’s waiting as a site of play and labour. Childhood 2019, 26(4) 462–475.

https://doi.org/10.1177/0907568219868521

Moloney, M. & Pope, J. (2019). Changes and challenges in school-age childcare in Copenhagen. Education 3-13. International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education, 48(1), pp. 76–86

https://doi.org/10.1080/03004279.2019.1575445

Romar, J.-E., Enqvist, I., Kulmala, J., Kallio, J. & Tammelin, T. (2019). Physical Activity and Sedentary Behaviour during Outdoor Learning and Traditional Indoor School Days among Finnish Primary School Students. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 19(1), s. 28–42. https://doi.org/10.1080/14729679.2018.1488594

Ringskou & Gravesen (2019): ”Hvad ved vi egentlig om skole- og fritidspædagoger? En kritisk analyse af den forskningsbaserede litteratur for skole- og fritidspædagogik i Danmark. Social kritik, nr. 160, dec. 2019

Bae, S.H., Mahoney, J.L., Maschke, S. & Stecher, L. (red.) (2020). International developments in research on extended education: perspectives on extracurricular activities, after-school programmes, and all-day schools. Opladen: Barbara Budrich.

Fukkinka, R. & Boogaardb, M. (2020). Pedagogical quality of after-school care: Relaxation and/or enrichment? Children and Youth Services Review, 112, 104903 (Nederländerna)

https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.104903

Lehto, S. & Eskelinen, K. (jun, 2020). ‘Playing makes it fun’ in out-of-school activities: Children’s organised leisure. Childhood, 27(4), 545-561 (Finland)

https://doi.org/10.1177/0907568220923142

Ringskou, L., & Gravesen, D. (2020). Med viden skal skole- og fritidspædagogik bygges. Forskning I Pædagogers Profession Og Uddannelse, 4(1), 20-32. https://doi.org/10.7146/fppu.v4i1.119212

Ringskou, Vengsgaard og Bach (2020: ”Klubpædagogen mellem demokrati, frihed og markedsgørelse? Tre nøglefortællinger om klubpædagogisk professionsidentitet”. I: FPPU, 4(2)

Stæhr, M., & Madsen, L. (2020). Pædagogisk ekspertise og kvalitet i fritidsinstitutionerne. Forskning I Pædagogers Profession Og Uddannelse, 4(2), 50–63. https://doi.org/10.7146/fppu.v4i2.122501

Tritremmel, G. (2020). The Professional Life of Leisure Pedagogues at Austrian All-Day Schools. International Journal for Research on Extended Education, 8(1), 97-103

https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.08

Kanefuji, F. (2020). Concepts and Challenges of Afterschool Program Quality in Japan. IJREE: International Journal for Research on Extended Education, 8(2), 191-210.

https://doi.org/10.3224/ijree.v8i2.07

Sauzet, S. (2020). “Passende” pædagoger i det fleksible skoleskema. DPI, Dansk Pedagogisk Tidskrift, 4.
  https://dpt.dk/temanumre/2020-4/passende-paedagoger-i-det-fleksible-skoleskema/

2021–2025

Gravesen, D.T. & Ringskou, L. (2021) Pædagogers forestillinger om trivsel og trivselsarbejde i udskolingen. Liv i Skolen. 23(3), 26-37. https://www.via.dk/-/media/VIA/efter-og-videreuddannelse/paedagogik-og-laering/liv-i-skolen/magasiner-tidsskrifter/3-2021-forestillingskraft-i-skolen-hele-magasinet.pdf

Hurst, B. (2021). Exploring Playful Participatory Research with Children in School Age Care. IJREE: International Journal for Research on Extended Education, 9(2), 280-291.

https://doi.org/10.3224/ijree.v9i2.04

Larsson, A. & Rönnlund, M. (2021). The spatial practice of the schoolyard: A comparison between Swedish and French teachers' and principals' perceptions of educational outdoor spaces. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning. 21(2), 139-150. https://doi.org/10.1080/14729679.2020.1755704

Lilla, N. & Schüpbach, M. (2021). Extended Education in Germany between Complementation and Compensation: An Analysis of Extracurricular Primary School Offerings With Regard to Content, Frequency, and Range, in Connection With the Composition of the Student Body. IJREE: International Journal for Research on Extended Education, 9(1), 22–44.

https://doi.org/10.3224/ijree.v9i1.04

Lund, S., Riiser, K., & Løndal, K. (2023). Children's Experiences with Outdoor, Physically Active Play in After-School Programs. American Journal of Play, 15(1), 35-59. EJ1398396.pdf (ed.gov)

Ringskou, L. T. (2021). "Altså, det er bare ikke alt, du kan måle og veje": om klubpædagoger, trivsel og trivselsarbejde... og kritisk pædagogik? Tidsskrift for socialpædagogik. 24(2), 39-48. "Altså det er bare ikke alt, du kan måle og veje": om klubpædagoger, trivsel og trivselsarbejde... og kritisk pædagogik? — UC Knowledge - University Colleges Knowledge database (ucviden.dk)

Ringskov, L. & Gravesen, D. T. (2021). Ungeperspektiver på trivsel i udskolingen: – som afsæt for pædagogens trivselsarbejde. Forskning I Pædagogers Profession Og Uddannelse, 5(2), 18. https://tidsskrift.dk/FPPU/article/view/129122

Caspersen, Joakim/Holmedahl Hermstad, Ingrid. (2022). Mechanisms of Persisting Inequality – Case Studies of Norwegian Daycare Facilities for Children, IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 10(2), -2022, 28-39. https://doi.org/10.3224/ijree.v10i2.03

Ringskou, L. & Gravesen, D. T. (2022). Keen on qualification? A comparative review of Danish and Swedish research literature on leisure-time pedagogy. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8, 78–92. https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.2613

Sauzet, S. (2022). Et tværprofessionelt ansvar? – Det tværprofessionelle samarbejde mellem lærere og pædagoger i skolen i uddannelsesbekendtgørelsestekster. Forskning I Pædagogers Profession Og Uddannelse, 6(1), 14. https://doi.org/10.7146/fppu.v6i1.132318

Beery, T., Djerf, H., Uhnger Wünsche, T. & Fridberg, M. (2023). Broadening the foundation for the study of childhood connectedness to nature. Frontiers in Environmental Science. 11, 1-13

https://doi.org/10.3389/fenvs.2023.1225044 

Cartmel, J., Hurst, B., Bobongie-Harris, F., Hadley, F., Barblett, L., Harrison, L., & Irvine, S. (2023). Do children have a right to do nothing? Exploring the place of passive leisure in Australian school age care. Childhood, 31(1), 86–102.

https://doi.org/10.1177/09075682231212387

Lilla, N., Schupbach, M., & Cartmel, J. (2023). Professionalizing the Extended Education Workforce. International Journal for Research on Extended Education, 11(1), 5+. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.3224/ijree.v11i1.02

Lund, S., Riiser, K., & Løndal, K. (2023). Children’s Experiences with

Outdoor, Physically Active Play in After-School Programs. American Journal of Play, 15(1), 35-59. https://hdl.handle.net/11250/3066512

Näpfli, J. & Schweinberger, K. (2023). When one Wants More than the Other: Multi-Professional Cooperation between Staff in Extended Education and Teachers, IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 10(2), 40- 53. 

https://doi.org/10.3224/ijree.v10i2.04

Pálsdóttir, K. Þ.(2023). Extended education and well-being of children: A case study of Iceland. International Journal for Research on Extended Education, 11(2), 18-33.
https://doi.org/10.3224/ijree.v11i2.03

Sauerwein, M., Danner, A., Bock, F., Idel, T.-S., & Grabhoff, G. (2023). Qualified and Unqualified Staff in German All-day Schools. An Exploratory Overview. International Journal for Research on Extended Education, 11(1), 22+. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.3224/ijree.v11i1.04

20 bud fra unge: Flere unge i positive fælles­skaber. En opsamling lavet for, af og om unge på Nordisk Civil­samfunds Folkemøde­debatstafet. (2024). Nordisk Ministerråd.

http://dx.doi.org/10.6027/nord2024-003

Fisher, A. E., Johnson, L. R., Minnes, S., Miller, E. K., Riccardi, J. S., & Dimitropoulos, A. (2024). Predictors of social emotional learning in after-school programming: The impact of relationships, belonging, and program engagement. Psychology in the Schools, 61(4), 1318-1335.

https://doi.org/10.1002/pits.23113

Gorrie, A.& Jordinson, C. (2024). Using theories that pertain to space and geography in Australian Outside School Hours settings: Playworkers perspectives, IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 11(1), 78-91.

https://doi.org/10.3224/ijree.v11i1.07

Hurst, B. (2024). Programming for older children in school age care: Adult and child engagement with developmental pedagogies. Global Studies of Childhood, 14(2), 140-155. https://doi.org/10.1177/20436106231156467

Jutzi, M., Wicki, T. & Stampfli, B. (2024). Towards a Holistic Model of Extended Education in the Public School System: Three Schools on the Way to Integrated All-Day Schools. International Journal for Research on Extended Education, 12(1), 23-41.

https://doi.org/10.3224/ijree.v12i1.03

Nelligan, P., DiGiacomo, D., Chew, P., Sefton-Green, J., Peppler, K., Mejias, S. (2024). Exploring the Long-Term Impacts of Out-of-School Arts Participation Among Marginalized Youth. International Journal for Research on Extended Education, 12 (1), 5-22.

https://doi.org/10.3224/ijree.v12i1.02

Rauff Kr øyer, P. & Lykke-Buch Jensen, P. (2024). Fritidspædagogiske erkendelser under normkritiske analyseværksteder – en immanent kritik. Dansk pædagogisk Tidsskrift, (3). https://dpt.dk/temanumre/2024-3/fritidspaedagogiske-erkendelser/

Ringskou, L., Matthiesen, N., Brinkmann, S., & Szulevicz, T. (2024). Præstationsfrigørende pædagogik på det fritidspædagogiske område. Aalborg Universitet. https://www.via.dk/-/media/VIA/om-via/presse/nyheder-2024/dokumenter/praestationsfrigoerende-paedagogik-i-sfoer-og-klubber-kan-forbedre-trivsel.pdf

Hurst, B., Schuler, P., Elvstrand, H., Cartmel, J., Stohler, R., Boström, L.& Orwehag, M. (2025). Extended Education in Switzerland, Sweden and Australia—in Search of Commonalities and Connections. In: M. Schüpbach, TS. Idel & I. Gogolin. (eds.) Extended Education. (s. 287–315). Edition ZfE, vol 18. Springer VS.

https://doi.org/10.1007/978-3-658-47630-4_12

Løndal, K. (2025). The Norwegian After-School Program: From Care and Supervision Towards Holistic Development and Learning. In: M. Schüpbach, TS. Idel & I. Gogolin. (eds.) Extended Education. Edition ZfE, vol 18. Springer VS, Wiesbaden.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/978-3-658-47630-4_7

Litteraturlista från Danmark 

Andersen, Gundelach, & Rasmussen. (2002). Fritidspædagogik – fortid- nutid- fremtid. Udviklingsforum I/S.

Andersen, J. K., & Nygård, R. (2016). De vælter i vandet og er pjaskvåde. Unge Pædagoger(1).

Andersen, S. C., Beuchert-Pedersen, L. V., Nielsen, H. S., & Thomsen, M. K. (2014). 2L rapport. Undersøgelse af effekten af tolærerordninger. København: Trygfondens børneforskningscenter.

Ankerstjerne, T. (2014). Didaktikken og pædagogens rolle i skolen. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Ankerstjerne, T. (2014). Forældresamarbejde i skolen i et tværprofessionelt perspektiv. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Ansel-Henry, P., & Raymond, C. (2001). Børns kompetenceudvikling i SFO og fritidshjem. BUPL.

Basse, L. (2014). Sprogpædagogikken i indskolingen. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Bergmann, R., & Højlund, H. (2015). Hurra, skolen brænder! i N. Vaaben, & H. Bjerg, At lede efter læring. København: Samfundslitteratur.

Bjerg, H., & Staunæs, D. (2015). Det forsvundne frikvarter. i N. Vaaben, & H. Bjerg, At lede efter læring. København: Samfundslitteratur.

Bjerresgaard, H., & Rasmussen, B. M. (2017). Både lærere og pædagoger underviser og opdrager! i H. H. Hjermitslev, T. R. Albrechtsen, & B. M. Rasmussen, Professionsdannelse på tværs.

Bjørnholt, B., Boye, S., Flarup, L. H., & Lemvigh, K. (2015). Pædagogiske medarbejderes oplevelset og erfaringer i den nye folkeskole. København: KORA.

Ebsen, R. O. (2017). Lærere-pædagog-samarbejdet kan bidrage til at løfte dannelsesopgaven i skolen. i H. H. Hjermitslev, T. R. Albrechtsen, & B. M. Rasmussen, Professionsdannelse på tværs.

Ejrnæs, M. (2016). Forventninger til kollegernes holdninger. Unge Pædagoger(1).

EVA. (2005). Skolefritidsordninger. Mellem skole og fritidspædagogik. . EVA.

EVA. (2013). Udfordringer og behov for viden. . København: EVA.

EVA. (2016). Kendetegn ved kvalitet i klub og fritidstilbud. EVA.

EVA. (2016). Litteraturstudie: kendetegn ved et velfungerende samarbejde mellem lærere og pædagoger. EVA.

EVA. (2016). Understøttende undervisning. København: EVA.

EVA. (2017A). Lærere og pædagogers samarbejde om undervisningen. København: EVA.

EVA. (2017B). Pædagogisk praksis i indskolingen. København: EVA.

EVA. (2018). Børns og unges brug af fritids- og klubtilbud – Overblik og fakta. København: EVA. Hämtat från Danmarks Evalueringsinstitut. (2018). Børns og unges brug af fritids- og klubtilbud – Ohttps://www.eva.dk/sites/eva/files/2018-01/EVA%20Fritid_og_klub_pixi_WEB_NY_0.pdf

Gravesen, D. T., & Ringskou, L. (2016). Rum for kvalifikation, plads til inklusion? Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk , ss. 47-63.

Gravesen, D. T., & Ringskou, L. (2017). On the move from pedagogy to timeagogy? IJREE: International Journal for Research on Extended Education,.

Gulløv, C. D. (2017). Pædagogers samarbejde med lærerne – Paradokser mellem skolepraksis og skolereformen fra 2014. i H. H. Hjermitslev, T. R. Albrechtsen, & B. M. Rasmussen, Professionsdannelse på tværs.

Holm, L. (2015). Researching extended schooling etnographically. IJREE, 3(1), ss. 39-51.

Holm, L. (2016). Heldagsskoler. Rationaler og diskurser. Unge Pædagoger, ss. 5-12.

Hviid, P. (2001). Børneliv i udvikling. Ph.d. afhandling.

Hygum, E. (2005). Et professions- og generationsperspektiv på ny skolestart. Viborg: PUC.

Højholdt, A., & Sederberg, M. (2014). Tværprofessionelt samarbejde i skole og fritidsliv. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Højholdt, C. (2001). Samarbejde om børns udvikling. Ph.d. afhandling.

Højlund, S. (2002). Barndomskonstruktioner : på feltarbejde i skole, SFO og på sygehus. . ph.d. afhandling.

Jacobsen, G. H. (2016). Reform. Heldagskoler og skolereform. Unge Pædagoger(1).

Jacobsen, R. H., Bjørnholt , B., Andersen, M. M., & Jordan, A. T. (2017). Lærere og pædagogers oplevelse af den længere og mere varierede skoledag i folkeskolereformens tredje år. København: VIVE.

Jakobsen, L. K. (2017). Et socialkonstruktionistisk blik på pædagoger og læreres forståelser af egen og hinandens faglighed. i H. H. Hjermitslev, T. R. Albrechtsen, & B. M. Rasmussen, Professionsdannelse på tværs.

Jensen, C. R., & Tofteng, D. (2014). Kalder inklusionsdagsordenen på nye samarbejdsformer? i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Jensen, J. G. (2006). Følelsen af virkelig at være noget. Fem pigeklubprojekter i Fredericia. Fredericia kommune. Fredericia Kommune, BG fonden og UFC.

Kampmann, N. (2014). Lærer-pædagogsamarbejde - en politisk konstruktion og ledelsesudfordring. Tidsskrift for arbejdsliv(1).

Kjær, B. (2011). Æstetiske forhandlinger om barnlig identitet . Normaliserende forhandlinger om barnlig identitet. Barn(2).

KORA. (2017). Inddragelse af pædagoger i skoledagen. De økonomiske overvejelser og konsekvenser. KORA.

Kvist, B. (2017). Dramapædagogik som et fælles mål for det tværprofessionelle samarbejde mellem lærere og pædagoger. i H. H. Hjermitslev, & T. R. Albrechtsen, Professionsdannelse på tværs .

Langager, & Skov. (2004). Klubberne i Lundtoftegade. DPU.

Langager, S. (2004). SFO under forandring. DPU.

Langager, S. (2009). Klubpædagogik og inklusionsprocesser.

Madsen, L., & Tofteng, D. (2014). Helhedsskolen: Opbrud i det organisatoriske landskab. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Pedersen, R. (2016). Fantasier om pædagogen i skolen i en reformtid : et indblik i aktuelle vilkår for SFO-pædagogers arbejde. Unge Pædagoger(1).

Pedersen, R., & Feilberg, A. (2015). At lede efter læring på tværs af skole og fritid. i N. Vaaben, & H. Bjerg, At lede efter læring. København: Samfundslitteratur.

Poulsen, C. H. (2017). SAmarbejde om børns deltagelse. i T. R. Albrechtsen, H. H. Hjermitslev, & B. M. Rasmussen, Professionsdannelse på tværs.

Ramböll. (2012). Evaluering af forsøg med skolestart. EVA.

Ramböll. (2012). Evaluering af heldagsskoler.

Rasmussen, & Bjerresgaard. (2017). Rasmussen og Bjerresgaard (2017): Pædagogens og lærerens faglighed og følgeskab styrkes – måske – af ledelsen. UCSYD.

Rasmussen, B. M., Okkels, E., Kvist, B., Rizzi, D., & Høgh, M. M. (2016). Kulturelle udtryksformer og æstetiske læreprocesser kan i et samarbejde mellem pædagoger og lærere kvalificere og udvikle den understøttende undervisning. Kolding: UC Syd.

Rasmussen, G. L. (2014). Pædagogen ind i klasseværelset - professionsidentitet og det tværprofessionelle samarbejde. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Ritchie, T. (2014). Det tværprofessionelle samarbejde i skolens ressourcecenter. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Ritchie, T., & Jensen, C. R. (2014). AKT-funktionen og pædagogens rolle i den inkluderende skole. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Sauzet, S. (2014). Tværprofessionel praksis undersøgt med snap-logs. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Schoug, I. (2000). En god skolestart. BUPL.

Schoug, I. (2002). Børns oplevelse af en forlænget skoledag. BUPL.

Sederberg, M., & Møs, B. (2014). Pædagogikfagligt bidrag til arbejdet med idræt i skolen. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Skov, M., & Findsen, L. (2013). Effekten af en intensiveret pædagogindsats i skolen. Ramböll.

Stanek, A. H. (2011). Børns fællesskaber og fællesskabernes betydning. Ph.d. afhandling.

Stanek, A. H. (2012). Ukoncentreret eller koncentreret om de andre børn. Pædagogisk psykologisk tidsskrift.

Stanek, A. H. (2014). Fritidspædagogikkens muligheder i arbejdet med inklusion. i T. Ritchie, & D. Tofteng, Pædagog i skole og fritid. Billesø og Baltzer.

Thingstrup, S. H., & Schmidt, L. S. (2016). Mellem læring, leg og dannelse. De pædagogiske medarbejdere og lærerenes forhandlinger om formålet med skolen. Unge Pædagoger, ss. 43-51.

Tofteng, D., Madsen, L., & Bladt, M. (2016). Bedre trivsel. Et aktionsforskningsprojekt i skolens liv, nye åbninger for pædagogernes deltagelse i skolen. Unge Pædagoger(1).

Weber, K. (2010). Aggression, Recognition and Qualification: On the Social Psychology of Adult Educcation in Everyday Life. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults.

Winther, I. W. (2016). Hvis noget skulle være anderledes, så skulle børnene også kunne bestemme" : børns fortællinger om, hvordan de har mærket, forstået, hørt og deltaget i reformen. Unge pædagoger.

Øksnes, M., Knutas, A., Ludvigsson, A., Falkner, C., & Kjaer, B. (2014). Lekens rolle i skandinaviske skolefritidsordninger. Barn 3, s. 107–123. DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3504

Østergaard, S. (2015). Klubbernes gode samarbejde med skolen. CUR, BUPL og Ungdomsringen.