Historia

Eksjö skyttegille 161 år, 1861-2022

En kort sammanfattning av Eksjö skyttegilles verksamhet.

Eksjö skyttegille´s grund finns i en sammanslutning som kom till 1861 och som ombildades till förening 8 maj 1862 och hette då Eksjö frivilliga skarpskyttekår. Det var så Eksjö skyttegille kom till.

Målet var att utbilda skickliga och pricksäkra skyttar, vilket skattades som en vacker nationalidé. Därför blev också Eksjö skarpskyttekår en av den tidens gunstlingar, varmt omhuldad av samhällets spetsar. Det var modernt och alla skulle vara med. Det gavs baler och konserter, vars behållning tillföll skarpskyttarna, som med fanor och klingande spel vid utflykter i bygderna gjorde god reklam för föreningen. På stadshussalongerna i Eksjö musicerade och agerade skarpskyttarna så suveränt att de tog det dåtida Eksjö med storm.

Genom publika arrangemang tillfördes skarpskyttekassan de medel som gjorde det möjligt för skyttarna att balansera utgifterna för vapen och ammunition. Att kåren på den tiden åtnjöt ett odelat anseende framgår bl.a. av att många av dåtidens prominenta gestalter i Eksjö var skyttar. Vid årsmötet 26 februari, 1888 ombildades skarpskyttekåren till skyttegille. Ordföranden blev kapten G. von Heideman. Efter flera års försök att få till en egen skjutbana med t.ex. ett avslag från stadsfullmäktige 1894 överläts 1896, husarregementets gamla skjutbana med åtta skjutplatser till gillet. Det var en skjutbana med skjutvallar på 100, 200 och 300 meter. Vi har skjutit på den banan till 2004 då gillet fick annan bana anvisad då marken behövdes av kronan.

1903 invigdes gillets standar som fortfarande finns kvar i ursprungligt skick (119 år gammalt) Som anekdot kan nämnas att gillet arrangerade basar år 1905 (som många år) vilket var dåtidens topp-evenemang. Medverkade gjorde stadens förnämsta damer, som också vara basarernas tillskyndare. Det var dans, blomsterstånd, skjutbana givetvis, bierstuben. m.m. Nettobehållningen på 1433 kr var med dåtidens penningvärde ett synnerligen storslaget belopp. Samarbete skedde med Eksjö gymnastik och atletklubb.

Gillets höga anseende märks på inbjudna gäster till en fest 1906. Det var bl.a. två överstar (de Maré och Eklund) med respektive adjutanter samt en ryttmästare och två rådmän. Så följde år av tävlingar på såväl hemmabanor som på andra håll och skyttarna hävdade sig med den äran. Dramatiken och spänningen på skyttebanorna lockade till rekordhårda och resultatstarka duster. Gevärsfinalerna var många och Eksjö-skyttarna framgångsrika. Vad kunde man mer begära? Som arrangör hävdade de sig också.

Ett märkligt år i Gillets historia var 1928. Det beslutades då att Kungl. Göta ingenjörskårs skyttar skulle ansluta sig till gillet. En uppdelning skedde 1940 i en militär del och en civil del. Under 30-talets lågkonjunktur var intresset för skytte svagare och med brist på pengar blev möjligheterna till skytte sämre. Efter första världskriget var de flesta överens om att det aldrig skulle bli krig igen så den allmänna populismen för skytte dalade. Händelserna i Ådalen -31 gjorde inte heller det politiskt gångbart att stötta skjutning med militära gevär. I slutet på 30-talet vände det i takt med upprustningen och ofreden i Europa. 1940 anordnades beredskapsskjutningar med många deltagare, det var orostider som manade till skärpt beredskap. 1942 anordnade Gillet den första korporations-tävlingen. Det var synnerligen populärt då familjer, arbetskamrater och vänner deltar i lag och individuella tävlingar. 270 deltagare och 90 lag deltog som mest. År 2010 deltog ca 130 skyttar. 2017 var sista året och tävlingen är sedan dess lagd i vila.

1944 byggdes Gillets skjutbanan ut till från åtta till 12 skjutplatser.

1961 stod gillet paviljong klar på sin nuvarande plats. Stommen levererades av Hjältevadshus och många medlemmar hjälpte till med bygget.

1973 lagom till riksskyttet, byggdes skjuthallen vid 300 meters vallen.

1981 byggdes 300-metersbanan om från 12 till 15 tavelställ och gjuten blinderingsvall med gjutet tak över markörgraven. En del berg sprängdes då bort.

1996-97 byggdes korthållsbanan och pistolbanan om, så det blev separata banor. Dessa banor ligger i den s.k. Rökadalen mellan 200 och 300 meter vallen på Gillets gamla bana. Innan sköt man om lott med pistolskyttarna. Korthållsbanan fick täckt och låsbar skjuthall med belysning, miljökulfång och elektriska taveltransportörer. Bana vreds också så skjutriktningen blev mot norr, dvs solen kommer aldrig att lysa mot skyttarna. Pistolskjutbanan breddades då till 25 platser, fick duellställ på hela banan samt en ny måttanpassad skjuthall med målbod. Kostnaden för material bistod Eksjö garnison med medans medlemmarna gjorde jobbet. Medlemmar i Nässjö Pk gjorde viss del av arbetet och nyttjade under en period pistolbanan för träning.

2004 behövde Försvaret bygga en väg genom Gillets 300 meters bana, så efter 108 år belades skjutbanan med skjutförbud och naturen tilläts ta över terrängen. I stället fick då Gillet ”Skjutbana 7” till sin nya hemmabana på 300 meter. Den nya banan har vallar på 100 och 200 meter samt skjuthall på 300 meter och har elektronisk markering på alla platser. Bana 7 ligger 400 meter söder om den gamla banan och gillets paviljong.

2005 gick Eksjö sportskytteklubb (som bildats 1967) upp i Eksjö skyttegille och tillförde klubbvapen och alla sina tillgångar. Gillet anslöts då till Svenska sportskytteförbundet.

2008 anslöt sig Gillet till Svenska pistolskytteförbundet och på det viset kunde engagera ca 20 ytterligare medlemmar som skjuter pistol.

2009 utrustades luftvapenhallen under simhallen med elektroniska tavlor. En stor investering där många sålda bingolotter låg till grund.

2019 arrangerade gillet Hemvärnets rikstävling med Pistol/88, på Risans skjutplats/Ränneslätt med hjälp av skyttar från Jönköpings läns pistolskyttekrets.

Gillet har skjutit luftgevär på flera platser under årens lopp. Sedan paviljongen blev klar -61 sköts det i dess källare. 1969-1982 flyttade verksamheten till ”Kaboms” på Österlånggatan, nuvarande Eksjö museum. Efter det blev det ett par år i Palmbergs bussgarage på Västra Ågatan för att sedan 1984 flytta till källaren under simhallen på Storegårdsområdet. Där är Gillet fortfarande aktiva med luftpistol och luftgevärsskytte.

Den utan tvekan bäste skytten genom tiderna i gillet är G T Gustavsson. Från mitten av 40-talet till mitten av 50-talet vann han 5 svenska mästerskap i banskytte med gevär och när han inte vann kom han oftast på pallplats. Så sent som 1960 kom han trea på SM i Stockholm. Från 1930-1960 vann han 10 gånger förbundsmästerskapet (länsmästerskap). GT´s söner Birger och Christer har båda varit aktiva gevärsskyttar. Birger var i synnerhet framgångsrik, samt var tillsammans med sin far, Normas skytteombud i 50 år. Christer´s son Johan tillhör Sveriges elit i gevärsskytte och har gjort så i ca 30 år. Nu tävlar han för Bromma-Solna skf.

Eksjö skyttegilles medlemmar har under åren avlossat miljoner och åter miljoner patroner och har skördat många vackra segrar. Åtskilliga SM-tecken har tagits med gevär, k-pist och pistol. Sedan 2008 har Gillet blivit i stor utsträckning en pistolklubb även om en liten skara fortfarande skjuter gevär, då företrädesvis gevär över 300 meter med kikarsikte. Pistolskyttarna har på senare år tagit alla valörer på SM i flertalet grenar, däribland två guld. Gillet pistolskyttar deltar normalt i fler än 30 externa tävlingar per år och arrangerar årligen flera externa tävlingar i fält, precision och MRF. Svenska pistolskytteförbundets Stormästarmärke har tilldelats Per Klingberg 2014 och Fredrik Pehrson 2018. Endast 300 sådana märken har delats ut i landet sedan 1963 då det instiftades.

Skytte är en koncentrationssport som ger utövaren stor behållning och utveckling på det personliga planet. Det ger även fin gemenskap med andra skyttar. Ursprunget i försvaret av fosterlandet är oomtvistligt, även om det för de flesta skyttar inte är syftet. Skytte ger mycket, både förr och nu. Vartefter samhället förändras, ändras intresset för skytte som sådant, och inriktningen inom skyttet. Gillet har levt under en period av minskad aktivitet hos försvaret och försvarsintresset krymper. I takt med allmän oro för kriget i Ukraina, klimatvariationer, pandemier osv, kanske intresset för skytte ökar igen som värnkraft och inte bara sport.

Föreningen har aldrig varit vilande till dags dato.

2022-09-25 Ordf. Eksjö skyttegille Per Klingberg