Svenska skolan 1915-2015

1915

Första världskriget pågår.

1918

En skolkommission tillsätts för att föreslå en reformering av hela skolväsendet. I direktivet står att den sexåriga folkskolan ska bli bottenskola för alla barn. Riksdagen beslutar om att kvinnor får bli adjunkter och lektorer. Läroverkslärarnas Riksförbund är emot detta.

1919

Undervisningsplan för folkskolan, UPL 1919, den första för folkskolan. Kom i stora drag att gälla till 1950-talet. Småskollärarutbildningen förlängs till två år.

1920

Skolöverstyrelsen bildas och ersätter Folkskoleöverstyrelsen och Läroverksöverstyrelsen. Lever kvar tills 1991.

1922

Förslaget som 1918-års skolkommission lade 1922 innehöll stark kritik av det s. k. parallellskolesystemet som bl. a. innebar att de barn som skulle gå vidare till den sexåriga realskolan måste lämna folkskolan redan efter tre år. De elever som skulle läsa vidare på gymnasiet fick lämna realskolan efter dess femte klass och sedan avlägga studentexamen efter ytterligare fyra år. Enligt kritikerna av parallellskolesystemet innebar detta en segregering, där de välbeställdas barn slutade folkskolan vid nio års ålder medan de fattigas barn gick kvar i folkskolan till det sjätte skolåret. Skolkommissionen föreslog en modell med sexårig folkskola med påföljande fyraårig realskola som sedan kunde byggas på med treåriga gymnasier. Läroverkslärarna var emot och folkskollärarna var för förslaget. Riksdagsbeslutet blev en kompromiss såtillvida att det från 1928/29 skulle bli möjligt att gå över från såväl sjätte som fjärde klass i folkskolan till de läroverk som hade parallella avdelningar.

1927

De statliga läroverken öppnas för flickor. I Stockholm släppte Östra Real in flickor först i slutet på 1950-talet och Norra Real och Norra Latin 1961!

1933

1933 års riksdag beslutade att yrkesinriktade högre folkskolor får anordnas som praktiska mellanskolor eller praktisk realskola och delas i tre linjer: handelslinje, teknisk linje och huslig linje. Påbörjades efter folkskolan och varade i 3-4 år. Kunde avslutas med realexamen.

1936

Riksdagsbeslut om 7-årig obligatorisk folkskola. Genomförandet skulle ske 1937 till 1949.

1940

1940 års skolutredning syftade till att se över utbildningssystemet i allmänhet och i synnerhet med sikte på att öka rekryteringen till högre utbildning på landsbygden och bland grupper med lägre inkomster. I direktiven betonades också betydelsen av att skapa bättre balans mellan teoretisk och praktisk utbildning. Utredningens majoritet, som bestod av företrädare för läroverk och universitet, förordade ett bevarande av parallellskolesystemet, medan en minoritet bestående av folkskollärare var för en reformering av skolsystemet som de ansåg vara starkt segregerande och gynnade barn ur välsituerade familjer medan det med sitt sorteringssystem missgynnade barn ur lägre samhällsskikt. De teoretiska utbildningarna dominerades av barn från bättre situerade familjer medan barn från arbetar- och jordbrukarhem var nästan helt uteslutna från studier i läroverk.

1942

Folkskolans hundraårsjubileum.

1945

1946 års skolkommission avvecklar 1940 års skolutredning och föreslår riktlinjer för utvecklingen mot en nioårig obligatorisk skola för alla, kallad enhetsskolan, indelad i tre stadier: låg-, mellan- och högstadiet. Folkskolan och realskolan skulle försvinna och ersättas av en ny nioårig skola. Läroverk och yrkesskolor skulle upphöra och ersättas med nya skolformer.

1949

Försöksverksamhet inleds med enhetsskolan (föregångare till grundskolan).

1950

8 % av en årskull börjar gymnasiet.

1951

I riksdagsbehandlingen kom differentieringen att bli huvudfrågan. Högern (Moderaterna) motsatte sig den sena differentieringen men i och med koalitionsregeringen mellan bondeförbundet (Centerpartiet) och socialdemokraterna 1951 fick kommissionsförslaget fullt stöd även av bondeförbundet. Folkpartiet stödde fortfarande enhetsskoleprogrammet i riksdagen, men motsatte sig en sammanhållen undervisning i årskurs 7 och 8.

1953

Det allmänna gymnasiet var indelat i latin- och reallinjer. 1953 beslutar Riksdagen att inrätta ytterligare en linje – den allmänna linjen med uppdelning på en social och en språklig gren. Utöver det allmänna gymnasiet fanns även handelsgymnasier och tekniska gymnasier, även kallat högre tekniska läroverk. Kvällsgymnasier införs 1953.

1955

Undervisningsplan för folkskolan, U-55, där engelska infördes från åk 5 och samhällskunskap blir ett eget ämne.

1957

beslutar om att försöket med enhetsskolan ska vara avslutad 1961/62, dock svårt att enas om differentieringsfrågan. Kompromissen blev att i årskurserna 7 och 8 skulle eleverna ha en gemensam undervisning med undantag för en mindre del av frivilligt tillval. Linjedelningen skulle ske först i årskurs 9.

1958

Aga förbjuds i folkskolan.

1962

Riksdagen beslutar om den nya grundskolan , läroplan Lgr 62. Till åk 9 väljer eleverna en teoretisk eller praktisk linje.

Fackskolan efter årskurs 9 ersätter praktiska realskolan.

Det relativa sifferbetygen 1-5 ersätter bokstavsbetygen: A (Berömlig), a (Med utmärkt beröm godkänd), AB (Med beröm godkänd), Ba (Icke utan beröm godkänd), B (Godkänd), BC (Icke fullt godkänd), C (Underkänd), vilka använts sedan 1897. För att bli flyttad till högre årskurs krävdes godkända betyg i samtliga ämnen

1963

1963 fanns fyra olika typer av yrkesutbildning:

Centrala verkstadsskolor och centrala yrkesskolor som drevs av landstingen – särskilt utbildning mot vårdyrken.
Kommunala yrkesskolor – som var den vanligaste typen – med utbildning främst inom handels- och verkstadsområdet
Enskilda yrkesskolor för utbildning inom bl. a. kontor, hushåll, barnavård och tekniska yrken.
Dessutom anordnade större företag yrkesutbildning inom industri, handel, bank- och försäkringsbranschen egna industriskolor.

1964

Proposition i riksdagen om den nya gymnasieskolan – grundtanken är att det gamla gymnasiet som utbildat en begränsad elit nu ska vara en ungdomsskola för alla. Det nya (studieförberedande) gymnasiet föreslås bestå av fem linjer och ska innefatta även de tekniska gymnasierna. Utbildningen ska bli treårig, den tekniska fyraårig. Härom råder i princip partipolitisk enighet. Det är endast Högerpartiet (Moderaterna) som reserverar sig. De vill skärpa antagningsreglerna, ha kvar den absoluta betygssättningen, behålla studentexamen med censorer m m.

1966

Bokstavsbetyg ersattes med sifferbetyg i gymnasium och fackskola.

1967

Du-reformen genomförs. Tidigare hade elever och lärare inte duat varandra - tilltalsorden var ”Ni, Herr och Fru” även lärare emellan.

1968

Studentexamen avläggs sista året 1968 med censorer, muntlig examen och skriftliga examensprov. Lärarnas Riksförbund protesterar och befarar att detta ska äventyra kvaliteten i utbildningen.

Den sammanhållna gymnasieskolan med primärkommunal huvudman införs. Den får 22 linjer, varav de tidigare praktiska och tekniska och yrkesinriktade utbildningarna tvååriga, de tidigare teoretiska gymnasielinjerna blir fyra treåriga och en fyraårig (teknisk) inrättas.

Komvux inrättas.

Lediga lördagar i alla skolformer.

1969

Ny läroplan för grundskolan, Lgr 69. Betyg i ordning och uppförande avskaffas. Ämnet Kristendom byter namn till Religionskunskap. Uppdelning på olika linjer i åk 9 upphör. Undervisning i Engelska kan börja i åk 3 istället för i åk 4 som i Lgr 62. Betygen i de lägre stadierna avskaffas och betyg ges nu efter åk 7, samt efter varje termin i åk 8 och 9.

Landets absolut sista studentexamen genomförs vid Fjällstedska skolan i Uppsala

1970-talet

Oron i skolorna växte under 1970-talet – grundskolereformen var omfattande och ledde till problem i skolorna – lokalbristen och lärarbristen lättade visserligen något mot slutet av sjuttiotalet, men den sammanhållna skolan ställde stora krav på lärare och elever, vilket visade sig tydligast på högstadiet.

1971

Fackskola, gymnasium och yrkesskola slås samman till gymnasieskolan i dess första läroplan Lgy 70. Begreppet läroverk försvinner.

Landets kanske sista realexamen (motsvarande årskurs 9) i Gnesta samrealskola 1971 med de typiskt gråa realmössorna.

1976

Alla sexåringar får rätt till allmän förskola.

1977

Grundvux startar.

1980

Ny läroplan för grundskolan, Lgr 80. Engelska återförs till åk 4, betyg bara i åk 8 och 9.

1989

Riksdagen beslutar om att kommunalisera skolan från 1991, d.v.s. att lärare och skolledare blir kommunalt- istället för statligt anställda, samt att kommunerna själva fördelar budgeten för utbildning. Även innan kommunaliseringen ansvarade kommunerna för skolbyggnader och inventarier.

1991

Skolverket bildas och ersätter Skolöverstyrelsen. Kommunaliseringen genomförs och Länsskolnämnderna avskaffas, vilka tidigare fördelat löner till lärare och skolledare, ansvarat för lärarfortbildning och granskat skolorna.

1992

Den sista gymnasieingenjören tar examen.

1994

Ny läroplan för grundskolan, Lpo 94, nytt målrelaterat betygssystem (IG, G, VG, MVG), stadieindelningen avskaffas, d.v.s. låg-, mellan- och högstadium. Friskolereformen med skolpeng genomförs.

Ny läroplan för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (de frivilliga skolformerna), Lpf 94. Alla yrkesutbildningar blir treåriga och högskoleförberedande, nytt betygsystem (IG, G, VG, MVG) och linjer blir program. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är i huvudsak positiva.

1998

Förskoleklass (årskurs 0) introduceras. Inte obligatorisk.

2011

Ny läroplan, Lgr 11 för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Betyg införs från åk 6 med de nya nivåerna F (ej godkänd), E, D, C, B och A.

Riksdagen fattar beslut om lärarlegitimation.

Ny läroplan för gymnasieskolan, Gy 2011. Högre behörighetskrav till gymnasieskolan, nytt betygssystem (som för grundskolan), ny programstruktur, ytterligare 100 poäng i engelska och i svenska krav för högskolebehörighet, gymnasieexamen, alla läser kurs i historia.

2015

Endast legitimerade lärare får sätta betyg fr.o.m. 1 juli 2015.

Källor: Bland annat https://lararnashistoria.se/lararnas-historia-ar-for-ar

Page updated

Google Sites

Report abuse