Goda råd och information till nyinflyttade
Vad innebär bostadsrätt?
Formellt innebär bostadsrätt en evig nyttjanderätt till en lägenhet i en bostadsrättsförening. Vad man förvärvat är dels nyttjanderätten till en lägenhet, som i och för sig är vittgående, dels en andelsrätt i föreningen. Men lägenheten ägs formellt av bostadsrättsföreningen. En bostadsrättshavare är medlem i en förening som äger huset eller husen, i ert fall husen. Som medlem i en bostadsrättsförening har man tillsammans med övriga medlemmar beslutanderätt över verksamheten. Bostadsrätten representerar också ett förmögenhetsvärde för bostadsrättshavaren. Bostadsrättshavaren betalar en årsavgift till föreningen, som delas upp i månadsavgifter.
Underhållsansvar?
Grundprincipen i bostadsrätt är att bostadsrättshavaren har ansvar för underhållet i sin lägenhet och bostadsrättsföreningen har ansvar för underhållet av husen. Föreningens ansvar för husen omfattar såväl det yttre som det inre underhållet av fastigheten. Bostadsrättshavaren ansvarar för i princip allt som finns i lägenheten. Golv, tapeter, köksinredning, spis, kyl, toalettstol, handfat m.m. är exempel på sådant som bostadsrättsinnehavaren ansvarar för.
Vad beslutar styrelsen om?
Styrelsen har ansvar för att föreningens organisation, ekonomi och andra angelägenheter sköts på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen fattar även beslut om årsavgifternas storlek och de fastställer avgifter för bilplatser och andra platser som hyrs ut. Eftersom det är styrelsen som beslutar om årsavgiftens storlek är det också styrelsen som har ansvar för balansen i föreningens ekonomi.
Vad beslutar stämman om?
En gång varje år kallas medlemmarna till föreningsstämma, som är föreningens högsta beslutande organ. Stämman har rätt att fatta beslut i princip alla frågor och ge styrelsen instruktioner. Stämman har beslutanderätt bland annat avseende tillsättande och entledigande av styrelse och revisorer samt ändringar av stadgar.
Din egen bostad
Det är du som förvaltar den egna lägenheten, därför har du rätt att utforma den efter egen smak. Du kan exempelvis byta köksskåp, sätta in persienner eller lägga in en annan parkett på golven utan särskilt tillstånd. Dina ändringar får däremot inte skada husets stabilitet eller påverka grannarna. Större förändringar som t.ex. att ta bort en vägg eller ta upp nya dörrar i en vägg kräver styrelsens godkännande. Om du är osäker vilka ändringar du får göra, ta kontakt med styrelsen innan du vidtar åtgärder.
Sopor
I er bostadsrättsförening satsar man på källsortering och har därmed ett miljöhus som ska ta tillvara på så mycket sopor som möjligt. Dina grannar och föreningsmedlemmarna utgår från att även du tar på dig ansvaret för att skapa en renare närmiljö. Förutom miljöhuset har kommunen ett antal återvinningsstationer där man kastar sådant som inte ska slängas i miljöhuset.
Elinstallationer
Vid elektriska installationer ska alltid en behörig elektriker användas. Om det inte gäller byte av proppar eller lampor ska du anlita en behörig elektriker. Försäkringsbolagen betalar nämligen inte ut några pengar om t.ex. en eldsvåda uppstår som beror på en felaktig elinstallation. Följande får du göra själv:
För ovanstående åtgärder krävs det att du har nödvändiga kunskaper.
EL-utrustning som används utomhus, som t.ex. julgransbelysning, måste vara godkänd för utomhusbruk. Kabel till motorvärmaren ska vara skyddsjordad annars kan bilen bli strömförande. Infravärme på balkong eller terrass måste vara fast installerad med strömbrytare.
Säkringar
Säkringar är till för att skydda ledningarna från överbelastning. I lägenheterna finns det automatsäkringar som slår ifrån när överbelastning sker. När felet är åtgärdat kan man slå på strömmen igen.
Skruvar och spikar
Det är viktigt att du kontrollerar vilket material väggen består av innan du börjar spika, skruva eller borra i den. Det är även viktigt att man är varsam om det är någon installation i väggen. Undvik därför att spika, borra eller skruva i de slits-lådor som är markerade med en rektangel med ett snett sträck igenom på lägenhetsritningen.
I väggar och tak av betong måste man använda pluggborr och hammare eller slagborrmaskin för håltagning. Hålet pluggas med plastplugg om du ska använda skruv.
Väggar av gipsskivor har reglar på baksidan som består av stål, vilket innebär att du måste använda stålborr och plåtskruv för att fästa fast saker. För gott fäste i gipsskivan finns speciella skruvar. Man borrar först ett hål och för sedan in skruven med de invikta fjädrarna. När skruven sedan gått igenom hålet fälls fjädrarna ut på baksidan och du kan dra åt skruven.
På de kaklade väggarna i WC och kök rekommenderas att man använder lim eller sugproppar om man vill sätta upp handdukshängare eller dylikt. Kakel har förmågan att lätt spricka om man försöker göra hål i den
Bad- och duschrum
Fukt- och mögelskador kan lätt uppstå i ett badrum om inte fukten får möjlighet att torka upp. Försök därför att ha god luftcirkulation i dessa utrymmen. Det är viktigt att cirkulation förekommer bakom badkar och duschkabin.
Vattenkranar
Om en kran eller en koppling droppar förbrukar detta cirka 80 liter vatten per dygn. Detta innebär att det blir en extra årskostnad på flera hundra kronor per lägenhetsinnehavare. Att byta ut en packning till vattenkranen är inte svårt, men det kan spara mycket pengar.
Golvbrunn
Samtliga golvbrunnar i lägenheterna är utrustade med ett vattenlås för att förhindra lukt från avloppet. Detta måste ibland rengöras och detta ansvara du som bostadsrättsinnehavare för. Det är bara att lyfta bort gallret och rengöra.
Vitvaror
Installation av exempelvis tvätt- och diskmaskiner måste ske av utbildad personal. Vattenskador kan bli mycket kostsamma.
Radio/TV
Till er bostadsrättsförening ingår kabel-TV från Comhem. Deras grundutbud kan du se under flik 3 i pärmen. Vill man utöka utbudet kan man ta kontakt med Comhem antingen via www.comhem.se eller på telefon 020-550000.
Spis- och köksfläkt
Montera aldrig in en spis- eller köksfläkt utan föreningens tillstånd. Ett eget system kan innebära att grannen får ta del av ditt matos. Det är ventilationssystemet i huset som bestämmer valet av fläkt.
Värmen
En väsentlig del av fastighetens driftskostnad utgörs av värmen i lägenheterna. Därför är det viktigt att alla föreningsmedlemmar jobbar för att motverka all onödig värmeförbrukning. Detta kan man göra genom att bland annat följa följande punkter:
Tänk på att varje grads sänkning av innetemperaturen innebär 4-6 procent lägre värmekostnad.
Balkong/uteplats
Om ni hänger upp blomlådor på balkongen, se till att de hänger på insidan av balkongräcket. Tänk även på dem som bor under när du vattnar dina blommor. Det är inte tillåtet att piska mattor på balkongen.
Husdjur
Husdjur är för ägaren ett kärt sällskap, men det är inte säkert att grannen har samma känsla för djuret. Tänk på att det kan vara väldigt störande om en hund skäller eller ylar i en grannlägenhet. Hundar och katter som springer lösa i området kan ställa till med mycket osämja grannar emellan.
Ohyra
Att drabbas av skadedjur i lägenheten kan vara en mycket otrevlig upplevelse. Handla snabbt vid t.ex. angrepp av mjölbaggar, så hindrar du dem från att sprida sig till andra lägenheter. Tag alltid kontakt med styrelsen om du drabbas av ohyra i lägenheten.
Energibesparing
Du känner säkert redan till ett antal bra sätt att spara energi på. Här följer 12 punkter som kan minska din energiförbrukning. Kanske har du missat något?