Krypgrund – är det alltid dåligt? 

När ordet krypgrund dyker upp i ett besiktningsutlåtande höjer många köpare på ögonbrynen. Men är en krypgrund alltid ett problem? Svaret är nej – men det kräver att du förstår varför den klassas som en riskkonstruktion och vad du ska titta efter. 

Vad är en krypgrund? 

En krypgrund är ett oinbyggt utrymme under huset, vanligtvis 40–80 cm högt, som ger tillgång till husets underliggande konstruktion. Namnet kommer från att du bokstavligen får krypa in för att komma åt utrymmet. Krypgrunder är vanliga i svenska hus byggda mellan 1950- och 1980-talen, men förekommer även i nyare bebyggelse. 

Fördelarna med krypgrund – och de är verkliga 

Tillgänglighet för installationer 

Det kanske största praktiska fördelen med en krypgrund är att du enkelt kan nå husets alla dolda installationer. Behöver du dra om vattenledningar, byta avloppsrör eller installera fiber? I ett hus med krypgrund är detta relativt enkelt och ofta betydligt billigare än i ett hus med platta på mark, där motsvarande arbete kan kräva att golv bryts upp. 

Flexibilitet vid renovering 

Nya installationer, ombyggnationer och energiförbättringar är enklare att genomföra när det finns ett tillgängligt utrymme under huset. Det är en fördel som sträcker sig över hela husets livslängd. 

Enklare felsökning 

Läckage, fuktproblem eller skador på rör och kablar kan inspekteras och åtgärdas direkt utan att behöva riva upp golv eller väggar. 

Varför klassas krypgrunden som en riskkonstruktion? 

Trots fördelarna är krypgrunden klassad som en riskkonstruktion i Sverige. Anledningen är ett enda ord: FUKT!

Utluftad krypgrund – konstruktionens akilleshäl 

Den vanligaste typen av krypgrund i Sverige är den utluftventilerade krypgrunden. Tanken bakom konstruktionen var god: genom att ventilera krypgrunden med uteluft skulle fukt vädras ut och konstruktionen hållas torr. Problemet är att det fungerar precis tvärtom. 

Så uppstår fuktproblemet: 

Varm luft kan hålla mer fukt än kall luft. På sommaren är uteluften varm och relativt fuktig. När denna varma, fuktiga luft strömmar in i krypgrunden möter den ett kallt utrymme och oftast ett kallt jordgolv. Luften kyls ner – och när luften kyls av sjunker dess förmåga att hålla fukt. Fukten kondenserar och lägger sig som dagg på kalla ytor: på grundmurar, på träbjälklag, på isolering. Det är samma fenomen som när ett kallt ölglas "svettas" en varm sommardag. En utluftventilerad krypgrund är som fuktigast på sommaren – precis tvärtom mot vad konstruktionen var tänkt att åstadkomma. Det är detta som gör den till en riskkonstruktion. 

Vad händer när fukten får fäste? 

När relativ fuktighet i krypgrunden överstiger cirka 75–80 procent skapas förutsättningar för mögel- och rötsvampsangrepp. Träbjälklaget – alltså golvkonstruktionen i ditt hus – är särskilt utsatt. 

Konsekvenserna kan vara allvarliga: 

• Mögelväxt på träkonstruktioner och isolering 

• Röta i bärande bjälklag 

• Dålig inomhusmiljö om mögelsporer läcker upp i bostaden 

• Kostsamma åtgärder som kan röra sig om 100 000–500 000 kr beroende på skadans omfattning 

Hur vet du om krypgrunden är i bra skick? 

Vid en besiktning kontrolleras krypgrunden noggrant. 

Det finns flera tecken på att fukten fått fäste: 

• Synligt mögel eller missfärgningar på ytor 

• Mögel-/jordlukt eller en kemisk lukt som tränger upp i bostaden 

• Skadad eller nedfallen isolering 

• Fuktfläckar på grundmurar, "taket" i grunden eller på marken 

• Hög relativ fuktighet mätt med fuktmätare 

Kan en krypgrund åtgärdas? 

Ja – och det finns beprövade metoder. 

De vanligaste åtgärderna är: 

• Tätning och avfuktning 

Krypgrunden görs lufttät mot uteluften och en sorptionsavfukare avfuktare installeras. Det är ett kostnadseffektivt alternativ även för krypgrunder utan befintliga skador. 

• Ångspärr på mark 

En plastfolie läggs ut på jordgolvet för att minska avdunstning från marken, som annars bidrar till fuktigheten i utrymmet. 

• Konvertering till inneluftsventilerad krypgrund 

Krypgrunden ventileras istället med inneluft, som är torrare än uteluften på sommaren. Även isolering mellan krypgrunden och bostadsmiljön kan med fördel tas bort för att mer värme från boendemiljön som då värmer upp utrymmet. Kräver noggrann projektering men ger god fuktkontroll. 

• Sanering vid skada 

Om mögel eller röta redan finns måste drabbade material saneras eller bytas ut innan övriga åtgärder genomförs. 

Sammanfattning:

En krypgrund är inte automatiskt ett problem – men den kräver respekt och kunskap. 

Fördelarna är konkreta: enkel åtkomst till installationer som vatten, avlopp och fiber, och god flexibilitet vid ombyggnad. 

Nackdelen är att den traditionella, utluftventilerade konstruktionen skapar fuktkondensering på sommaren – vilket med tiden kan leda till mögel och röta i bjälklaget. 

Som husköpare bör du alltid låta krypgrunden besiktigas noggrant. Be besiktningsförrättaren om en fuktmätning och fråga specifikt om eventuella tidigare åtgärder. En välskött krypgrund är inget hinder för ett tryggt husköp. En eftersatt krypgrund kan däremot bli en av de dyraste överraskningarna du möter som husägare. 

Vill du få hjälp med att veta hur din krypgrund mår? Boka tid med oss idag!

Hur får man ett grönt lån på ett befintligt hus?

Många tror att man kan få en bättre energideklaration genom att sänka inomhustemperaturen eller snåla med varmvattnet. Men sanningen är en annan: du kan inte "spara" dig till en bra klass. En energideklaration är en teknisk besiktning av byggnadens prestanda, inte en utvärdering av dina personliga levnadsvanor.

Beräknas efter "normalt brukande"

Enligt Boverkets regler ska en energideklaration visa hur huset presterar under standardiserade förhållanden. Det innebär att energiexperten räknar om din faktiska förbrukning till ett ”normaliserat brukande”.

Det spelar ingen roll om du personligen trivs i 17 grader eller bara duschar på gymmet; i beräkningen justeras värdena alltid till en normfamilj och en standardiserad inomhustemperatur (oftast 21 grader). Det är alltså husets tekniska "lägstanivå" som betygsätts.

Tekniken som krävs för att nå klass A och B

För att ett befintligt hus ska klättra till de högsta betygen, och därmed kunna få ett grönt lån, krävs specifika tekniska lösningar som adresserar hur energin produceras och återvinns. Detta beror till stor del på det så kallade viktningstalet.

Uppvärmning av hus och de viktiga viktningstalen

Boverket viktar olika energislag olika hårt. Eftersom el har ett högt viktningstal räknas varje köpt kilowattimme el som nästan det dubbla i din energideklaration. Till ”el-uppvärmada hus” räknas inte bara hus som värms med direktverkande el som man först kan tro utan även hus som värms med luft/luft värmepumpar, luft/vatten värmepumpar, bergvärme m.m. Skillnaden mellan att värma husen med effektivare värmekällor som dom sistnämnda är däremot att man behöver mindre mängd energi för att få ut samma komfort.

Om man har en annan värmekälla som t ex fjärrvärme som däremot har ett lägre viktningstal så är det lättare för dessa hus att nå de högsta klasserna eftersom det ger en omedelbar matematisk fördel i kalkylen jämfört med elbaserad uppvärmning.

Värmeförlust genom ventilation

Eftersom en energideklaration beräknar förbrukning av energi vid normal komfort så ta man även hänsyn till hur mycket värme som huset faktisk ”tappar”. Alltså hur mycket värmeförluster som huset har. Ett hus som ventilerar ut varm luft utan att ta tillvara på värmen kommer få svårt att nå klass A eller B. För befintliga hus är minst mekanisk frånluft med värmeåtervinning nödvändigt och helst ett FTX system som har en inbyggd värmeväxlare som värmer den inkommande friska luften med energin från den gamla utgående luften. Utan denna återvinning skapas stora energiförluster.

Solpaneler

Eftersom el "straffas" med ett högt viktningstal, blir egenproducerad el från solpaneler extremt värdefull i en energideklaration. Den el du producerar själv minskar behovet av köpt el direkt vid källan. Varje sparad kilowattimme el sänker ditt primärenergital, vilket gör solceller till den mest effektiva tekniska "boosten" för att nå ett B eller A. Men här är det viktigt att tänka på att bara för att man har solpaneler så får man inte automtiskt en bra energideklaration. Det handlar fortfarande om hur mycket energi man faktiskt kan ta till vara på och solpaneler producerar energi under delen på året som vi oftast behöver väldigt mycket mindre energi än under t ex vintern. För den största energiposten i ett hus är uppvärmningen. Räkna med att utan ett batteri kan du ta till vara på ca en tredjedel av det som panelerna producerar. Så tänk att du har paneler som ska producera ca 12 000 kWh per år. Då använder du ca 4 000 kWh från dina paneler i stället för att köpa in denna energin. Har du då ett hus som inte är så energisnålt och som gör av med 20 000 kWh så får du fortfarande köpa in 16 000 kWh.

Sammanfattning:

Att få ett A eller B i betyg handlar inte om att släcka lamporna eller frysa under vintern. Det handlar om att optimera fastigheten efter Boverkets beräkningsmodell:

• Utnyttja låga viktningstal genom ”rätt” uppvärmningskälla.

• Minimera förluster med ventilation eller/och bra isolerade hus eller liknande.

• Minska på köpt el mot egenproduktion från solpaneler.

Det är dessa tekniska investeringar – inte din livsstil – som avgör om ditt hus hamnar i den högsta energiklassen.

Är du osäker på om du ska boka in ett besök från vår energiexpert för att kunna få en energideklaration med en klassning på A eller B och därmed kunna få ett grönt lån?

Då finns möjligheten att få en förhandsbesked till en fast summa för att få en indikation på vart ditt hus kommer att hamna.