Så för jag statistiken
Jobbet bakom datan.
Jobbet bakom datan.
Det baseras xG-modellen på
Jag har delat in den offensiva tredjedelen av bandyplanen i tre delar (A, B och C). Varje del delas i sin tur in i fem zoner (1–5), totalt 15 skottzoner.
Från dessa zoner har jag samlat in data från avslut som gjorts under de tre senaste säsongerna i elitserien herr.
För varje avslut registreras zon, avslutssituation, skottyp, och utfall.
Genom att samla in denna data över tid – från de tre senaste säsongerna – beräknas ett xG-värde (expected goals) som tilldelas varje typ av avslut, baserat på utfallet av liknande avslut i närtid. Med andra ord: sannolikheten att ett visst avslut leder till mål.
För att modellen ska spegla bandyn i dag viktas säsongsdatan med olika tyngd. Den senaste säsongen har störst vikt, säsongen dessförinnan något mindre och den äldsta säsongen lägst.
Så hämtar jag in mina siffror
Genom att se matcherna i sin helhet kan jag manuellt registrera alla skottförsök i en match – resultatet och var någonstans på planen de genomförs.
Då noterar jag även vem som gör det, vem som skapade läget för skottförsöket och vilken typ av avslut och avslutssituation det rör sig om.
Tacka bandygudarna för dubbel och halverad uppspelningshastighet på Bandypuls reprissändningar.