Språkliga förebilder på Annebergs förskola

-Jag har länge brunnit för arbetet med barns språkutveckling och deras möjlighet och rätt att få uttrycka sig. Som språkutvecklare får jag bidra till andras, både barns och vuxnas, utveckling samtidigt som jag lär och utvecklas själv.


Suzana Tanconi Vrbanac har uppdraget som språkutvecklare i Skulltorpsområde. Suzana har 20 år i yrket och har arbetat både i skola och förskola varav de senaste 13 åren i Skulltorps förskoleområde.

-Jag har länge brunnit för arbetet med barns språkutveckling och deras möjlighet och rätt att få uttrycka sig. Som språkutvecklare får jag bidra till andras, både barns och vuxnas, utveckling samtidigt som jag lär och utvecklas själv.


 Vilka fokusområden har ni valt att arbeta med?

I Skulltorps förskoleområde är det prioriterade målet att stärka ett medvetet språkutvecklande arbetssätt. Annebergs förskola har under de senaste åren fokusera på hur pedagogerna kan utvecklas som språkliga förebilder. 


Hur har ni gått till väga i arbetet?

Språkprojektet tog sin början med att pedagogerna fick i uppdrag att kartlägga och skapa sig ett nuläge genom att tillsammans i sina arbetslag reflektera över hur de kan arbeta för att utvecklas som språkliga förebilder? I kartläggningen såg de tillsammans över både arbetssätt och förhållningssätt för att få en samlad bild av utvecklingsområdet. Detta ledde till att arbetslagen kom fram till olika utvecklingsfokus utifrån var de befann sig i arbetslaget. För mig som språkutvecklare var detta speciellt viktigt; att arbetslagen fick arbeta med det som vad angeläget för just dem.

Att arbeta språkutvecklande på Annebergs förskola har i de olika arbetslagen bland annat handlat om att:

Som språkutvecklare har jag gjort upp en plan för hur de ska arbeta med innehåll och arbetssätt. Arbetet har genomförts genom kollegialt lärande och uppföljande handledningstillfällen. Pedagogerna har fått ta del av material som artiklar, en del i en bok, film som är kopplad till deras fokusområde. Under arbetets gång har arbetslagen blivit observerade av mig i sin verksamhet och de har fått olika små utmaningar för att fortsätta reflektera och utveckla sitt arbete. Bland annat har de fått i utmaning att rikta lärplattan mot sig själva och filma och reflektera över sina kommunikationssätt. Pedagogerna har fått reflektera över olika frågor så som: På vilket sätt kan vi bli tydligare språkliga förebilder? Vad kan vi göra för att förtydliga det talade språket, för att stödja barnen i deras samtal? Hur organiserar vi för en rik språklig miljö? Vilka situationer skulle barnen vara hjälpta att få tydliggjorda? Hur kan barn som har svårt att följa med i en berättelse få er hjälp att komma vidare i sin läsupplevelse.

Pedagogerna har arbetat med tydliggörande pedagogik. Det innebär att de har förtydligat det talade språket med bilder och konkret material. De har också förtydligat miljöer, aktiviteter och vardagsmoment. Det är viktigt att göra situationer begripliga, hanterbara och meningsfulla för barnen genom visuella strategier som komplement till det talade språket. De har skapat ordbilder på leksakslådor, dagsscheman och använder pratkartor vid måltiderna. Några av pedagogerna har även gått en TAKK kurs (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att stödja talspråket, därmed har veckans tecken blivit ett populärt inslag i barnens vardag. Pedagogerna har också arbetet med att utveckla sina resonemang i samtal med barnen genom att ställa öppna och nyfikna frågor, vilket lett till mer reflekterande svar från barnen. Då högläsning anses som ett viktigt inslag i verksamheten har pedagoger också arbetat med att utveckla sina lässtrategier vid läsning.


Vilka förändringar ser ni i verksamheten?

Pedagogerna på Annebergs förskola säger att de har blivit mer medvetna om på vilket sätt de kommunicerar med barnen. Pedagogerna arbetar medvetet med att stanna kvar i barnens lekar.  De lyfter också insikterna om frågornas betydelse för att utveckla längre resonemang i sina samtal med barnen.

Idag ser pedagogerna att miljön bjuder in barnen till lek och samspel i högre utsträckning än tidigare. Pedagogerna använder flera sätt att kommunicera med barnen, AKK (Alternativ och Kompletterande kommunikation) och TAKK. De ser en stor glädje hos barnen att kunna uttrycka sig med hjälp av tecken och bilder. Genom deras medvetna lässtrategier i högläsningssituationerna har barnen blivit mer intresserande av att läsa böcker. Nu läser barnen både själva och för varandra.