Språk i fokus på Björndammens förskola

Partille kommun har av Skolverket fått statsbidrag för insatsen ”Bättre språkutveckling i förskolan”. Statsbidraget syftar till att ”stärka språkutvecklingen i svenska, särskilt för barn som har annat dagligt umgängesspråk i hemmet än svenska”.

Tre verksamma förskollärare fick uppdrag som språkutvecklare i sina områden. Språkutvecklarna genomför sina uppdrag på tre olika förskolor med många olika modersmål representerade.

Språkutvecklingsarbetets syfte är att:

• Skapa en språkstimulerande miljö

• Skapa språkliga samspel i vardagen

• Stärka ett medvetet språkutvecklande arbetssätt i förskolan

• Utveckla barns tänkande och reflekterande i olika språkliga sammanhang

I Björndammens område fick förskolläraren Sofia Simonsson uppdraget som språkutvecklare. Efter 19 år som förskollärare, varav 17 år på Ensittarevägens förskola, tycker hon att det är utvecklande och roligt med rollen som språkutvecklare.

-Jag har alltid varit intresserad av utveckling och utbildningsfrågor, inleder Sofia som även är Teampilot och tidigare ALP-observatör. Hon arbetar just nu 60% som förskollärare på Ensittarevägens förskola och 40% som språkutvecklare på Björndammens förskola.

Vilka fokusområden har ni valt att arbeta med?

-Vi har haft alla förvaltningens syften i åtanke, men framför allt fokuserat på att skapa språkstimulerande miljöer samt att stärka ett medvetet språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Det var där som vi kände att vi behövde börja berättar Sofia.

Hur har ni gått till väga i arbetet?

-Under höstterminen fick pedagogerna arbetslagsvis reflektera kring frågor om sina lärmiljöer. Det var frågor som: Vilka signaler ger miljön? Vad gör man här? Använder barnen miljön som pedagogerna tänkt? Är miljön språkstimulerande? Vad skulle pedagogerna vilja förbättra/förändra i miljön?

Pedagogerna har fått skapa ett nuläge genom att kartlägga vad en god språkmiljö innebär på just deras avdelning. Under vårterminen har kartläggningarna följts upp och pedagogerna har valt några områden och arbetssätt som de vill utveckla och förbättra. Sofia har funnits med som handledare och bollplank för arbetslagen och även varit tillgänglig på förskolan. Under vårterminen startade Sofia också upp gruppverksamhet för de blivande skolbarnen. Där har barnen fått träna på olika skolförberedande uppgifter inom språk och matematik.

Sofia har i sitt språkutvecklaruppdrag samarbetat med områdets utvecklingspedagog Malin Osterloh. Utvecklingspedagogen håller bl.a. i förskolans pedagogiska forum, som också har haft ett språkfokus i år. I forumet har pedagogerna arbetat utifrån innehållet i böckerna ”Bygg barns ordförråd” av Anna Strid och ”Språklig förebild i förskolan” av Karolina Larsson. Pedagogerna har fått frågor, utmaningar och uppgifter. En av uppgifterna har varit att filma sig själva under några olika tillfällen och sedan fundera över hur man är som språklig förebild. Sofia har haft en handledarträff med ett arbetslag varje vecka.

-Som språkutvecklare har jag vid handledarträffarna kunnat följa upp, observera och spegla det jag ser och kanske ställt en fråga till pedagogen och sått ett litet frö, som gjort att pedagogen utvecklat sin tanke eller arbetssätt, säger Sofia. Hon tillägger att samarbetet med utvecklingspedagogen Malin har upplevts som mycket positivt och har gett pedagogerna ett tydligt fokus på språk.

Sofia berättar vidare att de har jobbat mycket med bilder av olika slag.

-Vi har satt upp bilder i form av inspirationsbilder. Både för att inspirera till lek och olika skapande, men även för att skapa tydlighet och struktur i miljön. Desto tydligare miljön är desto färre individuella anpassningar behövs, förklarar Sofia. Bilder, foton och TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) används för att förstärka och visualisera i kommunikation och är redan ett utvecklingsarbete som pågår på förskolan. Sofia har kompletterat med bilder med tecken i miljöerna och pedagogerna lär sig tecken tillsammans med barnen. De började med att använda tecken vid rutinsituationer som i hallen och vid måltider.

-Nu har vi utökat med teckenbilder även ute på gården och i våra fönster i hallen riktade ut mot gården. Bilder med tecken kring olika behov som tex. att barnet behöver gå på toaletten, är törstig, har ont eller fryser hjälper barnen att kommunicera sina behov även om tal och språk ännu inte är utvecklat.

Vilka förändringar ser ni i verksamheten?

-Alla avdelningar har utvecklat en mer tydlig och språkstimulerande miljö. Det är mer medvetna miljöer med fler bilder såsom inspirationsbilder, bildstöd och tecken. Nu finns det fler och tydliga platser för digitala och analoga böcker i miljön. Det har lett till ett ökat intresse för böcker och högläsning hos barnen. Pedagogerna använder och samtalar mer kring svåra och nya ord med barnen. Barnen delas oftare in i mindre grupper än tidigare och får därmed mer samtalsutrymme. Sofia berättar att pedagogerna jobbade mycket med rim och ramsor innan språkprojektet började, men att hon kan se att språkmaterial används mer planerat och i större utsträckning nu.

-Det är kul att se att pedagogerna och miljöerna utvecklas och jag ser fram mot en fortsatt utvecklande höst avslutar Sofia.