Social hållbarhet och allas lika värde

Under flera år har avdelningen Torpet på Ensittarevägens förskola arbetat med bildstöd och tecken som stöd tillsammans med barnen. Det gynnar alla barn och behöver också användas på olika sätt för olika barn. Under höstterminen 2022 har pedagogerna både utvecklat den praktiska användningsförmågan samt syn – och förhållningssättet till att arbeta med TAKK och GAKK men också andra hjälpmedel. ​

Utgångspunkten har tagits ur två aspekter: social hållbarhet samt allas lika värde. Det handlar om att på ett naturligt sätt sammanväva dessa två för att få ett helhetsperspektiv i utbildningen på förskolan. Den sociala hållbarheten handlar om rörelse, hälsa, vila och återhämtning men också om att förstå sig själv, sina känslor och lära sig empati om andra. Det är viktigt att skapa en god hälsa både fysiskt och psykiskt för att ge förutsättningar till ett hållbart liv vilket i sin tur skapar en mer ekonomisk hållbarhet. Om barnen tidigt kan prata om känslor och förstå sig själva ökar möjligheter att kunna säga stopp innan det leder till psykisk och/eller fysisk ohälsa senare i livet. Andersson & Fagerström (2020) belyser just vikten av att hantera sina känslor. De skriver:​ "Det psykiska området omfattar även att kunna hantera och visa känslor, oavsett om det handlar om att gråta för att något är svårt eller att skratta och glädjas över en vinst eller övervunnen rädsla" (Rörelseglädje för hållbara barn : fysisk aktivitet och välbefinnande i förskolan, 2020 ). ​ En effekt som pedagogerna kan se hos barnen är att de dels kan uttrycka och benämna olika känslor men också bekräfta att det är okej att känna olika känslor. Det är okej att vara arg, ledsen, glad, trött etc.​

Den andra utgångspunkten har handlat om att arbeta på ett inkluderande sätt med allas lika värde och plan mot diskriminering och kränkande behandling i vardagen på förskolan. På Torpet har arbetslaget sedan läsåret 20/21 arbetat mycket med en stödjande lärmiljö för att främja alla barns utveckling och möjlighet att lyckas utifrån egen förmåga. För att skapa hållbara individer och barn med rörelseglädje är det av stor vikt som Andersson & Fagerström (2020) skriver. De menar att det är viktigt att vi med enkla medel skapar just en stödjande miljö där barnen ges möjlighet att tillgå lustfylld rörelse. Barn har olika förutsättningar och förmågor och här blir därför pedagogernas roll central i att just skapa en tydlig och stödjande miljö i alla delar under en dag på förskolan såväl i vardagens rutiner som i olika planerade rörelseaktiviteter. Arbetet med bildstöd, TAKK och GAKK (Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation), är något som har byggts upp över tid vilket varit en viktig del i processen. Det är viktigt men också en utmaning för pedagogerna att våga låta det ta tid för att ge barnen de förutsättningar de behöver för att kunna ta till sig en ny miljö eller en ny situation.

Hur har lärandemål & likabehandling introducerats för vårdnadshavare?​

Under höstens förskoleträff med vårdnadshavare valde pedagogerna att bjuda in vårdnadshavarna i förskolans lärmiljöer för att visa och förklara utbildningen på Torpet. Utgångspunkterna som lyftes var arbetet med social hållbarhet och rörelse samt planen mot kränkande behandling och diskriminering. Vad innebär det konkret i verkligheten när vi arbetar med det tillsammans med barnen på förskolan? Och på vilket sätt används det? ​

Utifrån målen visades och förklarades de olika material som erbjuds, dels rörande rörelseglädje i förskolan och dels hur arbetet för att inkludera och möta olika barns behov i den vardagliga undervisningen. Som konkreta exempel lyftes olika böcker och material fram utifrån både genus, etnicitet och funktionsvariation samt hjälpmedel såsom hörselkåpor, sittkuddar, axeltyngder, taktila känselmaterial, sparkstolar, bildstöd i olika former samt timglas för att konkretisera tid. ​

• Bildstöd används såväl utom – som inomhus och i olika former för att förbereda olika barn inför olika situationer. Det kan vara fasta bildscheman, det kan vara med hjälp av korta bildsekvenser via Widgit Online eller utskrivet, ritprat, allmänna bilder som visar vad som sker på olika platser, olika material vart det ska vara och hur det ska användas etc. Bildstöd finns också för pedagogerna för att visa att det är naturligt även för vuxna, att de är viktiga förebilder även där. ​

• Timglas för att konkretisera tid för olika aktiviteter, vid stunder av väntan och som förberedande avslut inför övergångar eller andra brytpunkter som förekommer på förskolan varje dag. ​

• Hörselkåpor för att minska ljudintryck.​

• Sittkuddar för att få sitta och “gunga”/röra sig när behovet finns utan att det märks. ​

• Sparkstolar med gummiband att få sparka fötterna på när benen inte kan vara stilla, tillåta utan att benen sparkar på någon kompis. ​

• Axeltyngder som kan skänka tröst, trygghet och kännas lugnande när behovet finns.​

• Taktila känselmaterial att få hålla i händerna för att klämma och känna på när det känns viktigt att få hålla något i handen.​

​Alla dessa material finns mer eller mindre tillgängliga hela tiden för alla barn. En del material kan ibland stå högre upp men väl synligt så att barnen kan be om det när de behöver. Det har varit viktigt att våga låta arbetet med alla dessa hjälpmedel och bildstöd byggas upp under en längre tid. Både pedagoger och barn behöver få förutsättningar att ta till sig både nya miljöer, nya situationer och nya material. Här har och är arbetet med tydlighet genom bilder, timglas, TAKK etc. enormt viktigt på Torpet.  ​

Att mäta utveckling och lärande när det kommer till social hållbarhet är inte alltid lika tydligt som att kanske se språkliga, matematiska eller musikaliska färdigheter och förmågor. Ändå kan pedagogerna se stora skillnader när de djupdyker i analysen. Varför använder barnen timglas och bildstöd både till sig själva eller tillsammans med andra barn? Svaret på den frågan är komplext men den största framgångsfaktorn till att barnen tagit till sig olika sätt att kommunicera eller tydliggöra handlar om återkommande rutiner, inkluderande, inlyssnande, medvetna, nyfikna och flexibla pedagoger. Det är kanske inte alltid de sociala förmågorna som “värderas” högst när vi pratar om olika lärandemål eller vad barnen utvecklar för olika förmågor i förskolan. Men vad är egentligen viktigare för den sociala hållbarheten än att rusta barnen till att bli förstående och empatiska medmänniskor?