"Jag märker att jag är snabbare på att läsa nu"

På väg genom lågstadiets korridor en morgon i februari möts jag av ett koncentrerat mummel. Det låter som en bisvärm, men det som händer är att alla, precis alla elever inne i klassrummen, samtidigt läser högt. Projektet på Furulundsskolan är en satsning på intensivläsning, som sedan läsårets start gjorts under sex veckor i början av varje termin.

Läsperioden inleds och avslutas med ett avkodningstest, för att se hur många ord/minut som eleverna läser. Själva intensivläsningen går sedan till så att eleverna läser för varandra två- och två, med läslistor eller texter för upprepad läsning, som är anpassade efter varje elevs avkodningsförmåga. Detta sker en gång varje morgon i 2 minuter och på samma sätt under 4 minuter i slutet av dagen för de yngre eleverna. För elever i år 4 - 6 läggs träningstiden till morgonen, eleverna läser först läslistor för varandra för att sedan övergå till upprepad läsning.

Hur kom ni på idén till att göra detta?

Under en tid letade vi efter en metod som var enkel för lärarna att genomföra och som skulle öka elevernas avkodningsförmåga, berättar Ulrika Johanson som är specialpedagog på F-3. Vi såg att många elever behövde få upp sin avkodningsförmåga för att sedan öka sin läshastighet och läsförståelse. Under vårterminen 2022 fick vi en ny lärare, Linda Corneliusson, som på sin förra skola i Bollebygd arbetade systematiskt med att öka elevernas ordavkodning och läshastighet. Tanken från början var att elever i år 1-3 skulle ingå i intensivläsningen, men när vi berättade om idén, så ville år 4-6 också vara med. Det har alltså blivit att hela skolan genomför detta. I år 6 var vi oroliga att eleverna skulle slå ifrån sig metoden, men den har fallit väl ut och eleverna uppskattar den, berättar Anna Padilla som är speciallärare för 4-6.

Vad ser ni för resultat? 

Det vi kan se är att nästan alla elever har ökat sin ordavkodning och läshastighet. De elever som till en början hamnade lågt fick insatser, till exempel hos specialpedagog eller speciallärare, eller i skolans flexgrupp. Vi använder också ett digitalt verktyg för avkodningsträning. Alla dessa elever visade sig ha ökat sin läshastighet efter insatsen.

Varför har ni valt att satsa på just detta?

Vi valde denna metod för att den är enkel att genomföra och eleverna ser själva att de ökar sin avkodning. Metoden tar inte heller mycket tid från undervisningen. Vi kan också kartlägga klasser och tänka på hur vi kan lägga insatser på en gruppnivå. Spännande att se är hur mycket den dagliga träningen ger varje elev, säger Anna.

När avkodningsförmågan ökar kan fokus läggas på att öka elevens läsförståelse, berättar Ulrika. Eleverna tyckte efter första perioden att det blev långtråkigt, men när de också såg resultatet, att de hade ökat sin ordavkodning i antal ord/minut, så blev de mer motiverade.

Skolan kommer fortsätta med intensivläsningen. Vi vill sätta in rätt stöd i rätt tid och genom intensivläsningen kan vi hitta elever tidigt för att med insatser stötta dem i deras läsutveckling. Vi kan verkligen rekommendera andra skolor att arbeta på det här sättet, avslutar Ulrika. Gör det enkelt, använd det material som redan finns på skolan. Vi köpte inte in något nytt material utan använde texter med olika svårighetsgrad och läslistor som vi redan hade. Det viktiga är att uppmuntra eleven till att själv se hur mycket de har ökat sin avkodning, det spelar ingen roll om det är med ett ord mer eller 20.

Så här säger en elev i år 6 om intensivläsningen: 

“Läslistorna var lite tråkiga men bra, på måndagen var listan lite svår och på fredagen var den lätt, sen var det en högre svårighetsgrad nästa måndag. Det var roligare att läsa boken för varandra. Jag märker att jag är snabbare på att läsa nu.” 

Kontaktperson: Ulrika Johanson, ulrika.johanson@partille.se