Fjärrundervisning på högstadiet

Över en natt fick alla högstadieskolor i kommunen ställa om från att förbereda sig inför att ta emot eleverna för lektioner i skolan till att lägga om all sin undervisning till digitala miljöer. En omställning som trots den korta förberedelsetiden gick oväntat smidigt.

Redan i våras började de centrala förberedelserna till en eventuell övergång till fjärrundervisning, när restriktionerna ökade i samhället. I Partille kommun innebär detta bara en fjärrundervisning på gymnasiet och högstadiet hade fortfarande öppet som vanligt. Förberedelserna som gjordes, med stöd för digitala verktyg och instruktioner och tips på digitala plattformar för skolmiljöer spreds via Pedagog Partilles sida Distansundervisning och denna sida kom nu väl till pass för många högstadielärare som fick lägga om sin undervisning till att helt ske digitalt.

“Det känns tomt att komma till skolan när det inte är några elever här, man saknar interaktionen som blir i det fysiska klassrummet. Nu träffar man bara eleverna via en skärm och det kan vara svårt att veta om eleverna hänger med eller inte.”

Under torsdagen den 7/1 gick regeringen ut med rekommendationen att även högstadieskolor runt om i landet skulle ha fjärrundervisning fram till den 25 januari, vilket innebar att lärare och elever på högstadieskolorna runt om i kommunen fick en minst sagt annorlunda start på vårterminen.

Nu har fjärrundervisningen pågått under 3 veckor och i vecka 5 kommer eleverna på om på att börja komma tillbaka, men med färre elever än normalt och större fokus på att sprida ut eleverna som är på plats. Hur uppdelningen ser ut på de olika skolorna varierar, men fokus läggs på att åk 9 ska få möjlighet att återgå till “vanliga” lektioner i störst utsträckning.

“Omställningen till fjärrundervisning gjorde att det gavs ett tillfälle att få möjlighet att jobba med de teoretiska delarna i våra praktiska ämnen, som man kanske inte hinner ta med i den vanliga undervisningen, vilket har känts bra. Sedan är det klart att man inte kan jobba teoretiskt hur länge som helst i ett praktiskt ämne, så jag hoppas att eleverna inom kort kan få komma tillbaka och jobba praktiskt här i skolan.”

För eleverna har övergången till fjärrundervisning varit både positiv och negativ. En del tycker att det är skönt att jobba hemifrån, då de upplever att de kan få bättre studiero och har kunnat hänga med klasskompisarna online på rasterna i större utsträckning än de gjort när de varit på plats i skolan. Däremot känner många elever att det är svårare att få individuell hjälp om man behöver det och att det är tråkigt att de inte får träffa sina kompisar, samt att undervisningen lätt blir enformig i form av filmer, texter och frågor att svara på.

“Det är skönt att ha distansundervisning men i många fall har det också varit lite tråkigt. Det är lätt att man blir väldigt seg och trött de dagarna när schemat är tajt och man inte hinner gå ut och ta lite frisk luft eller röra på sig.”

Omställningen till fjärrundervisning har även inneburit att den digitala kompetensen har lyfts på högstadiet, något som utvecklingsledare Frida Lindén har märkt av på de möten hon regelbundet har med kommunens IKT-pedagoger.

"Det är imponerande med vilken entusiasm, fokus och lösningsinriktning lärarna tagit sig an uppgiften att fjärrundervisa. Nya verktyg har tagits i bruk och kollegorna har hjälpt varandra att skapa struktur och interaktivitet på lektionerna. "

Kanske kommer de digitala undervisningsformerna finnas kvar som en anpassning för elever som av olika anledningar inte kan vara på plats i klassrummet, men ändå vill kunna delta i skolarbetet på distans, då många lärare nu sett positiva effekter av tillvägagångssättet.