ⴰⵔⵔⴰⵎⴰⵜ | Ărramăt
Strengthening Health and Wellbeing Through Indigenous Led Conservation and Sustainable Relationships with Biodiversity
Embedded Files
SING Sábme Genomics Internship Program
Indigenous-Led Place-Based Project
Organizations: SING Canada, Uppsala University's Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), the Faculty of Native Studies at the University of Alberta, the University of British Columbia’s Department of Forest and Conservation Sciences
Region: Julevu, Luleju, Luleå, and within the Gällivare Forest Sámi territories, Sweden
Indigenous Community: Sámi
Indigenous Language: Sámi
Stortallen och samhörighet
Likt grenarna på en stor tall är vi urfolk sammanlänkade världen över. Vi kan mötas och fast vi inte talar samma språk har vi samma känsla för skogen, marken och vatten. Vi är olika men ändå lika, urfolk lever av och på jorden. Vi brukar men förbrukar inte det Moder Jord delar med oss.
Stortallen på bilden är över 500 år gammal och den bor i Rikti-Dokkas vilket ligger på Várre-gruppens marker. I våra skogar är träd över 500 år numera sällsynta på grund av skogsbruk. Vi visade Stortallen för deltagare under SING Sábme för att vi ville visa hur ett mycket gammalt träd ser ut i vårt område.
Text: Tina Eriksson
The Great Pine Tree and Belonging
Like the branches of a mighty pine, we Indigenous peoples are connected across the world. When we meet, even if we don’t speak the same language, we share the same deep connection to the forest, the land, and the water. We are different, yet alike — Indigenous peoples live with and from the Earth. We make use of what Mother Earth provides, but we do not exploit or deplete it.
The great pine in the photo is over 500 years old and stands in Rikti-Dokkas, located on the lands of the Forest Sámi Várre group. In our forests, trees this old have become rare due to industrial forestry. We showed the Great Pine to participants during SING Sábme because we wanted to share what an ancient tree looks like in our region.
Translation to English: May-Britt Öhman
Image Credit: Guttorm Årsjok (2025) ©
Image Credit: Guttorm Årsjok (2025) ©
Labb dag - Jordprover som analyseras
Vi vill alla ha friska marker och vatten. Därför vill vi kunna ta saken i egna händer och forska på våra traditionella områden under våra egna villkor. Vi lär oss tillsammans och utbyter kunskaper. De reser hem till sina områden och kan dela med sig av sina nya erfarenheter med sitt folk. Genom SING Sábme hade vi en plattform att utföra dessa prover av jorden, med stöd av våra vänner från SING Kanada. Vi hoppas kunna fortsätta med detta i framtiden.
Text: Tina Eriksson
Soil samples being analyzed
We all want healthy lands and clean water. That’s why we aim to take matters into our own hands and carry out research on our traditional territories — on our own terms. We learn together and exchange knowledge. Participants return home to their communities and can share their new insights with their people.
Through SING Sábme, we had a platform to carry out soil sampling, supported by our friends from SING Canada. We hope to continue this important work in the future.
Translation to English: May-Britt Öhman
Image Credit: Guttorm Årsjok (2025) ©
Listen to the sounds of the reindeer herd by clicking the button below. The grunting is the reindeer mothers calling for the calves and the calves calling back,
Kalvmärkning i Oarjekvárre
Generation efter generation har våra fötter trampat denna jord. Allting förändas. Våra marker förgiftas och nedsmutsas. Vi försöker slåss för att renskötsel ska fortsätta. Vi vill bevara vår kultur. Våra landområden ska finnas kvar. Vi vill föra över våra traditionella kunskaper och leva med och av renen. Vad är samer utan kopplingen till marken?
På bilden är Tina och Elle, mor och dotter, bland renar som tillhör familjen och släktingar. De har på sig oväderskragar, njálmmefáhta på lulesamiska, ett traditionellt samiskt klädesplagg som är mycket värmande.
Text: Tina Eriksson
Calf marking in Oarjekvárre
Generation after generation, our feet have walked this land. Everything is changing.
Our lands are being polluted and poisoned. We fight to keep reindeer herding alive.
We want to keep our millennia old culture.
We want our lands to remain. We want to pass on our traditional knowledge and continue living with — and through — the reindeer.
What are the Sámi without our connection to the land?
In the photo are Tina and Elle, mother and daughter, in the coral with the reindeer belonging to their family and relatives, for the new calves to get their marks. They are wearing njálmmefáhta — known in Swedish as oväderskrage — a traditional Sámi weather collar, designed to keep the body warm and protected in harsh conditions.
Translation to English: May-Britt Öhman
Markprov på berget Oarjekvárre
23 årige renskötaren Hampus Andersson, Flakabergsgruppen, Gällivare skogssameby, tar ett markprov för SING Sábme på berget Oarjekvárre, några kilometer från renhagen som används för kalvmärkning. Hampus säger: ”Vi valde den här platsen för att den är ganska orörd, så vi kunde ha en orörd plats att jämföra med de andra markproverna som togs samma dag, på andra platser. Skogen där är inte huggen på många år och det är inte många som är där uppe. Renarna är inte där så mycket heller, även om de passerar där också förstås. Ibland talar naturen till mig att just här, där jag tog mitt markprov, var ett bra ställe, så kände jag. Jag kan inte förklara djupare än så.”
Soil sampling on the mountain Oarjekvárre
23 year old reindeer herder Hampus Andersson, of the Flakaberg group within the Gällivare Forest Sámi reindeer herding village, is drawing a soil sample for the SING Sábme workshop, on the mountain Oarjekvárre, a few kilometers from the reindeer coral used for calf marking. Hampus says: "We chose this spot because it’s fairly untouched, so we could have an untouched place to compare with the other soil samples taken that same day in other locations. The forest there hasn’t been logged for many years, and not many people go up there. The reindeer aren’t there much either, although they do pass through, of course. Sometimes nature speaks to me, and I felt that right here, where I took my soil sample, was a good place. That’s just how I felt. I can’t explain it any deeper than that."
Text: Hampus Andersson and May-Britt Öhman
Image Credit: May-Britt Öhman (2025) ©
About the Project: The project is a collaboration between Uppsala University’s Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), the Faculty of Native Studies at the University of Alberta, the University of British Columbia’s Department of Forest and Conservation Sciences, and local Sámi community members and experts. It builds on the SING Canada approach and is customized to fit Sábme’s unique context around questioning “green” industry and its impact on Indigenous livelihoods in Sweden. The SING Sábme research group focused on building Sami governance capacity and scientific knowledge by training in genomics, bioinformatics, critical Indigenous studies, and anticolonial approaches to environmental monitoring.
Indigenous students and community fellows from across Canada and Sweden undertook classroom-based instruction, land-based learning, scientific data collection and analysis, and ceremony to explore the uses, misuses, opportunities, and limitations of genomics as a tool for Indigenous governance. SING Sábme is the first Indigenous-led scientific training program currently running in Sábme, and the team aims to grow it into an annual workshop like the other SING Consortium programs.
Contact: May-Britt Öhman Email: may-britt.ohman@cemfor.uu.se
For more information visit: www.arramatproject.org
The ⴰⵔⵔⴰⵎⴰⵜ Ărramăt Project draws upon research supported by the Government of Canada’s New Frontiers in Research Fund (NFRF). / ⴰⵔⵔⴰⵎⴰⵜ Projet Ărramăt repose sur des recherches financées par le fonds Nouvelles frontières en recherche du gouvernement du Canada.
The photos, audio and information on this page is presented with Free, Prior, and Informed Consent (FPIC) of those involved. It is designed for Indigenous communities, researchers, and organizations. If you wish to use any information, please contact info@arramatproject.org for guidance on proper citation and to honour the FPIC. Thank you for your understanding and cooperation in respecting the purpose and integrity of our resources.
Page updated
Report abuse