Timmele by vid tiden för laga skifte

Gårdarnas placering framgår delvis av gamla kartor, som bl.a. upprättades vid skiftesreformerna. I vissa fall saknas dock tydliga uppgifter om byggnadernas läge. Byggnadsbeståndet för flera gårdar framgår av lantmätarens beskrivning år 1883, dock inte för Skogsgården/Gästgivaregården och Prästgården, vilka inte deltog i skiftet eftersom ägarna satte sig däremot. Mantal är ett mått på skattekraften.

Laga skifte, den tredje stora skiftesreformen

Genom olika skiftesreformer har statsmakten velat motverka ägosplittringen och samla varje fastighets marker i större enheter. Laga skifte var den sista av de stora skiftesreformerna och som riksdagen stadgade om år 1827.

Laga skifte föregicks av storskifte som påbjöds vid 1700-talets mitt och enskiftet vid 1800-talets början. Enskiftet i Timmele by genomfördes med en lantmätare Beckemann som förrättningsman. Protokoll finns välbevarade. Denna förrättning påbörjades år 1816 och avslutades 1820. Det var en allmän uppfattning att enskiftet inte hade medfört några större förbättringar. Ingen gård kom att flyttas ut. Varje gård fick ett hemskifte och ett utskifte. Fädrevar, vägar, ler- och grustäkter, dikesavlopp och vattningsställen hade dock fastställts och detaljerade kartor hade upprättats.

Laga skifte påbörjades alltså i Sverige 1827 men det startade i Timmele by inte förrän i november 1880 och det slutfördes år 1884. Kartor och protokoll i original finns arkiverade vid Lantmäterimyndighetens arkiv i Vänersborg.

I till exempel Härstorps by i Vists socken hade laga skifte genomförts under 1850-talet. I Nöre by pågick laga skifte under flera år.  Det var mer komplicerat med inte mindre än 12 gårdar som berördes.

Enligt stadgan skulle varje jordbruksfastighet få ha högst tre skiften, två i åker och äng och ett i skog. All mark skulle graderas och värderas och alla ingrepp skulle bedömas om de var skäliga och godtagbara. Här biträddes lantmätaren av gode män, betrodda lantbrukare från bygden.