Latviešu valodas izplatības teritorija šobrīd gandrīz pilnībā sakrīt ar Latvijas valsts robežām. Runātāju skaits latviešu valodā, kuriem tā ir dzimtā valoda, sasniedz aptuveni 1,5 miljonus. No tiem 1,38 miljoni dzīvo Latvijā, bet pārējie izkaisīti ASV, Krievijā, Austrālijā, Kanādā, Lielbritānijā, Vācijā, kā arī Lietuvā, Igaunijā, Zviedrijā, Brazīlijā un nelielā skaitā vēl arī citās valstīs. Turklāt latviešu valodu par otro valodu izmanto vismaz pusmiljons citu tautību Latvijas iedzīvotāju, kā arī vairāki desmiti tūkstošu cilvēku kaimiņvalstīs, īpaši Lietuvā.

För närvarande sammanfaller territoriet för distribution av det lettiska språket nästan helt med gränserna för staten Lettland. Antalet som har lettiska som modersmål når cirka 1,5 miljoner. Av dessa bor 1,38 miljoner i Lettland, medan resten är utspridda i USA, Ryssland, Australien, Kanada, Storbritannien, Tyskland, samt Litauen, Estland, Sverige, Brasilien och i mindre utsträckning andra länder. Dessutom används lettiska som andraspråk av minst en halv miljon letter av andra nationaliteter, samt av tiotusentals människor i grannländerna, särskilt i Litauen.

Varför ska du lära dig ditt modersmål?

• Språket är nödvändigt för att vi ska kunna kommunicera, namnge fenomenen i världen omkring oss och förstå verkligheten.

• Språket är nödvändigt för att vi ska kunna tänka, reflektera, minnas och dra slutsatser.

• Språket är nödvändigt för att vi ska kunna uttrycka våra känslor: ilska, rädsla, lycka, glädje och sorg.

• Språket är nödvändigt för att vi ska fantisera och föreställa oss något obefintligt.

(Catarina Littman, Carin Rosander)

Kāpēc mācīties savu dzimto valodu?

• Valoda ir nepieciešama, lai mēs varētu sazināties, nosaukt apkārtējās pasaules parādības un aptvert īstenību.

• Valoda ir nepieciešama, lai mēs varētu domāt, pārdomāt, atcerēties un secināt.

• Valoda ir nepieciešama, lai mēs varētu izteikt savas izjūtas: niknumu, bailes, laimi, prieku un bēdas.

• Valoda ir nepieciešama, lai mēs varētu fantazēt un iedomāties kaut ko neesošu. 

(Katarīna Litmane un Karīna Rosandere)

Jāņa Jaunsudrabiņa dzejolis "Bērnam"

Jānis Jaunsudrabiņš mums, latviešiem, ir novēlējis vienmēr pieminēt Latviju, lai kurā pasaules malā mūs dzīve nebūtu aizvedusi. Mēs esam šeit, Zviedrijā, un mums ir tā priekšrocība apgūt savu valodu skolā. 

Vecāko klašu skolēni tulkoja un ierunāja J.Jaunsudrabiņa dzejoli "Bērnam". Skaties šeit!

Vidējo klašu skolēni raksta glīti

Latviešu valodas stundās mēs mācāmies gan lasīt, gan gramatikas likumus, gan glītu rakstīšanu ar roku - tieši tāpat, kā skolēni to dara Latvijā. Kā tas izdodas vidējo klašu skolēniem, lūko te!

Mīklas, to veidošanās un nozīme 

Gåtor, deras bildning och betydelse

Vai mīklas bērniem ir vajadzīgas arī 21. gs? Senās latviešu tautas mīklas esam mantojuši no iepriekšējām paaudzēm, kas bija čakli mīklu minētāji. Kļūstot lielākiem šai nodarbei atvēlam ļoti mazu uzmanību, taču mīklas bērniem joprojām ir ļoti noderīgas un arī raisa lielu interesi. Tās noder mācību stundās skolās, bērniem un vecākiem, pavadot brīvo laiku kopā un laika īsināšanai jebkurā situācijā.

Mīklas mums atklāj senču asprātību, iztēles bagātību, gudrību un pieredzi. Vairums mīklu ir radītas, skatoties dabā vai sadzīvē novērojot zināmas likumsakarības un ietērpjot tās jaunā veidolā. To apūkošana ļauj mums spriest par konkrētā laika pasaules uztveri, nozīmīgākajiem notikumiem, sadzīvē izmantotiem priekšmetiem, sabiedrībā valdošajiem priekšstatiem. Mīklu minēšana asina prātu, veicina skaistuma izpratni, attīsta domāšanu, kā arī lieti noder skaidrojot bērniem dažādas norises dabā un pasaulē.

Nav noslēpums, ka latviešiem jau izsenis ir paticis pajokot vai pavilkt vienam otru uz zoba. Tas tiek panākts trāpīgi izceļot kādas parādības vai tēla atsevišķu daļu. Piemērs – Četras kājas iet, divas karājas (atbilde – zirgs un jātnieks). Tāpat mīklas var ietvert filozofiskas pārdomas un morāles jautājumus. Piemērs – Balts ar melnu mūžam cīnās (atbilde: diena un nakts)

Behöver barn fortfarande gåtor på 2000-talet? Vi har ärvt det lettiska folkets gamla gåtor från tidigare generationer, som var flitiga gåtberättare. När vi blir äldre ägnar vi väldigt lite uppmärksamhet åt denna aktivitet, men pussel är fortfarande mycket användbara för barn och orsakar också ett stort intresse. De är användbara för lektioner i skolor, för barn och föräldrar, tillbringar ledig tid tillsammans och för att förkorta tiden i alla situationer.

Gåtor avslöjar för oss våra förfäders kvickhet, fantasi, visdom och erfarenhet. De flesta gåtor skapas genom att titta på naturen eller observera vissa regelbundenheter i vardagen och klä dem i en ny form. Deras analys låter oss bedöma uppfattningen av världen vid en given tidpunkt, de viktigaste händelserna, föremål som används i vardagen och de rådande idéerna i samhället.  Att gissa gåtor skärper sinnet, främjar förståelsen av skönhet, utvecklar tänkandet och är också användbart för att förklara för barn olika utvecklingar i naturen och världen.

Det är ingen hemlighet att letterna länge har gillat att skämta. Detta uppnås genom att på ett lämpligt sätt framhäva en viss del av ett fenomen eller en bild. Exempel – Fyra ben går, två hänger (svar – häst och ryttare). Gåtor kan också innehålla filosofiska reflektioner och moraliska frågor. Exempel – Vita och svarta slåss för alltid (svar: dag och natt).

Latviešu valodas stundās mēs gan minējām latviešu tautas senās un ne tik senās mīklas spēlējot Kahoot spēli.

Mēģinājām mīklas arī sacerēt paši un būt tikpat radoši kā mūsu senči. Lasi te skolēnu izdomātās un atmiņā palikušās mīklas!

• Aka bez dibena. (Gredzens)

• Kas iet un iet, bet nekad nenāk pie durvīm? (Pulkstenis)

• Abi gali balti, vidus zaļš. (Gads)

• Kas ir zils un zaļš, bet ziemā balts?

• Kas mūs māca un māca?

• Jo labāks tu esi skolā, jo mazāks tas paliek. (Zīmulis)

• Jo vairāk tu ar to kaut ko noņem, jo mazāks tas pats paliek. (Dzēšgumija)

• Kam ir četras kājas dienā, bet sešas naktī? (Gulta)

• En bottenlös brunn. (En ring)

• Vem går och går men kommer aldrig till dörren? (En klocka)

• Båda ändarna vita, mitten grön. (Ett år)

• Vad är blått och grönt men vitt på vintern?

• Vem lär och lär oss?

• Ju bättre du är i skolan, desto mindre blir den. (En penna)

• Ju mer du tar bort något med den, desto mindre blir den. (Ett suddgummi)

• Vem har fyra ben på dagen och sex på natten? (En säng)

Arī šodien mēs varam izdomāt jaunas mīklas, uzdot tās viens otram un padarīt par savas tautas kultūras mantojumu. Asināsim prātus kopā un domāsim jaunas, lai nākamajām paaudzēm ir iespēja labāk ielūkoties ne tikai mūsu vizuālajās izpausmēs un attēlojumos, bet arī novērtēt mūsu asprātības. Mīklas bērniem palīdzēs attīstīt intelektu, bet to atminēšana nostiprinās pārliecību par saviem spēkiem.

Än idag kan vi komma på nya gåtor, fråga dem till varandra och göra dem till ett kulturarv för vårt folk. Låt oss skärpa våra sinnen tillsammans och tänka nytt, så att framtida generationer har möjlighet att bättre se inte bara på våra visuella uttryck och representationer, utan också att uppskatta vår kvickhet. Gåtor hjälper barn att utveckla sin intelligens, men att memorera dem kommer att stärka förtroendet för deras förmågor.

Ja vēlies minēt mīklas, lūko te!