Sistan Baluchestan
تنوع زبان و گویش های مختلف
سیستان و بلوچستان
من زاده ی ایرانم و ایران وطن من
جز عشق وطن هیچ نباشد سخن من
فارسی حرف میزنیم اما نمیدانیم که *دربارهٔ زبان
فارسى* زبان فارسى در ٢٩ كشور جهان صحبت میشود که در ردیف ششم بعد از ز اسپانيايى و قبل از زبان آلمانى است. این ردهبندی از نظر تعداد كشورهایی که در آنها فارسى صحبت میکنند، میباشد. زبان فارسى دومین زبان كلاسيک جهان بعد از زبان يونانى شناخته شده و همهٔ ويژگیهاى يک زبان كلاسيک را دارد. زبان هاى لاتين و سانسكريت در رديفهاى سوم و چهارم قرار دارند. زبان فارسى از نظر تنوع مَثَل (ضربالمثل) بین سه کشور اول دنیاست زبان فارسی از نظر دامنه و تنوع واژهها يكى از پرمايهترين و بزرگترين زبانهای دنیاست. در كمتر زبانى فرهنگ لغاتى مثل لغت نامهٔ ١٨ جلدی دهخدا و يا فرهنگ معين در ۶ جلدديده میشود. زبان فارسى توانايى ساختن ۲۲۵ ميليون واژه را داره كه در ميان زبانهاى گيتى بى همتاست. زبان فارسی یازدهمین زبان پرکاربرد در محتوای وب و اینترنت است. زبان فارسى از لحاظ قدمت، يک سده از لاتين و دوازده سده از انگليسى جلوتر است. از ده شاعر برتر جهان پنج نفر از آنها فارسی زبانند. آخرین نکته هم اینکه زبان فارسی تنها زبانی هست که میشه ۱۹ تا فعل رو کنار هم گفت و جملهٔ معنیدار داشته باشیم. مثلا: داشتم میرفتم دیدم گرفته نشسته گفتم بذار بپرسم ببینم میاد نمیاد دیدم میگه نمیخوام بیام میخوام برم بگیرم بخوابم کسی این را بخواد ترجمه کنه رباط صلیبی مغزش پاره میشه قدر زبان فارسی را با درست فارسی صحبت كردن و یاد دادن درست به بچههامون و املای صحیح لغات بدونيم و آن را گرامی بداريم. جالب است بدانید در زبان فارسی "جدایی جنسی" وجود ندارد. مثلاً ضمیر سوم شخص خلاف زبانهای لاتین و عربی "او" شامل زن و مرد میشود. در زبان فارسی، عکس زبانهای لاتین و اروپایی اگر جایی تأکید بر جنسیت باشد، اولویت با زنان است. ما میگوییم: زن و شوهر به جای: husband and wife ما میگوییم: خواهر و برادر به جای: brother and sister ما میگوییم: زن و مرد به جای: men an women حتی ما میگوییم: زن و شوهر یعنی مرد در ارتباط با همسر هویت "شوهر" پیدا میکند. ولی هویت "زن" دست نمیخورد به جای اینکه بگوییم: man and wife ما نمیگوییم: mankind، می گوییم: بشریت ما هرگز در تاریخ و ادبیات مان به جنسیت اهمیت ندادهایم اگر جایی لازم شده، زنان را در اولویت قرار دادهایم. حتی در زبان فارسی، "زن" یک واژه و مفهوم مستقل هست نه مثل wo/man (زائدهای کنار مرد) و اگر بدون تعصب و غرور ملی نیک بنگریم، در اکثر اقوام ایرانی، زن و مرد دوشادوش هم کار میکنند و نسبت به دیگری برتری ندارند. در شاهنامه حکیم فردوسی نیز در بسیاری از ابیات استاد طوس، زنان را اکرام و تمجید کرده است و شاید به همین دلیل است که ما وطن را مادر (زن) و نام دخترانمان را (ایران) میگذاریم. فرهنگ و تمدن و انسانیت به این میگویند.
Uppgift till elever kring den internationella modersmålsdagen
Eleverna i årskurs 6 och 7 ska ta reda på hur många språk som finns i vårt land Iran. En gång i tiden hette landet Iran, Persien. Sedan bytte man namnet till Iran. Anledningen var att inte bara Perser bodde i Iran. Där bor även andra folkgrupper med sina egna språk och traditioner.
Tyvärr får ingen läsa sitt modersmål i skolan i Iran, varken nu eller förut. Det officiella språket är persiska. Eleverna ska välja en av de olika folkgrupperna nedan (om det finns någon folkgrupp som eleverna känner till men inte står här då får de gärna välja den). Sedan ska eleven skriva om hur stor del av befolkningen folkgruppen består av, vad modersmålet är, deras maträtter, traditioner, dräkter, musik, religioner m.m.
Olika folkgrupper:
Perser, Kurder, Azarier, Gilaker, Talesher, Mazandranier, Lorer, Turkmaner, Ghashghaier, Araber, Baloucher, Armenier, judisk, Assyrier
فارس- کرد- آذری - گیلک – تالش- مازندرانی - لُر – تُرکمن – قَشقایی – عَرب – بَختیاری - بَلوچ – اَرامَنه و یَهودی
Länk till uppgiften
https://drive.google.com/file/d/1bvVXagZKSXe0g_4ca5H3fr-hwk9BaR2d/view?usp=sharing
Länk till elevarbete (1)
https://docs.google.com/document/d/19knNbt5vWu7hZrb74n90ZlFSjbK7pFneaXZojcCHxbY/edit?usp=sharing
Uppgift till elever: Varför läser du modersmål?
Eleverna fick i uppgift att fråga sina föräldrar varför det är viktigt att de ska läsa sitt modersmål. Elevens svar finns bifogad nedan på persiska. Några av svaren innehöll:
"För att kunna samma språk som sina föräldrar"
"För att lära sig om sin kultur, historia och traditioner"
"För att kunna åka till sitt hemland och prata med folk och läsa skyltar"
"För att bevara språket så att det lever vidare"
Se elevernas svar (på persiska) här
Ljudfil till en intervju (på svenska) gjord av eleven Mona
Iranskt nyår Nouruz
Ordet Nouruz betyder” ny dag” det Iranska nyåret är ett firande av vårdagjämningen. Det är då som solen står exakt lodrätt över jordens ekvator. Då är dag och natt lika långa. Nowruz är en jätte gammal högtid, som har funnits i 3000 år sedan, tiden för zoroastrismen, den dominerande religionen i antikens Persien före Islams uppkomst på 600-talet. Det sägs att denna högtid grundades när kungen Kurosh erövrade Babel på 500-talet före Kristus (f.Kr.).
Chaharshanbe Suri ”Eldfesten”
En vecka innan själva nyåret firas ”Eldfesten”. På kvällen mot sista onsdagen före nouruz (nyårsdagen) tänds eldar som man hoppar över. Ritualen är en reningsprocess, en symbolisk befrielse från sjukdomar och olycka. När man hoppar över små brasor sjunger man samtidigt. Zardi-ye man az to sorkhi-ye to az man! Det betyder att jag ger dig min gula, sjuka/blekhet och får av dig din glöd och värme.
باد ما را با خود خواهد برد
باد ما را با خود خواهد برد
در شب کوچک من ، افسوس
باد با برگ درختان میعادی دارد
در شب کوچک من دلهرهی ویرانیست
گوش کن وزش ظلمت را می شنوی؟
من غریبانه به این خوشبختی می نگرم
من به نومیدی خود معتادم
گوش کن وزش ظلمت را می شنوی؟
در شب اکنون چیزی می گذرد
ماه سرخست و مشوش
و بر این بام که هر لحظه در او بیم فرو ریختن است
ابرها، همچون انبوه عزاداران
لحظهی باریدن را گوئی منتظرند
لحظه ای و پس از آن، هیج
پشت این پنجره شب دارد می لرزد
و زمین دارد باز می ماند از چرخش
پشت این پنجره یک نامعلوم نگران من و تست
ای سراپایت سبز
دستهایت را چون خاطره ای سوزان، در دستان عاشق من بگذار
و لبانت را چون حسی گرم از هستی
به نوازش لبهای عاشق من بسپار
باد ما را با خود خواهد برد
باد ما را با خود خواهد برد
En dikt av Forough Farrokhzad
Fourough Farrokhzad är en av Irans mest omtalade kvinnor. Den mest inflytelserika kvinnliga poet i Iran under 1900-talet. Hon omkom i en bilolycka i Teheran, bara 32 år gammal. Då var hon en framgångsrik poet, gjorde film, översatte Henry Miller. Hennes dikter finns översatta till engelska, svenska, turkiska, arabiska, kinesiska, franska, spanska, japanska, tyska och hebreiska.
Vinden skall bära oss bort
I min lilla natt
har vinden och trädens blad stämt möte
i min lilla natt bor fasan för förgängelse
Lyssna,
hör du mörkrets sorl?
Som en främling ser jag denna lycka
Min förtvivlan binder mig.
Lyssna,
hör du mörkrets sorl? Det är något som sker i natten
och på detta bräckliga tak
väntar molnen likt en skara sörjande
på regnets stund.
En stund
och allt är slut.
Bakom detta fönster darrar natten
och jorden
slutar snart att snurra.
Bakom detta fönster ängslas
någon okänd
för mig och dig.
Du friska fläkt
sätt dina händers heta avtryck i min kärlekshand
och tryck dina läppar som en varm fläkt av liv
mot mina kärleksläppar,
och vinden skall bära oss bort,
ja, vinden skall bära oss bort.
عشق عمومی
اشک رازی ست
لبخند رازی ست
عشق رازی ست
اشک آن شب لبخند عشقم بود
قصه نیستم که بگویی
نغمه نیستم که بخوانی
صدا نیستم که بشنوی
یا چیزی چنان که ببینی
یا چیزی چنان که بدانی
من درد مشترکم
مرا فریاد کن
درخت با جنگل سخن می گوید
علف با صحرا
ستاره با کهکشان
ومن با تو سخن می گویم
نامت را به من بگو
دستت را به من بده
حرفت را به من بگو
قلبت را به من بده
من ریشه های تو را دریافتهام
با لبانت برای همه لبها سخن گفتهام
و دستهایت با دستان من آشناست
در خلوت روشن با تو گریسته ام
برای خاطر زندگان
و در گورستان تاریک با تو خواندهام،
زیباترین سرودها را
En dikt av Ahmad Shamlou
Nobelprisnominerad poet Ahmad Shamlou (Född 12/12–1925-24/7–2000) var en av iransk mest inflytelserika kulturpersonligheter. Också författare, översättare, encyklopedist och kritiker, syntetiserade han internationella estetiska idéer med iranska traditioner och praxis för att uppmuntra en modernistisk revolution inom iransk poetik och hjälpa till att cementera dess övergång från metrisk poesi till fri vers, inte bara i form utan också till innehåll.
Han skrev 70 böcker under sin litterära karriär. Han reste flera gånger till Sverige för att läsa sina dikter för landsmän som befann sig i exil. 1999 erhöll han Stig Dagerman priset, men var alltför sjuk för att kunna komma och hämta sitt pris. Sven Delblanc har kallat Shamlou "en levande legend".
Vid hans död återfanns tusentals sörjande utanför det sjukhus i Teheran där han avled.
Jag är den gemensamma smärtan, Skrik mig!
MänniskokärlekEn gåta är tåren
En gåta är leende
En gåta är kärlek
Den där nattens tår var
min kärlekens leende
Jag är inte en saga som du kan berätta
Jag är inte en sång som du kan sjunga
Jag är inte ett ljud som du kan höra
Eller något som du kan se
Eller något som du kan veta
Jag är den gemensamma smärtan Skrik mig!
Trädet talar till skogen
och gräset till stäppen
och stjärnan till galaxen
och jag talar till dig
Säg mig ditt namn, ge mig din hand
Säg mig ditt innersta, ge mig ditt hjärta
Dina rötter har jag förnummit
Med dina läpparhar jag talat till alla läppar
och dina händer känner mina,
i den ljusa tomheten har jag gråtit med dig
för de levandes skull
och bland gravarnas mörker
har jag sjungit de skönaste sångarna med dig
Här kan ni hitta elevernas svar på modersmålsenkäten:
https://docs.google.com/spreadsheets/d/13avNAtNtNO-DU4BiGGUTwjvAJjqBo8IK7e_2_E22yA0/edit#gid=1734826388
شروین حاجی آقاپور متولد ۳۰ اسفند ۱۳۷۶ خواننده و ترانهسرای ایرانی است. او متولد بابل است و در اواخر سال 2018 شروع به ارسال کاور در رسانه های اجتماعی خود کرد. پس از تست بازیگری در دوره جدید در 22 مارس 2019 با آهنگ "شاید بهشت" که او نوشته بود، این آهنگ را به عنوان اولین تک آهنگ خود بر روی همه پلتفرم ها منتشر کرد و در میان مردم شهرت یافت
شروین پس از انتشار تک آهنگ «برای» که از آن به عنوان «سرود» اعتراضات مهسا امینی یاد می شود به شهرت رسید
او در ۸ شهریور ۱۴۰۱ دو روز پس از انتشار آهنگ "برای" بازداشت و در۱۳ مهر همان سال با قرار وثیقه آزاد شد.
در فوریه سال 2023، او اولین جایزه گرمی را برای بهترین آهنگ " برای " تغییر اجتماعی در شصت و پنجمین دوره جوایز سالانه گرمی دریافت کرد