Astronomins dag

Astronomins dag och natt har firats i Sverige sedan 2012 . Den har firats olika datum i september eller oktober.

Mera text i Lärarhäfte Rymden och Elevhäfte Rymden

Webbuppgifter:

Stjärnhimlen flera uppgifter

Jordens bana, årstidern

Zodiaken

Dygnet, månaden, året och årstiderna bestäms av händelser i rymden.

Så här kan man pröva själv , dramatisera, bygga så att det blir konkret och lätt att minnas.

Dygnet

Jorden snurrar ett varv runt sin axel på ett dygn.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Video

Månaden

Två personer kan dramatisera månens och jordens rörelser. Den ena föreställer jorden och snurrar fort medan den andra föreställer månen går långsamt ett varv runt jorden. Månen vänder hela tiden ansiktet mot jorden. Video

Året

Jordens bana runt solen är inte cirkelrund utan en s k ellips. Jordaxeln lutar. Det är sommar på norra halvklotet när nordpolen lutar mot solen. Norr om polcirkeln kan man se solen hela natten när det är sommarsolstånd 21.6. Då jorden har flyttat sig till andra sidan solen lutar nordpolen från solen och vi har vinter. Norr om polcirkeln syns solen inte alls när det är vintersolstånd 21.12. Res med jordgloben runt en lampa. Placera ut lappar för höst- och vårdagjämning, sommar- och vintersolstånd. Video

Från jorden ser tolv stjärnbilder ut att bilda en ring som kallas zodiaken. Man kan inte se alla stjärnbilder från jorden hela tiden. När solen är mellan jorden och en stjärnbild säger man att solen står i den stjärnbilden.

Fota skuggan

Kl 12 på dagen när solen står som högst, är skuggorna som kortast.

Ta foto av en kompis och hans skugga eller ett föremål och dess skugga varje månad.

Följ med hur skuggan blir längre under hösten eller kortare under våren.

Vid vintersolståndet är skuggan som längst, eftersom solen står så lågt.

När det är sommartid ska man fota och mäter skuggan kl 13.

Planeterna

I området runt solen rör sig många större och mindre kroppar. Åtta av dem kallas planeter: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. De fyra innersta planeterna är små och av sten och metall. De fyra yttre planeterna är stora, består av gas och har ringar.

Gör en modell av solsystemet

Om solen är en cirkel med diametern 139 cm, är planeterna så här små och så här långt borta:

Merkurius 5 mm 58 m från solen

Venus 12 mm, 108 m

jorden 13 mm, 150 m

Mars 7 mm, 228 m

Jupiter 14,3 cm, 778 m

Saturnus 12 cm, 1 km 432 m

Uranus 5,1 cm, 2 km 877 m

Neptunus 5 cm, 4 km 498 m

Månen har diametern 3 mm och är 38,4 cm från jorden.