Energi

Elektrisk energi är mycket användbar. Den kan skickas genom ledningar, lagras i batterier och driva många apparater. Därför omvandlar man ofta andra energiformer till elektricitet. Vid varje omvandling förloras en del energi.

Vid varje omvandling förloras energi som värme.

Energi kan inte uppstå eller försvinna.

Interaktiv uppgift:

Öva på energiomvandlingar här.

Energi kan vara

1. kemisk energi

2. värme

3. rörelseenergi

4. lägesenergi

5. ljud

6. strålningsenergi (ljus)

7. elektrisk energi

8. Dessutom finns kärnenergi.

Uppvärmning

I kalla länder behöver man värma bostäderna en stor del av året.

Varmt vatten behövs hela året.

Ta reda på hur era bostäder värms och gör ett stapeldiagram över de olika uppvärmningsmetoderna och hur många som använder varje metod.

Det är vanligt att man använder mer än ett sätt för att värma bostaden.

I varma länder behövs ingen uppvärmning i bostäderna men man behöver värme för att koka mat.

På vilka sätt kan man göra det om man inte använder elektricitet?

Man eldar med ved, gas, djurspillning, kol, sprit mm Solugnar används också. (Sök på solar oven)

I kalla länder går mycket energi åt till att värma bostäderna.

Kan du tända och släcka?

Fasta ämnen som brinner

Det är ingen konst att få eld på en tändsticka eller en bit papper.

Att släcka dem är också lätt.

Andra bränslen fordrar lite mer handalag.

Hur tänder man grillkol?

> Man eldar med tändvätska eller tändpapper så att det blir varmt, eller värmer med eltändare. Man fläktar eller blåser så att det kommer mycket syre. Sedan kan kolet brinna. <
Det behövs inte eld för att något ska börja brinna. Därför kan man tända grillkol med eltändare. Det viktiga är att blir är tillräckligt varmt och finns tillräckligt med syre.

Vätskor som brinner

Sprit (Sinol, Marinol) som man använder i campingkök är lätt att tända.

Hur släcker man elden?

> Man kväver den med ett lock. <

Förr använde man oljelampor för att lysa upp rummen.
Lampoljan kallas också lyspetroleum.
Om du häller lite olja i t ex en metallkork och försöker tända den med en tändsticka lyckas det inte genast.
Kall olja behöver en veke för att brinna.
Man kan lägga dit den brinnande tändstickan som veke.

När oljan blir 70 grader varm börjar den brinna över hela ytan.
Lågorna kan bli höga och det ryker och ser vådligt ut.
Men man kan alltid kväva elden genom att lägga ett lock över.
Om man lägger på locket från sidan riskerar man inte att bränna fingrarna.

En del vätskor kan självantända.

En trasa med aceton, sprit eller terpentin kan börja brinna av sig själv.

Man ska skölja ur den brandfarliga vätskan med vatten om man inte bränner upp trasan.

Handledning

Gaser som brinner

En del gaser kan brinna. Hur tänder man en gasspis?

> Först tänder man tändstickan eller gaständaren och håller den nära hålen där gasen kommer ut. Sedan vrider man gaskranen till fullt och håller den intryckt en stund. <

Hur släcker man gas som brinner?

> Man vrider gaskranen till stopp. Det finns en gaskran på gasflaskan som stänger hela spisen. <

Brandtriangeln

För att det ska brinna behövs alltid tre saker:

Bränsle, syre och värme.

Om man tar bort en av dem slocknar elden.

Vilken tar du bort när du:

• blåser ut ett ljus?

• släcker olja med lock?

• släcker en gaständare?

• använder en ljussläckare?

• använder en brandfilt?

• håller en brinnande tändsticka med tändsatsen uppåt tills den slocknar.

Vilken ökar man genom att

• använda tändvätska i grillen?

• blåsa på grillkolen?

Facit

Tre saker behövs för ett det ska brinna: bränsle, värme och syre.

Alla bränslen är inte lika effektiva

Olika bränslen ger olika mycket värme.

För att kunna jämföra olika bränslens effekt behöver man använda

• lika många gram av varje bränsle och värma

• lika mycket

• lika kallt vatten över elden.

Väg upp t ex två gram av varje bränsle.

Pröva några av de här bränslena.

• Papper (en halv tidningssida)

• stearin (ett nästan utbrunnet värmeljus)

• sprit eller olja (2mm i en plåtkork)

• trä (en ask tändstickor utan huvuden)

När bränslet är slut mäter man temperaturen på vattnet.

Diskutera andra fördelar och nackdelar med de olika bränslena, utom effekten.

En låg, vid plåtburk med ett lager sand i bottnen fungerar bra som eldstad när man testar olika bränslen.

Tips

Så här mycket energi ger ett kilo bränsle.
Energin mäts i megajoule (MJ). Uppgifterna är från Astel.

Olika bränslen kan ha andra fördelar och nackdelar än hur mycket energi de ger per kilo.

Pris och inverkan på miljön kan påverka vilket bränsle man väljer.

Fundera på vilka för-och nackdelar bränslena i tabellen har?

Exempel

En del bränslen ger mera energi än andra.

Vattenburen värme

Om man värmer vatten och leder det i slingor i golvet eller värme-elemet i rummen kallas det vattenburen värme.
En cirkulationspump får vattnet att strömma snabbt genom rören.
I den här anläggningen strömmar vattnet runt i slangen utan pump. Varför?

> Vattnet blir lättare när det värms upp och stiger därför uppåt. Kallare vatten sjunker ner. <

Byggbeskrivning

Energianvändning hemma

Du kan få värme och ljus i ditt hus och flytta dig från en plats till en annan.
Allt det här fordrar energi.
En del energikällor är förnybara. Andra kommer att ta slut.
Räkna upp alla förnybara energikällor du känner till.

Exempel

Förnybara energikällor som man bränner ger koldioxid, men inte mera än om de skulle förmultna på naturligt sätt.
Man säger att de är en del av det naturliga kretsloppet.

Fossila bränslen finns inne i marken. De bildades för länge sedan och förnyas inte. Räkna upp fossila bränslen som du känner till.

Exempel

När man använder fossila bränslen blir det mera koldioxid i luften.
Det förändra vårt klimat t ex genom växthuseffekt. (Växthuseffekt betyder att det blir varmare och varmare på jorden.)
Kärnenergi smutsar inte ner, men ger radioaktivt avfall som är mycket farligt om det kommer ut.

Förnybara energikällor tar inte slut fast man använder av dem.

Fossila bränslen kommer att ta slut förr eller senare.

Planera energianvändning

Familjen Smart förstår att det är bäst att spara energi.
De vill inte förstöra naturen eller göra slut på någon energikälla.
De vet också att energi kostar.

Planera familjen Smarts hem så smart du kan.
Skriv, rita eller bygg.
Familjen Smart bor i Finland.
De behöver värma sitt hus höst, vinter och vår.
Dessutom vill de tvätta sig i varmvatten.
De vill ha elektriskt ljus och elspis.
De har en bil och fyra cyklar.
Hur värmer de sitt hus?
Hur värmer de sitt vatten?
Hur får de elektricitet?
Vilka lampor använder de?
Vilka värmeelement ("batterier") använder de?
Hur använder de sina elapparater: TV, dator, ugn, utelampor... ?
Hur använder de sin bil och sina cyklar?
Vilka bränslen kan bilar gå på?
Vad gör de på semestern?
Familjen Smart funderar på att skaffa sig en båt.
Vad kan båtar gå på? Finns det båtar som använder förnybara energikällor?

Tips:
Man måste hitta på något roligt som familjen tycker om att göra ibland.
Om de har för tråkigt kanske de börjar slösa energi.

Vi bestämmer alla varje dag hur vi använder energi

hemma och i trafiken.

Världens energiresurser

Den här cirkeln föreställer all energi som används i världen under ett år.
Människor i olika länder använder olika mycket energi.
Fundera på vad vi använder mycket energi till i Finland. Jämför med andra länder.

Energianvändningen i Finland 2020

Källa Ekonomifakta.se

Största delen av energin som används kommer från olja.

Det används 30 miljarder fat olja i världen på ett år.
Så här delar människorna i världen på oljan:

Europa (utom CIS-länderna) 4½, Afrika 1, Nordamerika 6½, Latinamerika 2½, Mellanöstern 2, CIS-länderna 1½, Övriga Asien 11½, Oceanien ½

Källa Yearbook energidatanet

Det är stor skillnad mellan olika delar av världen när det gäller hur mycket energi människorna använder.