Gymnasievalet åk9

Här hittar du som vårdnadshavare information om gymnasievalet i åk9;
viktiga datum, att tänka på i ansökan, hur valet går till osv.

samtal med studie- och yrkesvägledare (syv)

Se film eller läs nedan om vägledningssamtal på grundskolan med studie- och yrkesvägledaren (SYV)


Vad är målet med vägledningssamtal med grundskolans SYV?
Att öka elevens valkompetens inför kommande gymnasieval. Med valkompetens menas att eleven blir mer medveten om sig själv, om valalternativen och hur eleven fattar ett medvetet och genomtänkt beslut för sig själv.

Vad innebär ett vägledningssamtal med grundskolans studie- och yrkesvägledare?
Ett vägledningssamtal är ett samtal där vi fokuserar på att hitta elevens vägar till sitt mål. Vi pratar om elevens intressen och egenskaper för att se vilket utbildningsval som eventuellt intresserar eleven mest. Vi inventerar elevens kompetenser, framtidsdrömmar och eleven får möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. I samtalet kan eleven fråga grundskolans SYV om allt som rör utbildning, skola och yrken (elevens egna framtid). 

Vad kan man prata om i ett vägledningssamtal?
OBS! Det är eleven som bestämmer vad tiden i samtalet ska användas till, men exempelvis kan man prata om:

Vad är viktigt att veta om vägledningssamtal på grundskolan?

För att samtalstiden ska bli mer värdefull för eleven får den gärna förbereda sig. Exempelvis fundera på vad som är viktigt att få med sig från samtalet för att känna sig tryggare i gymnasievalsprocessen (självklart valfritt)

Det absolut viktigaste är att eleven får ut det den vill av samtalet!

Behöver eleven själv boka en tid för samtal med studie- och yrkesvägledaren?
Samtliga elever i nian kommer erbjudas en tid för samtal med SYV, men vill eleven själv boka en tid så är det bara att höra av sig till SYV (sms, ringa, komma förbi kontoret, mejla osv.) 

Vad gör eleven om den inte kan komma på vägledningssamtalet den tiden eleven fått?
Meddela SYV så ändrar vi dag/tid.

Om eleven enbart har någon enstaka fråga som den behöver få svar på och vill inte boka en samtalstid för det?
Eleven behöver inte boka tid med syv. Eleven kontaktar syv genom att skicka sms, ringa, mejla, kom förbi kontoret, haffa syv i korridoren eller vid något lektionstillfälle med klassen.

KOM IHÅG: SYV på grundskolan finns här för elevens skull och kommer stötta både elev och vårdnadshavare under hela gymnasievalsprocessen.

Tidsplan gymnasieval (viktiga datum)

Se film eller läs nedan om tidsplan (viktiga datum) i gymnasievalsprocessen


Vilka månader/datum är viktiga att ha koll på inför gymnasievalet?
Se länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0

Hösttermin i nian

Under höstterminen gör eleven ALLT som kan underlätta valet till gymnasiet!


När gör eleven sitt gymnasieval i nian?

Gymnasievalsprocessens årshjul:

DECEMBER


JANUARI


FEBUARI

MARS


APRIL


MAJ


JUNI


JULI

Måste eleven svara på sitt slutliga gymnasiebesked?
JA, eleven måste svara på sitt slutliga antagningsbesked. Sista svarsdag för samtliga elever, oavsett vilket av valen eleven kommit in på, är i slutet av juli. För exakt datum, se länk till viktiga datum i gymnasievalsprocessen ovan.


AUGUSTI


TIPS
Fota gärna tidsplanen med mobiltelefonen eller skriv ut och sätt upp på kylskåpet. 

att fatta beslut (valkompetens)

Se film eller läs nedan om valkompetens "att fatta beslut"

Att välja till gymnasiet kan för många elever kännas jobbigt, för det finns så många gymnasieskolor och gymnasieprogram att välja mellan. Det är lätt att tänka, när man står inför sitt gymnasieval, att det är ett val för hela livet. Men så är det förstås inte. Man kommer göra många va i framtiden. Inför gymnasievalet kan det vara bra att tänka att det ska kännas bra just nu, för de kommande tre åren. För det är viktigt att man har genomfört gymnasieskolan och att man har en gymnasieexamen. För det kan ha stor betydelse exempelvis när man ska söka jobb längre fram.

För att kunna göra det här väl genomförda valet till gymnasiet är det viktigt att ha kunskaper om hur man gör när man fattar beslut utifrån alla alternativ som finns. Det är det som kallas för "valkompetens". Och den har man stor användning för många gånger i livet.

Vad menas med valkompetens?
Valkompetens innehåller fyra delar som hänger ihop:


Hur man kan som elev bli så valkompetent som möjligt?

Inför ett gymnasieval kan det vara bra att känna till olika beslutstrategier för att underlätta beslutet om gymnasieprogram och gymnasieskola:

Att som elev ta sitt beslut utifrån sig själv gör att eleven får mycket bättre förutsättningar att trivas under de tre åren på gymnasiet och att fullfölja gymnasieskolan så att eleven får en gymnasieexamen.

Att tänka på i sin gymnasieansökan

Se film eller läs nedan om vad eleven bör tänka på i sin gymnasieansökan


Jag rekommenderar att ni, innan detta inlägg, bland annat sett filmerna/ eller läst inläggen:



Vad bör eleven tänka på i sin gymnasieansökan?

Gymnasieansökan


Kontaktuppgifter

Första gången eleven loggar in i sin ansökan ska eleven spara sina kontaktuppgifter (mobilnummer och e-post). Viktigt att eleven fyller i sina privata kontaktuppgifter (INTE skolmejl) Spara kontaktuppgifterna och klicka på ”min ansökan” nedanför rutan.

Innan eleven gör sitt gymnasieval
Innan eleven gör sitt gymnasieval bör den gå in på ”mer information”. Där säkerställer eleven att betygen är rätt inrapporterade/finns med, samt att alla kontaktuppgifter stämmer. Är det någon information som behöver ändras/uppdateras så klickar eleven på ”lämna information till kansliet” och berättar vad i uppgifterna som inte stämmer och vad som ska stå istället. Gå därefter tillbaka till ”min ansökan”.

Antal val i sin gymnasieansökan
Eleven får göra hur många val den vill i sin gymnasieansökan.

Eleven behöver tänka på att göra tillräckligt många val, så eleven är någorlunda säker på att den kommer in på minst ett av sina val eller flera av dem. Jämför gärna valen (program och skola) med tidigare års antagningspoäng, detta för att se vad poängen ungefär har legat på tidigare. OBS! Vi vet aldrig vilka antagningspoäng som kommer krävas det året eleven söker. Det är de elever med högst meritvärde som tilldelas platserna först, därefter tas eleverna in i tur och ordning. Ju högre meritvärde, desto större chans att komma in. Att poängen varierar från år till år kan bero på flera faktorer: elevernas betyg, intresset för skolan och programmet, antalet platser skolan väljer att erbjuda på programmet osv.

Rangordningen av valen
I det preliminära gymnasievalet i januari/februari är rangordningen INTE avgörande. Däremot är rangordningen av valen avgörande i slutvalet/omvalet april/maj. 

Tänk så här:

Val nr1 = Vilket program och vilken skola vill jag helst gå på?

Val nr 2 = Vad skulle vara mitt andrahandsval ifall jag inte kommer in på mitt första?

Val nr 3 = Om jag inte kommer in varken på mitt första eller andraval, vad är då mitt tredjehandsval?

Val nr 4 = Osv.

Blir eleven antagen på val nedanför sitt första val har eleven alltid möjlighet att stå kvar som reserv till de högre valen. Att stå kvar som reserv innebär att man fortfarande har möjlighet att komma in på högre val under reservantagningsperioden.

Elev som riskerar att inte bli behörig till gymnasiet
Säkerställ att eleven vet vilken behörighet som krävs till de program eleven söker. Om eleven riskerar att inte uppnå behörighet i slutbetygen för ett nationellt gymnasieprogram, bör eleven lägga till Introduktionsprogrammen (IM): 


Vad ansöker eleven om i sitt gymnasieval?



Val/rullistor i gymnasievalet med en * (stjärna) = Efterfrågad information
Alla val/rullistor i gymnasievalet som har en * (stjärna) vid sig, behöver eleven göra ett aktivt och medvetet val. Om valet/rullistan inte har en * (stjärna) vid sig, avgör eleven om det är aktuellt för denna att göra ett val. Vad som är obligatoriskt att svara på kan vara olika mellan olika val.



Inriktningar inom gymnasieprogrammen



Moderna språk
På Samhällsvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Humanistiska programmet är det obligatoriskt att läsa moderna språk på gymnasiet (se * i rullistan). Eleven behöver därför, i sin ansökan, visa antagningssystemet vilket språk eleven vill läsa. Eleven kan antingen välja att fortsätta läsa det språk eleven läst på högstadiet (då börjar eleven på steg 3). Alternativt välja ett annat språk på nybörjarnivå (steg 1).

Fördelen med att fortsätta det språkval (moderna språk) eleven läst i högstadiet (Moderna språk steg 3 på gymnasiet): Fördelen med att fortsätta med samma språk eleven läst på högstadiet är att eleven kan få något som kallas "meritpoäng", detta om eleven läser från steg 3 och högre, samt har lägst betyg E i kursen/kurserna. Meritpoäng är ”extra poäng" som läggs på gymnasiebetygen och underlättar/ökar möjligheten att komma in på universitet/högskola. Steg 3 ger 0,5p, medan steg 4 ger 1,0p.

Nybörjarspråk (Moderna språk steg 1): Startar eleven med ett nybörjarspråk på steg 1 behöver eleven läsa fler kurser i det valda språket för att uppnå meritpoäng (vilket eleven får först vid steg 3)

På Teknikprogrammet och Estetiska programmet är det inte obligatoriskt att läsa moderna språk på gymnasiet (ingen * i rullistan). Däremot har eleven valfriheten att välja att läsa moderna språk på programmen ifall eleven vill. Fördelen, som också förklaras ovan, är att det kan ge meritpoäng om eleven fortsätter läsa det moderna språk eleven läst på högstadiet.



Lägga till idrottsutbildning
De elever som vill kombinera en idrottsutbildning ihop med sina gymnasiestudier ska redan nu visa systemet om de sökt RIG (Riksidrottsgymnasiet), NIU (Nationell idrottsutbildning) eller LIU (Idrottsfördjupning) och till vilken sport/idrott. OBS! Detta är en idrottsutbildning utöver den vanliga idrotten på gymnasiet. Eleven läser vanlig skolidrott 100p i poängplanen på samtliga gymnasieprogram och den ska INTE läggas till i antagningssystemet.


Övriga val



Söka utanför Värmlands sökregion
Söker eleven utanför Värmlands sökregion kommer systemet kräva att eleven fyller i gymnasieskolan och gymnasieprogrammets ansökningskod. Kontakta gymnasieskolan och be om ansökningskoden, alternativt be studie- och yrkesvägledaren på grundskolan att hjälpa till. Hur eleven lägger till val utanför Värmlands sökregion visas i filmen 



Öppna/stänga ansökningar
Under ansökningsperioderna (jan/feb) samt (mar/apr) kan SYV på grundskolan alltid öppna upp ansökan ifall eleven råkat bekräfta/stänga sin ansökan. Eleverna kan därför våga logga in, testa att lägga till/ändra sina val osv. SYV kan alltid öppna upp och rätta till om det skulle bli lite galet!



Signera sitt gymnasieval
När eleven har skickat in sin slutliga gymnasieansökan i april/maj, behöver eleven också signera en utskriven kopia av valet och lämna till syv. OBS! Behövs INTE i det preliminära valet



Kom ihåg:


När det är dags för gymnasieval, se filmen/inlägget ”så går gymnasievalet till i praktiken (ansökan)”


KOM IHÅG: Det finns ingen rätt eller fel väg, bara olika vägar. Låter eleven både HJÄRTA och DRÖMMAR få vara delaktiga i valet, kommer motivationen med största sannolikhet finnas med och gymnasiet kommer garanterat bli mycket roligare!

STORT LYCKA TILL MED GYMNASIEANSÖKAN! /Malin, SYV

introduktionsprogrammen (IM) för obehöriga elever

Se film eller läs nedan om Introduktionsprogrammen (IM)


Vad är Introduktionsprogrammen (IM)?
Introduktionsprogrammen är program på gymnasiet som ger obehöriga elever möjlighet att läsa upp betyg i syfte att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram, eller få en mer yrkesinriktad utbildning mot en specifik bransch för att komma närmare ett arbete.

Vilka program inom Introduktionsprogrammen finns att söka?
Det finns 4 Introduktionsprogram:

Språkintroduktion (SPRINT)
Språkintroduktion är till för ungdomar som nyss har kommit till Sverige. Fokuserar på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram eller annan utbildning inom Introduktionsprogrammen:

” Jag har nyligen kommit till Sverige och behöver lära mig mer svenska innan jag läser vidare”


Programinriktat val (PRIV)
Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara både ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. En elev är behörig till Programinriktat val som har; godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt minst tre andra ämnen eller svenska eller svenska eller svenska som andraspråk, matematik eller engelska och minst fyra andra ämnen. 


Yrkesintroduktion (YRKINTRO)
Yrkesintroduktion vänder sig till elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram:

” Jag är intresserad av att gå ett yrkesprogram, men måste först läsa in några grundskolebetyg eller att börja jobba”


Individuellt alternativ (IA)
Individuellt alternativ utformas för enskild elev och vänder sig i första hand till ungdomar som behöver mer tid att göra sig behörig till ett nationellt gymnasieprogram:

” Jag vet inte vad jag vill och har många grundskolebetyg kvar att läsa in” eller ”jag är studiemotiverad och läser in några få betyg”


Rutin för överlämning av elev till Introduktionsprogrammen inom Karlstads kommun
Placeringen på IM på Karlstads kommunala gymnasieskolor görs i samråd med IMs mottagarenhet, grundskolans elevhälsoteam (EHT), vårdnadshavare och elev


Kom ihåg
Det finns alltid ett gymnasium för alla, oavsett hur slutbetygen ser ut i åk9. Introduktionsprogrammen är för de elever, som av olika anledningar, behöver mer tid att göra sig behörig till gymnasiet eller för att komma närmare arbetslivet.

anTAGNINGSPROV ESTETISKA PROGRAMMET

Se film eller läs nedan om antagningsprov på Estetiska programmet


På flera av Estetiska programmets inriktningar behöver eleven genomföra ett antagningsprov i samband med sin gymnasieansökan till Sundsta-Älvkullegymnasiet.


På vilka inriktningar inom Estetiska programmet behöver eleven göra ett antagningsprov?
För att se vilka inriktningar, inom Estetiska programmet på Sundsta-Älvkullegymnasiet, eleven behöver göra ett antagningsprov på, se länk: https://karlstad.se/sundsta-alvkullegymnasiet/utbildningar2/estetiska_programmet/  

Vad innebär antagningsprov på Estetiska programmet?


När genomförs antagningsproven?
Några veckor efter att eleven sökt till Estetiska programmet, i det preliminära gymnasievalet, kommer eleven att få en kallelse till antagningsprovet via brev. I kallelsen finns detaljerad information om provtillfället i mars. OBS! Har eleven exempelvis sökt både dans och teater, då kommer eleven göra antagningsprov till båda inriktningar.


Ger antagningsprovet extra poäng vid gymnasieansökan?
Ja, den elev som gör provet tilldelas mellan 10 och 120 poäng som läggs till i elevens betygspoäng från grundskolan. 

Exempel: Har eleven 200p i meritvärde (summan av sina betyg i grundskolan), och får 120p på antagningsprovet blir uträkningen 200p + 120p = 320p. Det är den totalsumma eleven söker till programmet med.

Har ni fördjupade frågor kring antagningsprov?
Kontakta gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare. Kontaktuppgifter finns på skolans hemsida: https://karlstad.se/sundsta-alvkullegymnasiet/kontakt/ 

preliminärt gymnasieval & preliminärt gymnasiebesked

Se film eller läs nedan om vad som menas med preliminärt gymnasieval och preliminärt gymnasiebesked

OBS! Se startsida via länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0

Preliminärt = inte slutgiltigt, inte definitivt.

Vad menas med preliminärt gymnasieval och preliminärt besked?
Eleven gör en preliminär gymnasieansökan i januari/februari i nian, detta för att i april få ett preliminärt antagningsbesked. Denna preliminära ansökan baseras på höstterminsbetygen och är INTE definitiv. Ansökan görs via www.elevantagningen.se (i Dexter). För inloggning använder eleven det lösenord som skickats hem från antagningsenheten. 

Hur går det preliminära gymnasievalet till?
När eleven kommer tillbaka från jullovet genomför grundskolans studie- och yrkesvägledare en ”workshop” i halvklass. Grundskolans SYV, tillsammans med eleverna, går gemensamt igenom systemet (Dexter) som eleven ska göra sitt gymnasieval i. Under workshopen kommer eleverna bland annat att få ”testa på” att arbeta i systemet: lägga till val, ta bort val, ändra rangordning på val osv. i syfte att eleverna ska känna sig trygga med systemet som används för gymnasieval. 

VAR och NÄR gör eleven sitt preliminära gymnasieval?
Eleven väljer själv var och när den vill genomföra sitt preliminära val (inom ramen för den preliminära ansökningstiden jan/feb). Under workshopen? I skolan? Med SYV? Hemma? Kom ihåg: Bra hjälp med ansökan finns alltid att få av SYV på grundskolan.

När och hur ser eleven sitt preliminära antagningsbesked?
I början/mitten av april kan eleven logga in i webbansökan Dexter via www.elevantagningen.se och se om den blivit preliminärt antagen. Kom ihåg att det enbart är preliminärt = inte definitivt!

Vad är det eleven ser i det preliminära antagningsbeskedet?
Genom det preliminära beskedet kan eleven se, sina egna höstterminsbetyg jämföras med övriga sökande till gymnasieskolorna och programmen. Detta besked ger en uppfattning om ungefär vilka poäng som kan krävas det året som eleven söker till gymnasiet. 

Kom ihåg: antagningspoängen i det preliminära beskedet kan ändra sig till det slutliga beskedet! Om vi tittar på tidigare års poängskillnad så brukar antagningspoängen öka, detta från det preliminära till det slutliga beskedet.

slutligt gymnasieval (Omvalsperiod) & slutligt antagningsbesked

Se film eller läs nedan om vad som menas med slutligt gymnasieval (omvalsperiod) och slutligt antagningsbesked

OBS! Se startsida via länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0

Vad menas med slutligt gymnasieval/omval och slutligt antagningsbesked?
Eleven gör ett slutligt gymnasieval/omval i april/maj, vilket även kallas för omvalsperiod, detta för att få sitt slutliga antagningsbesked i juni. Under denna period kan eleven göra alla ändringar den vill i sin gymnasieansökan innan den skickas in till gymnasieantagningen. Denna slutliga gymnasieansökan baseras på vårterminens slutbetyg och ÄR definitiv.

NÄR och HUR gör eleven det slutliga gymnasievalet?
Studie- och yrkesvägledaren på grundskolan träffar samtliga elever enskilt under omvalsperioden, detta för att säkerställa att eleven känner sig trygg i sitt gymnasieval och att den fått svar på alla sina frågor. Eleven väljer själv, inom tidsramen för omvalsperioden/slutvalsperioden, när och hur den vill genomföra sitt slutliga gymnasieval. Eleven erbjuds genomföra sitt slutliga val tillsammans med SYV, men kan självklart välja att göra det hemma tillsammans med förälder. 

Viktigt: När eleven genomfört sitt slutliga gymnasieval/kvitterat sin gymnasieansökan i webbansökan Dexter, behöver eleven också signera en utskriven kopia av valet och lämna till SYV. Detta behövs inte efter det preliminära gymnasievalet.

För kännedom.
I början av juni skickas elevens slutbetyg till antagningskansliet. Eleven behöver inte skicka något betyg, det gör skolan.

NÄR och VAR presenteras det slutligt antagningsbesked?
Det slutliga antagningsbeskedet presenteras i Dexter (i elevens webbansökan). För exakt datum, se länk till viktiga datum i gymnasievalsprocessen. I slutet av juni kan eleven logga in i Dexter och se resultatet av den slutliga antagningen. I beskedet står allt eleven behöver veta inför gymnasiestart (startdatum, starttid, uppsamlingsplats osv).

Måste eleven svara på sitt slutliga antagningsbesked?
JA, eleven måste svara på sitt slutliga antagningsbesked. Sista svarsdag för samtliga elever är i slutet av juli, detta oavsett vilket av valen eleven kommit in på. Eleverna har ca 1 månad på sig att tacka JA till sin gymnasieplats, detta från att det slutliga beskedet presenterats i Dexter. För exakt datum, se länk till viktiga datum i gymnasievalsprocessen.

SÅ GÅR GYMnasievalet till i praktiken (ansökan)

Se film "så går gymnasievalet till (ansökan)"

Filmen visar, steg för steg, hur gymnasievalet går till i praktiken.

Lägga till introduktionsprogrammen (IM) i sin ansökan

Se film "lägga till Introduktionsprogrammen (IM) i sin ansökan"

Filmen visar, steg för steg, hur eleven går tillväga för att lägga till Introduktionsprogrammen (IM) i sin ansökan till gymnasiet.

Lägga till val (utanför värmlands sökregion) i sin ansökan

Se film om att "lägga till val (utanför Värmlands sökregion) i sin ansökan"

Filmen visar, steg för steg, hur eleven går tillväga för att lägga till val utanför Värmlands sökregion i sin ansökan till gymnasiet.