Gymnasievalet åk9
Här hittar du som vårdnadshavare information om gymnasievalet i åk9;
viktiga datum, att tänka på i ansökan, hur valet går till osv.
samtal med studie- och yrkesvägledare (syv)
Se film eller läs nedan om vägledningssamtal på grundskolan med studie- och yrkesvägledaren (SYV)
Vad är målet med vägledningssamtal med grundskolans SYV?
Att öka elevens valkompetens inför kommande gymnasieval. Med valkompetens menas att eleven blir mer medveten om sig själv, om valalternativen och hur eleven fattar ett medvetet och genomtänkt beslut för sig själv.
Vad innebär ett vägledningssamtal med grundskolans studie- och yrkesvägledare?
Ett vägledningssamtal är ett samtal där vi fokuserar på att hitta elevens vägar till sitt mål. Vi pratar om elevens intressen och egenskaper för att se vilket utbildningsval som eventuellt intresserar eleven mest. Vi inventerar elevens kompetenser, framtidsdrömmar och eleven får möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. I samtalet kan eleven fråga grundskolans SYV om allt som rör utbildning, skola och yrken (elevens egna framtid).
Vad kan man prata om i ett vägledningssamtal?
OBS! Det är eleven som bestämmer vad tiden i samtalet ska användas till, men exempelvis kan man prata om:
intressen, förmågor, styrkor, egenskaper
betyg
gymnasieprogram
gymnasieskolor
framtidsdrömmar
yrken
idrottsutbildning på gymnasiet
”jag vet inte vad jag vill”, om eleven inte vet vad den vill så utgår vi därifrån.
osv.
Vad är viktigt att veta om vägledningssamtal på grundskolan?
Minst 1 samtal per elev under höstterminen i nian (eleven kan boka fler)
Ett vägledningssamtal med syv är valfritt, men kan för eleven vara mycket värdefullt inför kommande gymnasieval
Max 50 min (tid kan såklart variera)
Prov går alltid före samtal
Vid bokat samtal läggs elevens närvaro som ”övrig skolaktivitet” i InfoMentor
SYV utgår alltid från vad eleven behöver och svarar på elevens frågor
Syv ger aldrig råd till eleven
Syv ger enbart information till eleven om den är efterfrågad
För att samtalstiden ska bli mer värdefull för eleven får den gärna förbereda sig. Exempelvis fundera på vad som är viktigt att få med sig från samtalet för att känna sig tryggare i gymnasievalsprocessen (självklart valfritt)
Det absolut viktigaste är att eleven får ut det den vill av samtalet!
Behöver eleven själv boka en tid för samtal med studie- och yrkesvägledaren?
Samtliga elever i nian kommer erbjudas en tid för samtal med SYV, men vill eleven själv boka en tid så är det bara att höra av sig till SYV (sms, ringa, komma förbi kontoret, mejla osv.)
Vad gör eleven om den inte kan komma på vägledningssamtalet den tiden eleven fått?
Meddela SYV så ändrar vi dag/tid.
Om eleven enbart har någon enstaka fråga som den behöver få svar på och vill inte boka en samtalstid för det?
Eleven behöver inte boka tid med syv. Eleven kontaktar syv genom att skicka sms, ringa, mejla, kom förbi kontoret, haffa syv i korridoren eller vid något lektionstillfälle med klassen.
KOM IHÅG: SYV på grundskolan finns här för elevens skull och kommer stötta både elev och vårdnadshavare under hela gymnasievalsprocessen.
Tidsplan gymnasieval (viktiga datum)
Se film eller läs nedan om tidsplan (viktiga datum) i gymnasievalsprocessen
Vilka månader/datum är viktiga att ha koll på inför gymnasievalet?
Se länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0
Hösttermin i nian
Används för eleven att ta reda på vilket gymnasieprogram och vilken gymnasieskola eleven vill gå på
Eleven erbjuds minst 1 vägledningssamtal med SYV
Eleven erbjuds åka på Gymnasieforum, Öppna hus och olika prova-på-dagar på gymnasieskolorna
Berörd elev ansöker om idrottsutbildning RIG & NIU
Under höstterminen gör eleven ALLT som kan underlätta valet till gymnasiet!
När gör eleven sitt gymnasieval i nian?
Eleven gör ett preliminärt gymnasieval i januari/februari.
Vad menas med preliminärt? Ännu inte slutgiltigt, inte definitivt.Eleven gör det slutliga gymnasievalet/omvalet i april/maj.
OBS! Det är gymnasievalet eleven gör i april/maj som är den definitiva ansökan till gymnasiet.
Gymnasievalsprocessens årshjul:
DECEMBER
Betyg till antagningskanslitet
I December sänds elevens höstterminsbetyg till antagningskansliet. Skolan skickar betygen. Eleven behöver inte göra någonting
JANUARI
Inloggningsuppgifter till Dexter skickas hem till eleven via brev i början av januari. SPARA DESSA! De behövs för att eleven ska kunna göra sitt gymnasieval
Med start i januari tom. februari gör eleven sin preliminära gymnasieansökan. Den preliminära ansökan baseras på höstterminsbetygen och är INTE definitiv
Ansökan görs via www.elevantagningen.se (i Dexter) med hjälp av det lösenord som skickats hem till eleven från antagningsenheten. Bra hjälp med ansökan finns att få av SYV på grundskolan
FEBUARI
Den preliminära ansökningsperioden avslutas
MARS
Färdighetsprov Estetiska programmet
För den elev som i det preliminära gymnasievalet sökt till inriktningar inom Estetiska programmet, som kräver att eleven genomför ett färdighetsprov, kommer eleven få en kallelse hem. Eleven genomför färdighetsprovet i mitten av mars på gymnasieskolan. Provet resulterar sedan i att eleven blir tilldelad färdighetspoäng, detta mellan 10-120p, som läggs på eleven meritvärde från grundskolan. Det är den totala poängen (meritvärde + färdighetspoäng) eleven söker med till detta program
APRIL
Preliminär antagning
I mitten av april kan eleven gå in i Dexter via www.elevantagningen.se och se om den blivit preliminärt antagen. Kom ihåg att det enbart är preliminärt! Genom det preliminära beskedet kan eleven se sina egna höstterminsbetyg jämföras med övriga sökande till gymnasieskolorna och gymnasieprogrammen. Detta besked ger en uppfattning om ungefär vilka poäng som kan krävas det året som eleven söker till gymnasiet. Kom ihåg: antagningspoängen i det preliminära beskedet kan ändra sig till det slutliga beskedet! Om vi tittar på tidigare års poängskillnad så brukar antagningspoängen öka, detta från det preliminära till det slutliga beskedet.Med start i april tom. maj (under omvalsperioden) gör eleven sitt slutliga gymnasieval, vilket även kallas för omvalsperiod, detta för att få sitt slutliga besked i juni. Under omvalsperiod/slutvalsperioden kan eleven göra alla ändringar den vill i sin gymnasieansökan innan den skickas in till gymnasieantagningen. Denna slutliga gymnasieansökan baseras på vårterminens slutbetyg och ÄR definitiv. OBS! Gör eleven omval så är det omvalsansökan som gäller.
MAJ
Den slutliga ansökningsperioden (omvalsperioden) avslutas
JUNI
Slutbetyg
Slutbetygen skickas till antagningskanslierna i juni. Eleven behöver inte skicka något betyg, det gör skolan.Antagningsbesked
I slutet av juni kan eleven logga in i Dexter och se resultatet av den slutliga antagningen. I beskedet står även allt eleven behöver veta inför gymnasiestart (startdatum, starttid, uppsamlingsplats osv).
JULI
SVARA på sitt besked
I samband med att eleven ser sitt definitiva antagningsbesked ska eleven också SVARA på sitt besked. Sista svarsdag är i slutet av juli. (Eleven har ca 1 månad på sig att tacka ja till erbjuden gymnasieplats, detta från att det slutliga beskedet presenterats).
Måste eleven svara på sitt slutliga gymnasiebesked?
JA, eleven måste svara på sitt slutliga antagningsbesked. Sista svarsdag för samtliga elever, oavsett vilket av valen eleven kommit in på, är i slutet av juli. För exakt datum, se länk till viktiga datum i gymnasievalsprocessen ovan.
AUGUSTI
GYMNASIESTART
I mitten av augusti börjar eleven gymnasiet!Besked om plats på Programinriktat val (PRIV) inom ramen för Introduktionsprogrammen (IM)
Eventuell antagning till Programinriktat val görs tidigast under vecka 32.Besked om reservplats till högre val
Reservantagning till gymnasiet pågår, med start i augusti, och fram till 15 september. SMS skickas till de elever som blivit antagna på en reservplats.
TIPS
Fota gärna tidsplanen med mobiltelefonen eller skriv ut och sätt upp på kylskåpet.
att fatta beslut (valkompetens)
Se film eller läs nedan om valkompetens "att fatta beslut"
Att välja till gymnasiet kan för många elever kännas jobbigt, för det finns så många gymnasieskolor och gymnasieprogram att välja mellan. Det är lätt att tänka, när man står inför sitt gymnasieval, att det är ett val för hela livet. Men så är det förstås inte. Man kommer göra många va i framtiden. Inför gymnasievalet kan det vara bra att tänka att det ska kännas bra just nu, för de kommande tre åren. För det är viktigt att man har genomfört gymnasieskolan och att man har en gymnasieexamen. För det kan ha stor betydelse exempelvis när man ska söka jobb längre fram.
För att kunna göra det här väl genomförda valet till gymnasiet är det viktigt att ha kunskaper om hur man gör när man fattar beslut utifrån alla alternativ som finns. Det är det som kallas för "valkompetens". Och den har man stor användning för många gånger i livet.
Vad menas med valkompetens?
Valkompetens innehåller fyra delar som hänger ihop:
att bli medveten om de valalternativ som finns (att känna till alla gymnasieprogram och gymnasieskolor)
att ha kunskaper om sig själv (i förhållande till valalternativen)
att kunna fatta beslut
att kunna genomföra beslutet
Hur man kan som elev bli så valkompetent som möjligt?
Fundera över sig själv, sin personlighet, intressen osv. (vad som är viktigt för eleven)
Läs på om ALLA program och ta reda på vad programmen leder till (ta gärna hjälp av grundskolans studie- och yrkesvägledare)
Diskutera gymnasievalet hemma
Utmana gärna föreställningar om vem som kan arbeta med vad. Det vore ju synd att missa något intressant och roligt yrkesområde
Inför ett gymnasieval kan det vara bra att känna till olika beslutstrategier för att underlätta beslutet om gymnasieprogram och gymnasieskola:
Uteslutningsmetoden
Om eleven inte vet alls vad den vill, eller har väldigt många alternativ, kan eleven testa uteslutningsmetoden. Den innebär att eleven först tar reda på alla alternativ och möjligheter. Sedan börjar eleven med att välja bort (stryka) gymnasieprogram som INTE är intressanta. Till slut har eleven ett par program kvar som den är mer intresserad av.Fördelar/nackdelar
Efter att ha använt sig av uteslutningsmetoden som beslutsstrategi kan eleven välja ut de program som intresserad eleven mest. Eleven kan sedan jämföra favoriterna och väg fördelar mot nackdelar (göra en plus och minus lista över alternativen).Singla slant
Eleven kan också testa att "singla slant". Då känner eleven oftast om alternativet känns rätt eller fel.
Att som elev ta sitt beslut utifrån sig själv gör att eleven får mycket bättre förutsättningar att trivas under de tre åren på gymnasiet och att fullfölja gymnasieskolan så att eleven får en gymnasieexamen.
Att tänka på i sin gymnasieansökan
Se film eller läs nedan om vad eleven bör tänka på i sin gymnasieansökan
Jag rekommenderar att ni, innan detta inlägg, bland annat sett filmerna/ eller läst inläggen:
Behörighet till gymnasiet
Introduktionsprogrammen (IM) för obehöriga elever (om det kan vara aktuellt för eleven)
Meritpoäng på gymnasiet (extra poäng)
Söka inriktning på gymnasieprogram
Vad bör eleven tänka på i sin gymnasieansökan?
Gymnasieansökan
Datum för gymnasieansökan finns på www.elevantagningen.se (se startsida)
Gymnasieansökan görs via www.elevantagningen.se. Klicka på fliken ”Dexter” för att komma till ansökan och inloggning.
Logga in med inloggningsuppgifter som blivit hemskickade i brev i början av januari.
Viktigt! SYV på grundskolan har kopior på samtliga elevers inloggningsuppgifter. Väljer eleven att byta lösenord så kan inte SYV hjälpa till ifall eleven glömt/tappat bort sitt lösenord. Då måste eleven på egen hand återställa/ändra lösenord.
Kontaktuppgifter
Första gången eleven loggar in i sin ansökan ska eleven spara sina kontaktuppgifter (mobilnummer och e-post). Viktigt att eleven fyller i sina privata kontaktuppgifter (INTE skolmejl) Spara kontaktuppgifterna och klicka på ”min ansökan” nedanför rutan.
Innan eleven gör sitt gymnasieval
Innan eleven gör sitt gymnasieval bör den gå in på ”mer information”. Där säkerställer eleven att betygen är rätt inrapporterade/finns med, samt att alla kontaktuppgifter stämmer. Är det någon information som behöver ändras/uppdateras så klickar eleven på ”lämna information till kansliet” och berättar vad i uppgifterna som inte stämmer och vad som ska stå istället. Gå därefter tillbaka till ”min ansökan”.
Antal val i sin gymnasieansökan
Eleven får göra hur många val den vill i sin gymnasieansökan.
Eleven behöver tänka på att göra tillräckligt många val, så eleven är någorlunda säker på att den kommer in på minst ett av sina val eller flera av dem. Jämför gärna valen (program och skola) med tidigare års antagningspoäng, detta för att se vad poängen ungefär har legat på tidigare. OBS! Vi vet aldrig vilka antagningspoäng som kommer krävas det året eleven söker. Det är de elever med högst meritvärde som tilldelas platserna först, därefter tas eleverna in i tur och ordning. Ju högre meritvärde, desto större chans att komma in. Att poängen varierar från år till år kan bero på flera faktorer: elevernas betyg, intresset för skolan och programmet, antalet platser skolan väljer att erbjuda på programmet osv.
Rangordningen av valen
I det preliminära gymnasievalet i januari/februari är rangordningen INTE avgörande. Däremot är rangordningen av valen avgörande i slutvalet/omvalet april/maj.
Kommer eleven in på sitt val nr1 i slutvalet, så stryks samtliga val nedanför.
Kommer eleven inte in på sitt val nr1, i slutvalet, men har tillräckliga poäng för sitt val nr2, då stryks samtliga val nedanför val nr2 osv.
Tänk så här:
Val nr1 = Vilket program och vilken skola vill jag helst gå på?
Val nr 2 = Vad skulle vara mitt andrahandsval ifall jag inte kommer in på mitt första?
Val nr 3 = Om jag inte kommer in varken på mitt första eller andraval, vad är då mitt tredjehandsval?
Val nr 4 = Osv.
Blir eleven antagen på val nedanför sitt första val har eleven alltid möjlighet att stå kvar som reserv till de högre valen. Att stå kvar som reserv innebär att man fortfarande har möjlighet att komma in på högre val under reservantagningsperioden.
Elev som riskerar att inte bli behörig till gymnasiet
Säkerställ att eleven vet vilken behörighet som krävs till de program eleven söker. Om eleven riskerar att inte uppnå behörighet i slutbetygen för ett nationellt gymnasieprogram, bör eleven lägga till Introduktionsprogrammen (IM):
4 olika Introduktionsprogram (IM)
SYV går igenom alternativen på IM tillsammans med eleven
SYV erbjuder hjälp med att lägga till något/några av alternativen inom IM i elevens gymnasieansökan
Vad ansöker eleven om i sitt gymnasieval?
Gymnasieskola
Gymnasieprogram
Inriktning på Estetiska programmet och Naturbruksprogrammet (kan ”önska” på de programmen som har inriktningar men som ska sökas inför årskurs 2 på gymnasiet)
Språkval på programmen Sam, Hum, Ekonomi och Natur (valbart på Estet och Teknik)
Ev. Idrottsutbildning i kombination med gymnasiet
Ev. Modersmål och Svenska som andraspråk
Val/rullistor i gymnasievalet med en * (stjärna) = Efterfrågad information
Alla val/rullistor i gymnasievalet som har en * (stjärna) vid sig, behöver eleven göra ett aktivt och medvetet val. Om valet/rullistan inte har en * (stjärna) vid sig, avgör eleven om det är aktuellt för denna att göra ett val. Vad som är obligatoriskt att svara på kan vara olika mellan olika val.
Inriktningar inom gymnasieprogrammen
På Naturbruksprogrammet och Estetiska programmet väljer eleven inriktning i gymnasievalet åk9.
På Hotell- och turismprogrammet, Försäljnings- och serviceprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet finns inga inriktningar.
På resterande 13 gymnasieprogram väljer eleven sin inriktning på programmet i slutet av åk1, detta för att starta sin inriktning i åk2. Behövs ett urval göras för antagning till inriktningarna så går gymnasieskolan på betygen från åk1. Dock kan eleven, i antagningssystemet, redan nu ge ”önskemål om inriktning”. Att visa systemet vilken inriktning på programmet eleven ”önskar” gå, är inte detsamma som att eleven valt/fått den inriktningen. Eleven kan också välja ”jag har inget önskemål om inriktning”.
Moderna språk
På Samhällsvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Humanistiska programmet är det obligatoriskt att läsa moderna språk på gymnasiet (se * i rullistan). Eleven behöver därför, i sin ansökan, visa antagningssystemet vilket språk eleven vill läsa. Eleven kan antingen välja att fortsätta läsa det språk eleven läst på högstadiet (då börjar eleven på steg 3). Alternativt välja ett annat språk på nybörjarnivå (steg 1).
Fördelen med att fortsätta på det språkval (moderna språk) eleven läst i högstadiet (Moderna språk steg 3 på gymnasiet): Fördelen med att fortsätta med samma språk eleven läst på högstadiet är att eleven kan få något som kallas "meritpoäng", detta om eleven läser från steg 3 och högre, samt har lägst betyg E i kursen/kurserna. Meritpoäng är ”extra poäng" som läggs på gymnasiebetygen och underlättar/ökar möjligheten att komma in på universitet/högskola. Steg 3 ger 0,5p, medan steg 4 ger 1,0p.
Nybörjarspråk (Moderna språk steg 1): Startar eleven med ett nybörjarspråk på steg 1 behöver eleven läsa fler kurser i det valda språket för att uppnå meritpoäng (vilket eleven får först vid steg 3)
På Teknikprogrammet och Estetiska programmet är det inte obligatoriskt att läsa moderna språk på gymnasiet (ingen * i rullistan). Däremot har eleven valfriheten att välja att läsa moderna språk på programmen ifall eleven vill. Fördelen, som också förklaras ovan, är att det kan ge meritpoäng om eleven fortsätter läsa det moderna språk eleven läst på högstadiet.
Lägga till idrottsutbildning
De elever som vill kombinera en idrottsutbildning ihop med sina gymnasiestudier ska redan nu visa systemet om de sökt RIG (Riksidrottsgymnasiet), NIU (Nationell idrottsutbildning) eller LIU (Idrottsfördjupning) och till vilken sport/idrott. OBS! Detta är en idrottsutbildning utöver den vanliga idrotten på gymnasiet. Eleven läser vanlig skolidrott 100p i poängplanen på samtliga gymnasieprogram och den ska INTE läggas till i antagningssystemet.
Övriga val
Den elev som läst/vill läsa modersmål ska visa systemet vilket språk.
Den elev som läst/vill läsa ”svenska som andraspråk” ska lägga till det.
Söka utanför Värmlands sökregion
Söker eleven utanför Värmlands sökregion kommer systemet kräva att eleven fyller i gymnasieskolan och gymnasieprogrammets ansökningskod. Kontakta gymnasieskolan och be om ansökningskoden, alternativt be studie- och yrkesvägledaren på grundskolan att hjälpa till. Hur eleven lägger till val utanför Värmlands sökregion visas i filmen
”Lägga till val (utanför Värmlands sökregion) i sin ansökan”
Öppna/stänga ansökningar
Under ansökningsperioderna (jan/feb) samt (mar/apr) kan SYV på grundskolan alltid öppna upp ansökan ifall eleven råkat bekräfta/stänga sin ansökan. Eleverna kan därför våga logga in, testa att lägga till/ändra sina val osv. SYV kan alltid öppna upp och rätta till om det skulle bli lite galet!
Signera sitt gymnasieval
När eleven har skickat in sin slutliga gymnasieansökan i april/maj, behöver eleven också signera en utskriven kopia av valet och lämna till syv. OBS! Behövs INTE i det preliminära valet
Kom ihåg:
Försök tänka det preliminära gymnasievalet, SOM OM det vore det slutliga gymnasievalet
Skriv privata kontaktuppgifter i gymnasieansökan
Eleven får göra hur många val den vill, tänk på att göra ”fler” val
Rangordningen av valen är INTE avgörande i det preliminära gymnasievalet, men ÄR AVGÖRANDE i det slutliga gymnasievalet/omvalsperioden i april/maj
Eleven behöver enbart lämna in en skriftlig kvittens/signering av det slutliga valet (inte i det preliminära)
När det är dags för gymnasieval, se filmen/inlägget ”så går gymnasievalet till i praktiken (ansökan)”
KOM IHÅG: Det finns ingen rätt eller fel väg, bara olika vägar. Låter eleven både HJÄRTA och DRÖMMAR få vara delaktiga i valet, kommer motivationen med största sannolikhet finnas med och gymnasiet kommer garanterat bli mycket roligare!
STORT LYCKA TILL MED GYMNASIEANSÖKAN! /Malin, SYV
introduktionsprogrammen (IM) för obehöriga elever
Se film eller läs nedan om Introduktionsprogrammen (IM)
Vad är Introduktionsprogrammen (IM)?
Introduktionsprogrammen är program på gymnasiet som ger obehöriga elever möjlighet att läsa upp betyg i syfte att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram, eller få en mer yrkesinriktad utbildning mot en specifik bransch för att komma närmare ett arbete.
Vilka program inom Introduktionsprogrammen finns att söka?
Det finns 4 Introduktionsprogram:
Språkintroduktion (SPRINT)
Programinriktat val (PRIV)
Yrkesintroduktion (YRKINTRO)
Individuellt alternativ (IA)
Språkintroduktion (SPRINT)
Språkintroduktion är till för ungdomar som nyss har kommit till Sverige. Fokuserar på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram eller annan utbildning inom Introduktionsprogrammen:
Sökbart från 0 poäng i meritvärde
Vänder sig till ungdomar som nyss kommit till Sverige
Målgruppen garanteras plats
Läser bl.a. SVA, Ma, SO och Idrott
Kan läsa ytterligare ämne utifrån individuell studieplan.
” Jag har nyligen kommit till Sverige och behöver lära mig mer svenska innan jag läser vidare”
Programinriktat val (PRIV)
Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara både ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. En elev är behörig till Programinriktat val som har; godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt minst tre andra ämnen eller svenska eller svenska eller svenska som andraspråk, matematik eller engelska och minst fyra andra ämnen.
Enbart vissa gymnasieskolor erbjuder PRIV-platser på utvalda program. Se vilka skolor som erbjuder elever att söka PRIV-platser: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/utbildningar/imv-imy?authuser=0
Skolor erbjuder PRIV-plats enbart i mån av plats (vid lediga platser på programmen)
Vid eventuell PRIV-antagning antas eleverna utifrån meritvärdet (totalsumman av elevernas betyg)
Den elev med högst meritvärde antas först, därefter tas elever in i tur och ordning tills PRIV-platserna är fyllda
Yrkesintroduktion (YRKINTRO)
Yrkesintroduktion vänder sig till elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram:
Eleverna får en yrkesinriktad utbildning (mot en bransch) för att kunna söka till ett nationellt yrkesprogram eller gå ut i arbete
Sökbart från 0 poäng i meritvärde
OBS! Begränsat antal platser (urval görs vid antagning)
Vid urval går skolan på andra faktorer än meritvärde. Ev. Prova-på/Intervju inför antagning
Erbjuds i närområdet på Nobel, Tingvalla, Praktiska och Forshaga Akademin (se respektive skola för bransch)
Praktik är en stor del av vardagen
Eleverna varvar praktik med studier (ex svenska, matte och yrkesämnen)
Eleverna kan läsa teoretiska ämnen både från grundskolan och från gymnasiet
” Jag är intresserad av att gå ett yrkesprogram, men måste först läsa in några grundskolebetyg eller att börja jobba”
Individuellt alternativ (IA)
Individuellt alternativ utformas för enskild elev och vänder sig i första hand till ungdomar som behöver mer tid att göra sig behörig till ett nationellt gymnasieprogram:
Utbildningen fokuserar på att läsa upp grundskolebetyg för att kunna gå vidare
till en annan utbildning, t.ex. nationellt gymnasieprogramSökbart från 0 poäng i meritvärde
Garanterad plats på Nobelgymnasiets IM
Eleven läser olika ämnen (vilka ämnen planerar elev och vårdnadshavare ihop med skolan utifrån vilka ämnen eleven saknar och vad eleven har för mål)
” Jag vet inte vad jag vill och har många grundskolebetyg kvar att läsa in” eller ”jag är studiemotiverad och läser in några få betyg”
Rutin för överlämning av elev till Introduktionsprogrammen inom Karlstads kommun
Placeringen på IM på Karlstads kommunala gymnasieskolor görs i samråd med IMs mottagarenhet, grundskolans elevhälsoteam (EHT), vårdnadshavare och elev
Grundskolans EHT kartlägger samtliga elever i nian som eventuellt riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasiet i vårterminens slutbetyg
SYV informerar berörd elev och vårdnadshavare om valmöjligheterna inom IM
Med vårdnadshavares samtyckte informerar grundskolans EHT IMs mottagarenhet om berörda elever vid en första överlämning under vårterminen i nian
Elev och vårdnadshavare gör ett studiebesök på IM under vårterminen i nian, detta för planering och placering inför gymnasiestart
Kom ihåg
Det finns alltid ett gymnasium för alla, oavsett hur slutbetygen ser ut i åk9. Introduktionsprogrammen är för de elever, som av olika anledningar, behöver mer tid att göra sig behörig till gymnasiet eller för att komma närmare arbetslivet.
anTAGNINGSPROV ESTETISKA PROGRAMMET
Se film eller läs nedan om antagningsprov på Estetiska programmet
På flera av Estetiska programmets inriktningar behöver eleven genomföra ett antagningsprov i samband med sin gymnasieansökan till Sundsta-Älvkullegymnasiet.
På vilka inriktningar inom Estetiska programmet behöver eleven göra ett antagningsprov?
För att se vilka inriktningar, inom Estetiska programmet på Sundsta-Älvkullegymnasiet, eleven behöver göra ett antagningsprov på, se länk: https://karlstad.se/sundsta-alvkullegymnasiet/utbildningar2/estetiska_programmet/
Vad innebär antagningsprov på Estetiska programmet?
Genom antagningsprovet får eleven möjlighet att visa sina kunskaper och förutsättningar inom den inriktning eleven söker till.
Ett individuellt samtal genomförs med varje sökande där eleven får berätta lite om sig själv och varför den söker till inriktningen.
Eleven får också möjlighet att träffa lärare och få mer information om vad det innebär att gå på Estetiska programmet.
När genomförs antagningsproven?
Några veckor efter att eleven sökt till Estetiska programmet, i det preliminära gymnasievalet, kommer eleven att få en kallelse till antagningsprovet via brev. I kallelsen finns detaljerad information om provtillfället i mars. OBS! Har eleven exempelvis sökt både dans och teater, då kommer eleven göra antagningsprov till båda inriktningar.
Ger antagningsprovet extra poäng vid gymnasieansökan?
Ja, den elev som gör provet tilldelas mellan 10 och 120 poäng som läggs till i elevens betygspoäng från grundskolan.
Exempel: Har eleven 200p i meritvärde (summan av sina betyg i grundskolan), och får 120p på antagningsprovet blir uträkningen 200p + 120p = 320p. Det är den totalsumma eleven söker till programmet med.
Har ni fördjupade frågor kring antagningsprov?
Kontakta gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare. Kontaktuppgifter finns på skolans hemsida: https://karlstad.se/sundsta-alvkullegymnasiet/kontakt/
preliminärt gymnasieval & preliminärt gymnasiebesked
Se film eller läs nedan om vad som menas med preliminärt gymnasieval och preliminärt gymnasiebesked
OBS! Se startsida via länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0
OBS! Se startsida via länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0
Preliminärt = inte slutgiltigt, inte definitivt.
Vad menas med preliminärt gymnasieval och preliminärt besked?
Eleven gör en preliminär gymnasieansökan i januari/februari i nian, detta för att i april få ett preliminärt antagningsbesked. Denna preliminära ansökan baseras på höstterminsbetygen och är INTE definitiv. Ansökan görs via www.elevantagningen.se (i Dexter). För inloggning använder eleven det lösenord som skickats hem från antagningsenheten.
Eleven gör en preliminär gymnasieansökan i januari/februari i nian, detta för att i april få ett preliminärt antagningsbesked. Denna preliminära ansökan baseras på höstterminsbetygen och är INTE definitiv. Ansökan görs via www.elevantagningen.se (i Dexter). För inloggning använder eleven det lösenord som skickats hem från antagningsenheten.
Hur går det preliminära gymnasievalet till?
När eleven kommer tillbaka från jullovet genomför grundskolans studie- och yrkesvägledare en ”workshop” i halvklass. Grundskolans SYV, tillsammans med eleverna, går gemensamt igenom systemet (Dexter) som eleven ska göra sitt gymnasieval i. Under workshopen kommer eleverna bland annat att få ”testa på” att arbeta i systemet: lägga till val, ta bort val, ändra rangordning på val osv. i syfte att eleverna ska känna sig trygga med systemet som används för gymnasieval.
När eleven kommer tillbaka från jullovet genomför grundskolans studie- och yrkesvägledare en ”workshop” i halvklass. Grundskolans SYV, tillsammans med eleverna, går gemensamt igenom systemet (Dexter) som eleven ska göra sitt gymnasieval i. Under workshopen kommer eleverna bland annat att få ”testa på” att arbeta i systemet: lägga till val, ta bort val, ändra rangordning på val osv. i syfte att eleverna ska känna sig trygga med systemet som används för gymnasieval.
VAR och NÄR gör eleven sitt preliminära gymnasieval?
Eleven väljer själv var och när den vill genomföra sitt preliminära val (inom ramen för den preliminära ansökningstiden jan/feb). Under workshopen? I skolan? Med SYV? Hemma? Kom ihåg: Bra hjälp med ansökan finns alltid att få av SYV på grundskolan.
Eleven väljer själv var och när den vill genomföra sitt preliminära val (inom ramen för den preliminära ansökningstiden jan/feb). Under workshopen? I skolan? Med SYV? Hemma? Kom ihåg: Bra hjälp med ansökan finns alltid att få av SYV på grundskolan.
När och hur ser eleven sitt preliminära antagningsbesked?
I början/mitten av april kan eleven logga in i webbansökan Dexter via www.elevantagningen.se och se om den blivit preliminärt antagen. Kom ihåg att det enbart är preliminärt = inte definitivt!
I början/mitten av april kan eleven logga in i webbansökan Dexter via www.elevantagningen.se och se om den blivit preliminärt antagen. Kom ihåg att det enbart är preliminärt = inte definitivt!
Vad är det eleven ser i det preliminära antagningsbeskedet?
Genom det preliminära beskedet kan eleven se, sina egna höstterminsbetyg jämföras med övriga sökande till gymnasieskolorna och programmen. Detta besked ger en uppfattning om ungefär vilka poäng som kan krävas det året som eleven söker till gymnasiet.
Genom det preliminära beskedet kan eleven se, sina egna höstterminsbetyg jämföras med övriga sökande till gymnasieskolorna och programmen. Detta besked ger en uppfattning om ungefär vilka poäng som kan krävas det året som eleven söker till gymnasiet.
Kom ihåg: antagningspoängen i det preliminära beskedet kan ändra sig till det slutliga beskedet! Om vi tittar på tidigare års poängskillnad så brukar antagningspoängen öka, detta från det preliminära till det slutliga beskedet.
slutligt gymnasieval (Omvalsperiod) & slutligt antagningsbesked
Se film eller läs nedan om vad som menas med slutligt gymnasieval (omvalsperiod) och slutligt antagningsbesked
OBS! Se startsida via länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0
Vad menas med slutligt gymnasieval/omval och slutligt antagningsbesked?
Eleven gör ett slutligt gymnasieval/omval i april/maj, vilket även kallas för omvalsperiod, detta för att få sitt slutliga antagningsbesked i juni. Under denna period kan eleven göra alla ändringar den vill i sin gymnasieansökan innan den skickas in till gymnasieantagningen. Denna slutliga gymnasieansökan baseras på vårterminens slutbetyg och ÄR definitiv.
NÄR och HUR gör eleven det slutliga gymnasievalet?
Studie- och yrkesvägledaren på grundskolan träffar samtliga elever enskilt under omvalsperioden, detta för att säkerställa att eleven känner sig trygg i sitt gymnasieval och att den fått svar på alla sina frågor. Eleven väljer själv, inom tidsramen för omvalsperioden/slutvalsperioden, när och hur den vill genomföra sitt slutliga gymnasieval. Eleven erbjuds genomföra sitt slutliga val tillsammans med SYV, men kan självklart välja att göra det hemma tillsammans med förälder.
OBS! Se startsida via länk för viktiga och mer specifika datum i gymnasievalsprocessen: sites.google.com/arvika.com/elevantagningen-varmland/information/tidsplan?authuser=0
Vad menas med slutligt gymnasieval/omval och slutligt antagningsbesked?
Eleven gör ett slutligt gymnasieval/omval i april/maj, vilket även kallas för omvalsperiod, detta för att få sitt slutliga antagningsbesked i juni. Under denna period kan eleven göra alla ändringar den vill i sin gymnasieansökan innan den skickas in till gymnasieantagningen. Denna slutliga gymnasieansökan baseras på vårterminens slutbetyg och ÄR definitiv.
NÄR och HUR gör eleven det slutliga gymnasievalet?
Studie- och yrkesvägledaren på grundskolan träffar samtliga elever enskilt under omvalsperioden, detta för att säkerställa att eleven känner sig trygg i sitt gymnasieval och att den fått svar på alla sina frågor. Eleven väljer själv, inom tidsramen för omvalsperioden/slutvalsperioden, när och hur den vill genomföra sitt slutliga gymnasieval. Eleven erbjuds genomföra sitt slutliga val tillsammans med SYV, men kan självklart välja att göra det hemma tillsammans med förälder.
Viktigt: När eleven genomfört sitt slutliga gymnasieval/kvitterat sin gymnasieansökan i webbansökan Dexter, behöver eleven också signera en utskriven kopia av valet och lämna till SYV. Detta behövs inte efter det preliminära gymnasievalet.
För kännedom.
I början av juni skickas elevens slutbetyg till antagningskansliet. Eleven behöver inte skicka något betyg, det gör skolan.
NÄR och VAR presenteras det slutligt antagningsbesked?
Det slutliga antagningsbeskedet presenteras i Dexter (i elevens webbansökan). För exakt datum, se länk till viktiga datum i gymnasievalsprocessen. I slutet av juni kan eleven logga in i Dexter och se resultatet av den slutliga antagningen. I beskedet står allt eleven behöver veta inför gymnasiestart (startdatum, starttid, uppsamlingsplats osv).
Måste eleven svara på sitt slutliga antagningsbesked?
JA, eleven måste svara på sitt slutliga antagningsbesked. Sista svarsdag för samtliga elever är i slutet av juli, detta oavsett vilket av valen eleven kommit in på. Eleverna har ca 1 månad på sig att tacka JA till sin gymnasieplats, detta från att det slutliga beskedet presenterats i Dexter. För exakt datum, se länk till viktiga datum i gymnasievalsprocessen.
SÅ GÅR GYMnasievalet till i praktiken (ansökan)
Se film "så går gymnasievalet till (ansökan)"
Filmen visar, steg för steg, hur gymnasievalet går till i praktiken.
Lägga till introduktionsprogrammen (IM) i sin ansökan
Se film "lägga till Introduktionsprogrammen (IM) i sin ansökan"
Filmen visar, steg för steg, hur eleven går tillväga för att lägga till Introduktionsprogrammen (IM) i sin ansökan till gymnasiet.
Lägga till val (utanför värmlands sökregion) i sin ansökan
Se film om att "lägga till val (utanför Värmlands sökregion) i sin ansökan"
Filmen visar, steg för steg, hur eleven går tillväga för att lägga till val utanför Värmlands sökregion i sin ansökan till gymnasiet.