Om kort skärpedjup
Gammal skåpmat, men i tråkiga trånga miljöer kan man ändå få lite roligare bild med stor sensor och full bländaröppning.
Men om man hittat en väldigt fin bakgrund kan det vara synd att det bara blir en suddig massa i bakgrunden.
Om man inte vill avslöja vart man spelar in kan det vara bra att ha kort DOF. Eller om man vill undvika loggor i bakgrunden.
Eller om man gör en historisk rekonstruktion och bakgrunden är i fel tidsepok.
Stillbildsoptik jämfört med vanliga TV-zoomar.
Det går att få väldigt fina ljusinslag med stillbildsoptik, i motljus från sol eller lampa.
I början blir man tokig på att det inte går att zooma in till närbild, eller zomma ut till en stor bild. Med tiden brukar de flesta anpassa sig till kortare zoomomfång hos stillbildszoomar, eller fasta brännvidder. Ofta kan man göra en hel scen på 35mm.
Efter några produktioner börjar man lägga upp inspelningen på ett annat sätt, mer styrt efter brännvidd. Typ att man börjar med reality scener som passar för 18-50 zoomen, sen intervjun med 24-70 zoomen, sist lite stockar med 70-200 zoomen.
18-50 2,8 är bra kompromiss för dokumentärt foto. Och bra hänga-på lins i reportage.
Nikkor 14-24 2,8 bra för enstaka extra vidvinkliga bilder, men lite kort zoomomfång.
Nikon 24-70 2,8 har bra kvalitet, men lite kort zoom-omfång
Nikon 70-200 2,8 en standard telezoom
Men även en längre lins typ 70-300 kan vara väldigt användbar och prisvärd när man behöver zooma ordentligt. Och det behöver man i alla möjliga situationer. Eller kanske en telekonverter?
en 35mm och 50mm 1,4 är bra att ha när det är riktigt mörkt, och när man vill ha suggestiva bilder, eller bara kortast möjliga DOF.
En 100mm 2,8 macrolins kan vara bra när man vill ta extrema närbilder, typ hacka persiljan i matprogram. Eller myror i skogen.
Kitlinsen faktiskt väldigt användbar för snabbt reportagearbete., trots det lite sämre ljusgenomsläppet.
Den har steady-shot vilket är bra för handhållna telebilder.