Att tänka källkritiskt innebär att du som ”mottagare” av information alltid ifrågasätter det du läser, ser och hör! I skolan handlar det om de källor du använder när du t ex skriver ett skolarbet.
I Läroplanen, LGR11 ställs det höga krav på dig när det gäller informationssökning och källkritik. Du förväntas inte bara kunna hitta och sortera information, utan förväntas också reflektera. Du ska tänka själv och utifrån dina kunskaper i källkritik kunna avgöra om en källa är bra och användbar eller inte.
För att veta om det man har läst, sett eller hört är rimligt och sannolikt, måste man undersöka eller granska sina källor, som det också kallas. Här följer ett antal frågor som kan hjälpa dig att avgöra om källan är tillförlitlig eller inte.
Checklista för en enkel källkritisk analys
Vem har skrivit detta? Finns det en namngiven författare eller organisation?
Vad vet jag och vad kan jag ta reda på om författaren eller organisationen?
Hur aktuell är informationen, är den daterad?
Vad vill förfafttaren/talaren? Vad är syftet?
Försöker han/hon informera eller påverka?
Är detta fakta eller någons åsikter?
Är detta en förstahandsuppgift eller har den förts vidare i flera led?
Kan vi lita på att informationen är sann?
Har jag andra källor som styrker eller motsäger dessa upplysningar?
Undanhålls information av frågan i källan? Kan man se varför?
Nedan följer en rad kriterier som en bra källa bör uppfylla så många av:
De "källkritiska kriterierna"
Det framgår tydligt vem som är avsändare.
Det går att ta reda på information om författaren/avsändaren.
Det finns kontaktuppgifter - det går att ringa, maila, eventuellt besöka.
Informationen är aktuell och det framgår när den uppdaterades senast (internet)
Källans syfte är tydlig - organisationer som vill påverka är oftast tydliga med detta. En källa som ger sig ut för att inte vilja påverka mottagaren men har propagandasyfte kallas “tendensiös” - syftet är att manipulera.
Det framgår tydligt varifrån källan har fått sin information - källan ska alltså redovisa sina informationskällor.
Det går att hitta samma information på andra platser som inte är direkt kopplade till källan. Detta stärker källans trovärdighet!
Textens stilnivå - texten är välskriven och bearbetad.
Perspektiv - Olika perspektiv presenteras i källan, läsaren kan lättare skapa sig en egen uppfattning.
Hur skriver du en källkritisk analys?
Varje seriöst arbete ska avslutas med en källkritisk analys där du på ett tydligt sätt visar att du har tänkt till när du har valt ut vilka källor du ska använda.
Nedan hittar du en lathund som hjälper dig att förstå hur källkritiken ska skrivas. Där finns det också ett elevexempel som du kan läsa. Klicka på bild!
Källa: http://www.skolverket.se/