Historik

Skörde-Gillets historia

Skördedansare 1916

Skörde-Gillet anno 1916

Skörde-Gillets födelse är en historia för sig. Det första folkdanslaget, Appell hade bildats av pionjärer och dylika brukar besitta egenskaper, som gör dem till stora ledargestalter. Erik Bergman var en av dem. När han en dag blev oense med dansinstruktören om en tur i Fjällnäspolskan skulle börja med höger eller vänster dalsteg slutade det med en katastrof. Eller skall man säga en lycklig tilldragelse? När ingen ville ge sig tog den store med sig sin fru och tre andra par, som ställt sig på hans sida, och bildade resolut ett nytt danslag, Folkdanslaget Skörde-Gillet. Året var 1916 och så var föreningen en verklighet.

Första uppvisningen var vid nykterhetslogens "Fridens borg" julfest på Södra Realläroverket och gav kr 10:- i arvode.

1919 ägde övningarna rum på lokal vid Kocksgatan och man införde A- och B-lag. A-laget fick lämna ovillkorliga förbindelser att dansa varje gång föreningen erbjöds en uppvisning.

1929, sedan en nybörjarkurs ställdes in på grund av för få deltagare, blev en nedläggning aktuell. Man satsade emellertid pengar på en ny nybörjarkurs och si, 16 st nya medlemmar förvärvades och allt blev frid och fröjd igen.

1933 flyttade laget från Kocksgatan till Dr Abelins gata nr 3 och 1935 till Odengatan 42.

Gillet fick sin fana på Svenska Flaggans Dag 1940 på Stadion,

Skörde-Bladet kommer ut med sitt första nummer 1944 med sedermera borgarrådet Gunnar Dalgren som redaktör.

1962 var endast åtta medlemmar närvarande på årsmötet och någon verksamhet hade ej förekommit utöver årsmötet och två styrelsesammanträden.

1963 väcktes ett förslag om att man skulle slå ihop verksamheten med två föreningar, som förde en tynande tillvaro men mer hände ej. 1963 och 1964 låg verksamheten helt nere. Styrelsen skrev brev till medlemmarna att föreningen tills vidare var vilande.

1965 lyckades inte styrelsen blåsa liv i föreningen och från Riks- och distriktshåll framfördes, att föreningen skulle uteslutas, om inte verksamheten kom i gång på något sätt. Normalt kunde en förening enligt hävd förklaras vilande under tre år men därefter måste den bort ur rullorna.

1966 beslöt styrelsen att föreslå föreningens upplösning och kallade till möte. Från och med nu existerade Skörde-Gillet endast på papperet. Mot löfte om att få Skörde-Gillet på fötter igen lyckades föreningen genomdriva ytterligare ett års vila och Skörde-Gillet fick stå kvar med namn i rullorna. För övrigt existerade inte föreningen längre.

Vid ett möte med distriktsstyrelsen den 23 februari 1967 rapporterades att lokal och dragspelare hade ordnats till en nybörjarkurs i gammaldans. Redan 1967 valdes en interimsstyrelse helt plockad från nybörjarkursen. Därpå följde en ny kurs våren 1968, som följdes av ytterligare en på hösten. Den senare kursen samlade 45 deltagare och man redovisar 14 aktiva medlemmar vid årets slut.

1969 fick Skörde-Gillet värdskapet för Stockholms distrikts gammaldanskurs på Skansen sommaren 1969. Den samlade 117 deltagare.

Samma år hade vi nöjet att starta barnlagsverksamheten. Under åren 1968-1972 hade vi 35 barn och 5 juniorer. En medlem i Skörde-Gillet flyttade till Haninge och satte omedelbart i gång med en barnverksamhet där. Naturligtvis skulle barnens förening vara Skörde-Gillet. Avståndet var för stort mellan Haninge och Sundbyberg och vi beslöt därför att överlämna denna del av vår verksamhet till Haningarnas folkdanslag i Haninge 1972.

1970 var Skörde-Gillet i full gång igen. Antalet medlemmar var 70 och de flesta var aktiva. Vi fick i uppdrag av kulturnämnden i Sundbybergs kommun att ordna midsommarfirandet i Tornparken som sedermera flyttades till Golfängarna.

1971 på hösten gjordes en kulturafton i Ängskolan i Sundbyberg betitlad "Uppland i dans och ton" med medverkande som Erik Sahlström och Gösta Sandström, rikskända spelmän.

1972 dansade Skörde-Gillet vid Hallonbergens invigning och flyttade också sin verksamhet från Duvbolokalen nedanför Duvbo kyrka till Hallonbergen.

1973 reste vi till Sundbybergs vänort S:t Veit i Österrike. Deltagarantalet var sammanlagt 270. Detta år medverkade vi i "Nygammalt" i TV och dansade även på Sergels torg i Stockholm.

1974 reste Gillet till Sundbybergs vänort Haringey utanför London och vi dansade i Kungsträdgården och på Dansmuséet. Vi medverkade under tre kvällar med dans och musik på restaurang Edelweiss i Solna. Utflykterna detta år blev en fjällresa, en resa till Ransätersstämman och en kräftskiva, till vilken vi inbjudits av Sävsjö folkdansgille i Småland.

1975 delades Gillets verksamhet upp i sex sektioner. Sex gammaldans- och folkdanskurser hölls med sammanlagt 372 deltagare. Vi tog emot Sävsjö folkdansgille och Arcadian Singers, som var här som gäster till Sundbybergs kommun i egenskap av bosättningen i Haringey, en vänort. Vi dansade också när Sundbybergs tunnelbanestationer invigdes. Vi var arrangörer för distriktets terränglöpning, som ingår i trekampen. Detta år startades första kontakten med Sundbybergs nästa vänort, Kyrkslätt i Finland. Här har en lång vänskap utvecklats med Kyrkslätts Folkdansare.

Under de följande åren har föreningen företagit ett antal resor till England, Tyskland, Belgien, Estland och Japan.

1989 var vi med i Tidernas dans i Globen och 1992 dansade vi på Råsunda vid invigningen av Europamästerskapet i fotboll.

Nordlek är också ett evenemang där vi har vi deltagit. Aktuella orter som Åbo, Bergen, Veile, Linköping, Gjövik, Vasa, Steinkjer och Viborg.

Viola Karlsson ledde både barn- och ungdomsgrupper under många år.

Under vissa perioder har Dräkt och slöjd samt Sång och musiksektionen inom föreningen varit verksamma . Skörde-Gillet har haft ett lag som spelat låtar och en kör, som deltagit i körstämman i Skinnskatteberg. Vi har haft en livaktig sportsektion med duktiga deltagare i distriktets tävlingar. Vid flertal tillfällen har föreningen kommit på hedrande andraplatser i trekampen.

Skörde-Gillet har funnits på flera adresser i Sundbyberg; Lötsjögården, Ör, Albyskolan, Rissne och nu Hallonbergen.

Vi har haft många dans- och lekledare inom föreningen. Många år har vi haft upp till sju lekledningar runt jul. Den största lekledningen var tillsammans med Philipskamraterna i Blå hallen i Stockholms Stadshus.

Skörde-Gillet har i mitten på 1970-talet och början av 1980-talet haft över 200 medlemmar (vuxna och barn) med 228 medlemmar som mest 1983. Föreningen har haft en beundransvärd verksamhet och organisation under gångna år. Vi hoppas att föreningen kan fortsätta med sin huvudsakliga verksamhet även framdeles till nytta och nöje för gamla och nya medlemmar och allmänheten.