Böcker och rapporter på svenska
Rapporter till Coronakommissionen (Februari 2022)
Företagsstöden under pandemin (med Ekholm, Person och Åkerman) Rapporten använder registerdata på nedsatta arbetsgivaravgifter, korttidsarbete, omställningsstöd och hyresstöd för att analysera stödens träffsäkerhet. Huvudslutsatsen är att korttidsarbetet har oväntad dålig träffsäkerhet och borde ha begränsats till drabbade sektorer.
Pandemins effekter på svensk ekonomi under 2020 (med Ekholm, Person och Åkerman) Rapporten använder detaljerade mikrodata för att analysera hur ekonomi påverkade av pandemin under den inledande fasen. Företag som handlade internationellt drabbades inledningsvis om de handlade med drabbade länder. Men de stora effekterna kom via minskat inhemsk konsumtion. Konsumtionen minskade särskilt bland äldre personer när den lokala smittan var hög.
Andra böcker, kapitel och rapporter
En arbetsmarknad för ett starkare Sverige (2020), kapitel i Idéer för ett starkare Sverige - omstartskommissionen (red Klas Eklund) Rapporten skrevs under tidiga pandemisommaren 2020 och diskuterar hur man borde hantera pandemikrisen på kort sikt och vilka reformer som kan förbättra den svenska arbetsmarknaden på längre sikt. Den senare delen är fortsatt relevant.
Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad - SNS Konjunkturrådsrapport 2017 (med Stefan Eriksson och Lena Hensvik) Boken beskriver tillståndet på den svenska arbetsmarknaden och vilka reformer som skulle kunna förbättra situationen. Texten togs emot väl från alla parter, trots att den diskuterar laddade teman som minimilöner och integrationsinsatser. Slutsatserna är att mycket fungerar bra på den svenska arbetsmarknaden och de problem som finns är koncentrerade till arbetsmarknadens "svaga grupper". Det finns inga enkla lösningar utan vi måste använda alla de verktyg vi har, och det finns många verktyg att ta till om man gör allt enligt instruktionsboken. Vi behöver varken "mer utbildning" eller "lägre löner" - istället behövs bättre utformade utbildningar och lönestrukturer.
Finanspolitiska rådets rapporter 2014, 2015 och 2016 (tillsammans med rådets övriga medlemmar) Under tre år var jag medlem av Finanspolitiska rådet. I årsrapporterna diskuteras svensk finanspolitik i relation till det finanspolitiska ramverket. En del av rådets uppdrag var att analysera sysselsättningspolitiken, och rapporterna innehåller därför en hel del bedömningar av just detta. Om man är intresserad av ungdomsarbetslöshet ska man särskilt läsa 2016 års rapport som, bland mycket annat, visar på hur meningslöst det är att mäta arbetslöshet bland ungdomar som är i gymnasieåldern.
Långtidsutredningen 2011 (med Stefan Eriksson, Lena Lindahl, Eva Mörk och Martin Lundin) Våren 2009 fick jag ett samtal från Finansdepartementet. "Vill du leda en sysselsättningskommission? Du får de resurser du behöver för att beställa underlagsrapporter och du kan anställa vilka du vill. Du har till februari 2011 på dig." Det var omöjligt att tacka nej. För att vinna tid satte vi igång arbetet utan dröjsmål fast regeringens formella beslut dröjde. I juni 2009 kom kallduschen - någon (oklart vem) i regeringen hade vägrat tillsätta komissionen. Till slut fann vi lösningen i att det fick bli en långtidsutredning, vilket gav oss samma frihet och förutsättningar, en SOU utan inblandning från politiker. Efter ytterligare 19 månaders stenhårt arbete, och tre volymer med underlagsrapporter från flera av Europas främsta arbetsmarknadsekonomer, blev huvudbetänkandet klart på utsatt datum. Rapporten säger det mesta man behöver veta om hur arbetsmarknaden fungerar och hur den kan reformeras för att fungera bättre. Oavsett om du är intresserad av arbetsrätt, lönebildning, sjukförsäkringar, utbildning eller arbetsmarknadspolitik så hittar du insikter i utredningen. Många av de föreslagna reformerna har genomförts, annat är fortsatt relevant.
Under perioden 2000-2014 arbetade jag som forskare för IFAU (Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering). Därefter har jag fortsatt att samarbeta med institutet och dess anställda. Genom åren har jag publicerat 34 svenska rapporter på IFAU. De n typiska rapporten består av en populärvetenskaplig sammanfattning av en av mina forskningsuppsatser. Rapporterna finns här.
Debattartiklar
Ibland har det hänt att jag har författat en debattartikel. Ofta har de skrivits i samband med böcker och rapporter jag varit inblandad i. Nedan finns länkar till ett par av dessa:
Om Corona-åtgärder och ekonomi (men framförallt om att vara pragmatisk), under Corona-våren 2020 (DN-debatt)
Om LAS-utredningen - där jag var expert (SvD)
Omstartskommissionens rapport (DI)
Omstartskommissionen lanseras (DN-debatt)
Angående SNS Konjunkturrådsrapport 2017 (SVD)
Replik till besynnerligt inlägg om minimilöner (DN-debatt)
Lansering av SNS-rapport om segregation (DN-debatt)
Lansering av SNS-rapport om ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden (DN-debatt)