Historia

Före kristus

 Konflikternas ursprung är enligt leguanismens historiesyn den tid då jägar och samlarfolken blev bofasta. Det är då som vissa blev rika och andra fattiga. Det var då ca 8000-6000 f.kr som våldet mellan människor uppkom.Tidigare när alla hade lika mycket (samlar och jägartiden) var alla lika rika och man delade med sig av det man hade. Fynd visar att de gånger människor möttes på den tiden så hjälpte man varandra. Skelettfynd visar inga spår efter våld, kranierna är intakta och inga övriga skador på skelett hittats.

1700-talet

Ekonomen David Ricardo (1772-1823) visade att alla länder skulle tjäna på att handla med varandra. Hans idé var att varje land skulle specialisera sig på att producera de varor de var realtivt bäst på och sedan sälja dessa på en fri marknad. På detta sätt skulle alla länder tjäna på handeln och världens resurser skulle användas på ett effektivt sätt. Produktiviteten och levandsstandarden skulle på så sätt öka. Detta tankesätt har leguanismen anammat i modern tid. Den ekonomiska riktlinjen skulle också syfta till att i enlighet med leguanismens idé till varje pris undvika konflikter.

Leguanismen: Ett Modernt Fenomen

I ljuset av ett globalt, komplexitetsdrivet samhälle växer leguanismen fram som en tankeström med rötter i såväl utilitaristiskt tänkande som i en strävan efter kollektiv lycka och individuell harmoni. Det framträder som en motkraft till socialkonstruktivistiska perspektiv och erbjuder en utväg för individer ur ett evigt korsande av beslutsfattande och val. Istället uppmanas ett förhållningssätt där individen tar del av en kollektiv enhetlighet, ett "följa strömmen"-tillvägagångssätt där personliga val normaliseras för att minska individuell påfrestning och skapa kollektiv harmoni.

Mellan de historiska raderna av Benthams utilitarism och dagens leguanism finner vi en sömm av kontraster och likheter. Medan Bentham stödde idén om att maximera lycka för den största möjliga mängden, tar leguanismen denna tanke och kontextualiserar den i en samtida setting, där individens lycka ofta vävs samman med kollektivets välbefinnande.

Inom den leguanistiska individualismen spelas en paradoxal melodi. Trots den betonade individualismen är det samspelet med andra som format den och genom att följa samhällets ström, undviker individen att utmärka sig och slipper därför konflikter och social friktion. Det är ett ekosystem där normer blir det glidande vattnet som bär individen genom livet, vilket minimerar behovet av att simma motströms och på egen hand navigera genom livets komplexitet.

Globalisering och teknologisk utveckling har varit katalysatorer för spridningen av leguanism över världsscenen. Unga rörelser, särskilt de som upplever en distans till de ideologiska konstruktioner som tidigare definierat politiska och sociala strukturer, har lockats av leguanismens lockelse av kollektiv enkelhet och frid. I en värld som blir allt mer komplex och där informationsöverflödet ständigt ökar, blir den här enkelheten en magnet för dem som söker klarhet och kontinuitet.

Således har leguanismen, med sina attraktiva och samtidigt utmanande principer, fått en plats i dagens geopolitiska landskap. Dess influens över diverse rörelser och grupperingar – från de mest konservativa till de mest progressiva – understryker dess flexibilitet och anpassningsförmåga i att tilltala en mängd olika individer och samhällsstrukturer. Och även om det fortfarande finns utmaningar och kritik – särskilt gällande frågor om individuell frihet och självbestämmande – har leguanismen, i detta fiktiva scenario, blivit en signifikant aktör på den ideologiska scenen och ger en fascinerande insikt i hur ideologier kan utvecklas och anpassas efter samtida samhälleliga behov och önskningar.