Frågor ställs till de tre olika nordiska EU-ländernas jämställdhetsministrar

Frågor ställs till de tre olika nordiska EU-ländernas jämställdhetsministrar samt jämställdhet-integration och demokrati

1) Hur kommer det sig att tre olika föräldrar med tre jämnåriga barn 16 år gamla, vi kallar dessa för Fredrik , Hanna och Sarvath som är svenskar, Fredrik är däremot kristen protestant och har rösträtt i den svenska kyrkan, medan Sarvath , hon är buddist och Hanna som katolik men båda saknar rösträtt trots att de 16 år gamla ?

Motsvarande situation finns i både Finland och Danmark som också är medlemmar i EU .

2) Varför har ett fåtal länder inom EU som har en sådana val där också de politiska partierna deltar medan deras partimedlemmar som inte är kristna inte har rösträtt ?

3) Varför får vissa av EU- ländernas ungdomar utöva demokrati två år innan de får rösträtt i allmänna val men inte andra , kan det tolkas som diskriminering av andra religioner som inte tillhör den protestantiska grenen ?

Samhället har kanske inte förstått att det var demokratin som gav alla trossamfund religionsfriheten och därför måste alla trossamfund införa demokrati och tillämpa den i sina religioner.

4) Om demokratin gav alla trossamfund religionsfrihet, varför är det bara de nordiska EU- protestantiska länderna som har val , kyrkoval, som ger den som fyllt 16 år rösträtt ?

5) Hur kommer det sig att föräldrar med annan religion inte känner till det valet, kyrkovalet.

6) Varför har andra religioner inte motsvarande val som kyrkovalet ?

Om föräldraran inte tillåter detta , då är det föräldrarna som utgör hinder mot detta.

Är det kanske så att samhället där kristna utgör majoriteten hindrar att ungdomarna oavsett tro behandlas lika så att alla kan utöva demokratin två år innan de får rösta i allmänna val .

Kan det vara så att deras religion inte tillåter det, dvs de skyller på sin religion. Att diskutera demokrati inom religionerna är inte vanligt och är nästan förbjudet . Däremot representeras deras trossamfund av föreningar som väljer ordförande , styrelse och kassör m.m och det är få som känner till hur de väljer och röstar.

7) Vidare hur kommer det sig att majoriteten av riksdagsledamöterna som är kristna protestanter har rösträtt i kyrkovalet och deltar aktivt i det valet medan minoriteten som inte är kristna saknar rösträtt och inte har samma rätt som kristna ?

8) Känner ni till att alla riksdagspartier nominerar och deltar aktivt i kyrkovalet medan deras medlemmar som riksdagsledamöter, vilka inte är kristna protestanter, inte deltar i det valet? 

9) Är det så att mer än halva riksdagens ledamöter deltar resp röstar i kyrkovalet medan andra som inte är kristna inte gör det ?

Finns det andra kristna riksdagsledamöter som tillhör något riksdagsparti som deltar aktivt på något sätt i kyrkovalet samtidigt som de inte vill medverka till att införa liknande val i sina egna religioner . Ett dolt eller hemligt deltagande.

10) Varför har nordiska kyrkor sina egna val , egna budget och egna val ,kyrkoval och varför vill de inte medverka till att andra trossamfund har likadana val dvs visar sin vilja , kan det handla om problem med fördelning av resurserna ?

1I) Känner riksdagspartiernas ungdomsförbund till kyrkovalet , vad gör de som inte är kristna under kyrkovalets valrörelse , står de bara passiva , har de någon åsikt ?

I fall det är så att deras trossamfund inte tillåter det kan man konstatera att det är trossamfundet som utgör hinder för detta.

12) Har ditt riksdagsparti frågat dig om du vill dela ut valsedlar i kyrkovalet ?

13) Om religionsfriheten inte är en del av demokratin kan andra trossamfund få undantas från att införa demokrati i sin religion men varför har vi då religionsfrihet?

14 ) Känner kvinnoförbunden inom varje riksdagsparti till det valet och hur ser de kvinnor som är medlemmar och tillhör ett annat trossamfund på detta ?

15) Är det samhället, föräldrarna , religionerna , jämställdhetsministerns , demokratiminister ansvar  ?

Svara gärna på enkäten med kommentar som grundar sig på fakta och kunskap . Detta bidra till huruvida övergång från kyrkovalet till ett Multireligionvalsystem möjligt eller ta bort religionerna alternativt behålla men  ta bort religionsfriheten .