Embedded Files
Gatusträckningarna Gyllenkroks allé och Magnus Stenbocksgatan är i förhållande till det övriga gatunätet i stadskärnan av ungt datum. De utlades under 1900-talets första årtionde i samband med att det tidigare obebyggda området blev aktuellt for exploatering vad gäller bostadsbebyggelse.
Bilden ovan är från 1909 då hela gatan var färdigbyggd. Samtliga fastigheter på gatan hade då balkonger, idag är det enbart vår fastighet som har kvar sina.
Gyllenkroks Allé drogs elbart öster om den allé — Gyllenkrokska promenaden — som friherre G Gyllenkrok låtit anlägga 1858 som ett komplement till de promenadplatser, vilka tidigare under seklet utlagts på den gamla stadsvallen. Detta gatustråk beslutades av staden genom dess byggnadsnämnd medan Magnus Stenbocksgatan tillkom på privat initiativ. Ägaren av marken arkitekt F Fredriksson upplät denna utan kostnad. För de intilliggande och i samband därmed avstyckade tomterna ritade han höga jugendpräglade hyreshus for vilka han antingen själv stod som byggherre eller någon av de mer betydande storbyggmästarna. Det sällsynt enhetliga och väl sammanhållna byggnadsbeståndet utmed gatan är resultatet av denna intensiva byggperiod om knappa tio år.
Utbyggnaden av Gyllenkroks allé tog längre tid och kvarteret fick först på 1940-talet en hel fasadlinje mot denna gata. Under tiden hann skilda arkitekturstilar avlösa varandra och inom fasadräckan finner man såväl jugend som nationalromantik, 20-talsklassicism och funktionalism representerade. Genom en väl anpassad skala och placering framträder dock gatan som en helgjuten miljö.
Magnus Stenbocksgatan utgör Lunds mest utpräglade jugendmiljö och har ett givet arkitektur- och stadsbyggnadshistoriskt intresse.
Källa: Lunds bevaringsprogram
Google Sites
Report abuse