HOPPET (HVB 6 platser)

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsvariationer och social problematik, 15-19 år, flickor och pojkar.

"Hoppet är det sista som lämnar en"

Arbetsmetod:

På Hoppet inleder ungdomen en kartläggning som ska beskriva ungdomens behov samt resurser, för att sedan anpassa insatsen. I varje ärende finns en kontaktperson som arbetar med ungdomen utifrån mål i genomförandeplan kopplat till vårdplanen. Detta dokumenteras och beskrivs genom dagliga målreflektioner i genomförandeplanen. Ungdomens utveckling under varje mål rapporteras till handläggaren en gång i månaden i form av månads/ behandlingsrapport.

Kartläggningsfasen är standard vid varje placering. Kartläggningen pågår i 6-8 veckor. Genom att skapa allians, dagliga observationer, intervjuer, skattningar och stödinsatser samlar behandlingsteamet på Hoppet information om den unges resurser och behov. Från dag ett på placeringen skapar behandlingsteamet en standardgenomförandeplan för ungdomen, där dagliga observationer inom flera livsområden dokumenteras. Kartläggningen mynnar ut i en individuell genomförandeplan enligt BBIC:s livsområdens modell. Ungdomens utveckling på Hoppet följs upp via en behandlingskonferans var sjätte vecka. Där medverkar vanligtvis föreståndare, kontaktperson, ungdom, socialtjänst och vårdnadshavare.

BRON (HVB 5 platser)

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsvariationer och social problematik, 14-18 år, flickor och pojkar.

"Bron tror på en nära och positiv energi"

Arbetsmetod:

På Bron inleder ungdomen en kartläggning som ska beskriva ungdomens behov samt resurser, för att sedan anpassa insatsen. I varje ärende finns en kontaktperson som arbetar med ungdomen utifrån mål i genomförandeplan kopplat till vårdplanen. Detta dokumenteras och beskrivs genom dagliga målreflektioner i genomförandeplanen. Ungdomens utveckling under varje mål rapporteras till handläggaren en gång i månaden i form av månads/ behandlingsrapport.

Kartläggningsfasen är standard vid varje placering. Kartläggningen pågår i 6-8 veckor. Genom att skapa allians, dagliga observationer, intervjuer, skattningar och stödinsatser samlar behandlingsteamet på Bron information om den unges resurser och behov. Från dag ett på placeringen skapar behandlingsteamet en standardgenomförandeplan för ungdomen, där dagliga observationer inom flera livsområden dokumenteras. Kartläggningen mynnar ut i en individuell genomförandeplan enligt BBIC:s livsområdens modell. Ungdomens utveckling på Bron följs upp via en behandlingskonferans var sjätte vecka. Där medverkar vanligtvis föreståndare, kontaktperson, ungdom, socialtjänst och vårdnadshavare.

Träningsboendet (10 platser)

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsvariationer och social problematik, 16-20 år, flickor och pojkar.

"Träningsboendet är en väldigt tight arbetsgrupp. Vi tror på att ta hand om varandra är minst lika viktigt som att ta hand om våra ungdomar. En glad arbetsgrupp genomsyrar ett bra jobb mot våra ungdomar"

Arbetsmetod:

Nivåerna i träningsboendet är ungefärliga och fungerar som riktlinjer för att bedöma den arbetsinsats som krävs i ett ärende dagligen. Nivåerna strävar efter att identifiera en funktionsnivå som svarar mot en viss omfattning av insats och därmed dygnskostnad. Nivåerna är definierade utifrån när på dygnet ungdomen behöver stöd och hur mycket (i timmar) samt om man behöver enskilt stöd eller bara tillgång till stöd. Nivåerna är ungefärliga eftersom det aldrig går att förutsäga exakt hur mycket stöd en ungdom behöver. Behovet av stöd skiftar över tid och det är viktigt att vi kan tillgodose det behov som ungdomen har oavsett om det ryms inom en förväntad nivå eller inte.

När på dygnet man behöver stöd grundar sig delvis i hur väl man på egen hand klarar av sin allmän dagliga livsföring (ADL). ADL är indelad i primär och sekundär ADL. Primär ADL innefattar, mat, kommunikation och hygien. Sekundär ADL innefattar, bostad, fritid och sysselsättning.

Kabits funktionsprofil syftar till att bedöma ADL samt funktioner och kunskaper som går utanför ADL-begreppet. Funktionsprofilen bedömer hur väl ungdomen kan planera och organisera sin tid, ekonomiskt ansvar och kunskap kring egenekonomi samt förmåga till att knyta kontakter och skapa varaktiga relationer. Funktionsprofil syftar till att beskriva en ungdoms konkreta kunskaper och behov som krävs för att leva ett meningsfullt och självständigt liv som en vuxen människa. Funktionsprofilen identifierar de tillfällen i vardagen då ungdomen är i behov av stöttande och lärande insatser från Träningsboendets personal för att ungdomen ska kunna uppnå de mål som han/ hon och socialtjänsten satt upp. Funktionsprofilen består av ett beskrivande dokument som baserar sig på observationer och samtal med ungdomen. Ungdomen ska under perioden för funktionsprofilens skapande vara medveten om att arbetet görs och måste samtycka till arbetet för att dokumentet ska skapas.

Funktionsprofilen bygger på:

· Observationer gjorda enligt standardgenomförandeplan och journalanteckningar.

· Intervju med ungdomen.

Observationer görs under kartläggningsperioden som pågår i 8-10 veckor. Observationer som görs för Funktionsprofilen kan inte genomföras utanför Träningsboendet då funktionsprofilen bygger på observationer av interaktionen mellan kontext och förmåga. Det är därför avgörande att ungdomen är på plats för att personalen ska kunna göra meningsfulla observationer.

KABiTS dagliga verksamhet (DV)

De ungdomar som inte går under skolans ansvar eller har någon annan praktikplats kan i vissa fall börja på KABiTS DV. På DV utför man olika arbetsmoment, hittar på olika aktiviteter och sysselsätter sig utifrån det som är planerat under veckan av personalen. DV:s insatser erbjuds under måndag-fredag mellan kl. 10.00-15.00. Hur ofta, mycket och länge anpassas utifrån ungdomens behov och förmåga.