ADHD och ADD

Få stöd av en psykolog om du har ADHD

En psykolog kan hjälpa dig med ADHD att skapa strukturer och rutiner som fungerar just för dig. ADHD kan göra det svårt att organisera sig, hålla ordning på uppgifter och hålla sig till en plan. En psykolog kan hjälpa dig att identifiera vilka områden som behöver förbättras och tillsammans kan ni utveckla strategier som passar dina unika behov. Det kan handla om hjälpmedel som att skapa enkla och effektiva system för att hålla koll på vardagens krav, hitta tekniker för att förbättra ditt fokus, eller lära sig att hantera tid på ett sätt som minskar stress och gör att du får saker gjorda.

Psykologen hjälper dig förstå och bli förstådd

Att leva med ADHD kan ibland göra det svårt att uttrycka sig klart och tydligt, eller att lyssna och förstå andras perspektiv. En psykolog kan hjälpa dig att utveckla bättre kommunikationsfärdigheter, både för att bli en bättre lyssnare och att hitta sätt att uttrycka dina egna tankar och känslor på ett mer strukturerat och förståeligt sätt. Bättre kommunikation kan leda till färre missförstånd och konflikter, både i arbetslivet och i privata relationer.

Nya sätt att hantera relationer och konflikter

När det gäller relationer, både personliga och professionella, kan en psykolog hjälpa dig att förstå hur ADHD påverkar dina interaktioner med andra. Du kan få hjälp att identifiera mönster i ditt beteende som kan skapa problem, och utveckla strategier för att förbättra dina relationer. Detta kan innebära att arbeta med att bygga upp ditt självförtroende, lära dig att sätta och hålla gränser, och utveckla mer effektiva sätt att hantera konflikter. Genom att förstå dina egna styrkor och svagheter kan du bättre navigera i sociala situationer och bygga starkare, mer meningsfulla relationer.

Terapi hos psykolog för dig med ADHD

Du som vuxen med ADHD kan i terapi hitta nya sätt att hantera dina utmaningar och psykologen kan ge dig de verktyg du behöver föra att förbättra dina relationer och känna dig mer självsäker och kompetent i vardagen. Tillsammans med en psykolog hos Inemotion Psykologi i Upplands Väsby kan du hitta de metoder som fungerar bäst för dig och att arbeta mot att nå dina mål på ett sätt som känns hållbart och meningsfullt.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket på svenska översätts till uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Det är en neurobiologiskt betingad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis debuterar under barndomen, men symptomen finns kvar i vuxen ålder.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar individens neurologiska och psykiatriska funktioner. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en övergripande term som inkluderar olika tillstånd där både neurologiska och psykiatriska faktorer spelar en roll. Dessa funktionsnedsättningar kan påverka kognitiva och sociala förmågor, och de inkluderar exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd, dyslexi och dyspraxi.

Grundläggande kriterier för en ADHD-diagnos

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) definieras som ett varaktigt mönster av ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet-impulsivitet. För att en diagnos ska fastställas krävs att symtomen har en direkt negativ inverkan på personens sociala liv, studier eller arbetsförmåga.

För att uppfylla kraven för en diagnos enligt det internationella klassificeringssystemet behöver följande förutsättningar vara uppfyllda:

• Varaktighet: Symtomen ska ha varit framträdande i minst 6 månader.

• Tidig debut: Betydande tecken på symtom ska ha funnits före 12 års ålder (oftast märkbara i förskoleåldern eller tidig skolålder), även om diagnosen ibland ställs först senare i livet.

• Utöver det normala: Graden av svårigheter ligger utanför den variation som förväntas utifrån individens ålder och intellektuella förmåga.

• Flera miljöer: Symtomen ska vara tydliga i flera olika sammanhang (exempelvis både i hemmet, skolan, arbetet eller med vänner), även om intensiteten kan variera beroende på situationens krav och struktur.

Symtomens tre huvudområden

ADHD delas kliniskt upp i tre kärnområden som beskriver de olika typer av utmaningar en individ kan uppleva i sin vardag.

1. Ouppmärksamhet. Innebär betydande svårigheter att bibehålla fokus vid uppgifter som saknar hög stimulans eller frekventa belöningar. Det visar sig ofta genom:

   • Hög grad av distraherbarhet.

   • Svårigheter med organisering och planering.

2. Hyperaktivitet. Innebär en ovanligt hög nivå av motorisk aktivitet. Detta blir som tydligast i strukturerade situationer som kräver självreglering och att man sitter stilla.

3. Impulsivitet. Innebär en tendens att agera omedelbart på impulser eller stimuli, utan att i förväg överväga risker eller konsekvenser.

ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form

Denna form uppskattas förekomma hos ungefär 20–30 % av alla som diagnostiseras med ADHD, även om mörkertalet tros vara stort då symtomen ofta är mindre märkbara för omgivningen. Vid denna form av ADHD är de allmänna diagnoskriterierna för tillståndet uppfyllda, men det är svårigheter med fokus och koncentration som står i centrum för den kliniska bilden.

Vad innebär ouppmärksamhet vid ADHD?

Individen upplever betydande utmaningar i vardagen som främst rör förmågan att styra och bibehålla sin uppmärksamhet:

• Fokus vid bristande stimulans: Det finns en påtaglig svårighet att hålla kvar uppmärksamheten vid uppgifter som inte upplevs som stimulerande eller som inte ger omedelbar och frekvent belöning.

• Lättdistraherbarhet: Personen blir lätt störd av yttre eller inre faktorer, vilket påverkar koncentrationen på den aktuella aktiviteten.

• Organisationsförmåga: En bristande förmåga att planera, strukturera och organisera sina uppgifter är ofta ett framträdande drag.

Förekomst av andra symtom

Även om ouppmärksamhet dominerar bilden, utesluter det inte att andra drag kan finnas närvarande i bakgrunden:

• Hyperaktivitet och impulsivitet: Vissa symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet kan förekomma hos individen.

• Klinisk betydelse: För att denna specifika form ska diagnostiseras får dessa drag inte vara kliniskt betydelsefulla i förhållande till de dominerande uppmärksamhetsproblemen.

ADHD, huvudsakligen hyperaktivitet-impulsiv form

Detta är den minst vanliga formen och beräknas utgöra mindre än 5 % av fallen, där den främst identifieras hos barn i förskoleåldern snarare än hos vuxna. Denna form av ADHD innebär att de generella diagnoskriterierna är uppfyllda, men att den kliniska bilden främst präglas av svårigheter med motorisk aktivitet och impulskontroll.

Symtom på hyperaktivitet och impulsivitet

Kärnan i denna form av ADHD är ett beteende som domineras av hög aktivitetsnivå och snabba reaktioner:

• Överdriven motorisk aktivitet: Personen uppvisar en hög grad av fysisk aktivitet och har påtagliga svårigheter att sitta stilla.

• Bristande självkontroll: Svårigheterna blir som mest uppenbara i situationer som kräver att individen kan kontrollera och reglera sitt eget beteende.

• Omedelbara reaktioner: Impulsiviteten visar sig genom en tendens att reagera direkt på stimuli utan föregående eftertanke.

• Riskbedömning: Handlingar utförs ofta utan att individen överväger eventuella risker eller konsekvenser.

Förekomst av uppmärksamhetsproblem

Det är vanligt att olika typer av symtom överlappar, men vid denna form är fördelningen specifik:

• Uppmärksamhetssymtom: Vissa tecken på uppmärksamhetsproblem kan finnas med i bilden.

• Klinisk prioritering: För att diagnosen ska klassificeras som huvudsakligen hyperaktivitet-impulsiv får dessa uppmärksamhetsproblem inte vara kliniskt betydelsefulla i förhållande till de dominerande hyperaktiva och impulsiva symtomen.

ADHD, kombinerad form

Kombinerad form är den mest förekommande diagnosvarianten och utgör uppskattningsvis 60–70 % av alla fastställda ADHD-diagnoser. Vid kombinerad form är samtliga diagnoskriterier för ADHD uppfyllda, vilket innebär att individen uppvisar en balans av symtom från flera områden.

En balanserad klinisk bild

Till skillnad från de andra formerna av ADHD utmärks den kombinerade formen av att inget enskilt symtomområde tar överhanden:

• Samspelet mellan symtom: Det finns tydliga tecken på både uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet-impulsivitet.

• Ingen dominans: Ingen av dessa sidor dominerar den kliniska bilden, utan båda är lika framträdande för diagnosen.

Uppmärksamhetsproblem och organisering

Svårigheterna med fokus och struktur är en central del av den kombinerade formen och innefattar:

• Uthållighet i fokus: Betydande utmaningar med att behålla uppmärksamheten vid uppgifter som inte ger frekventa belöningar eller upplevs som tillräckligt stimulerande.

• Distraherbarhet: En benägenhet att lätt bli distraherad av omgivningen eller egna tankar.

• Planering: En påtagligt bristande organisationsförmåga i vardagen.

Hyperaktivitet och impulsivitet

Samtidigt som fokus utmanas, påverkas även den fysiska aktivitetsnivån och förmågan till eftertanke:

• Motorisk aktivitet: En överdriven fysisk aktivitet och svårigheter med att sitta stilla.

• Självkontroll: Utmaningarna blir särskilt tydliga i miljöer och situationer som kräver kontroll över det egna beteendet.

• Snabb respons: En tendens att reagera omedelbart på stimuli utan föregående eftertanke.

• Konsekvenstänk: Handlingar utförs ofta utan att individen först överväger möjliga risker eller följder.

Attention Deficit Disorder (ADD), en äldre benämning

Termen ADD (Attention Deficit Disorder) användes förr för att beskriva en specifik form av ADHD där svårigheterna främst handlade om ouppmärksamhet, utan tydliga inslag av hyperaktivitet eller impulsivitet.

Från ADD till ADHD av inattentiv typ

Idag har det medicinska språkbruket ändrats för att bättre spegla att diagnosen ryms inom samma spektrum:

• Övergripande term: Numera används ADHD som samlingsnamn för alla former av uppmärksamhetsstörningar, oavsett om hyperaktivitet förekommer eller inte.

• Modern klassificering: Det som tidigare kallades ADD benämns i dagens diagnostiska manualer oftast som ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form (eller "inattentiv typ").

Varför ändrades terminologin?

Förändringen i de diagnostiska manualerna har gjorts för att skapa en mer enhetlig och precis beskrivning av diagnosen:

• Specifikationer: Istället för att använda olika diagnosnamn använder man nu ADHD som grund och specificerar därefter vilken form individen har baserat på de mest framträdande symtomen.

• Speglar mångfalden: Detta system reflekterar bättre den stora variation av symtom som kan förekomma inom ramen för ADHD.

ADHD och ”hyperfokus”

Hyperfokus är ett fenomen som ofta beskrivs som en intensiv form av koncentration där omvärlden tycks försvinna, vilket för många med ADHD blir en kraftfull men utmanande resurs.

Vad är hyperfokus?

Detta tillstånd innebär att en person blir så djupt och nästan tvångsmässigt engagerad i en specifik aktivitet att hen förlorar känslan för både tid och omgivning:

• En paradoxal förmåga: Hos personer med ADHD fungerar hyperfokus ofta som en motvikt till de vanliga svårigheterna med uppmärksamhet.

• Stimulansstyrt fokus: Medan vardagliga eller mindre intressanta uppgifter är svåra att fokusera på, kan aktiviteter som upplevs som särskilt engagerande eller belönande utlösa denna intensiva koncentration.

Effekter av intensivt fokus

Hyperfokus fungerar ofta som ett tveeggat svärd som kan påverka vardagen på flera olika sätt:

• Positiva aspekter: Det kan möjliggöra extrem produktivitet och hög kreativitet inom ett specifikt område.

• Negativa aspekter: Det kan leda till att viktiga ansvarsområden försummas, eller att personen drabbas av utmattning efter den intensiva ansträngningen.

Förekomst utan ADHD

Det är viktigt att notera att förmågan att gå djupt in i ett intresse inte är exklusiv för just en diagnos:

• Andra diagnoser: Tillståndet ses ofta även vid andra neuropsykiatriska tillstånd.

• Allmänmänskligt fenomen: Hyperfokus kan förekomma hos personer helt utan diagnos, särskilt i situationer där ett intresse är tillräckligt djupt för att skapa total hängivenhet.

Både män och kvinnor kan få diagnosen ADHD

Historiskt sett betraktades ADHD främst som ett tillstånd som drabbade pojkar, till stor del för att de oftare uppvisar utåtagerande hyperaktivitet och impulsivitet.

• Skillnader i symtom: Flickor uppvisar ofta en annorlunda symtombild som kan vara mer inåtvänd. Det kan handla om dagdrömmande, utmaningar med organisering eller vad som uppfattas som slarvighet.

• Skillnader i diagnostik: Även om ADHD påverkar alla kön, har pojkar historiskt sett diagnostiserats betydligt tidigare än flickor på grund av dessa skillnader i uttryckssätt.

Modern syn på könsneutral diagnostik

Idag finns en ökad medvetenhet om att ADHD manifesteras på olika sätt hos olika individer, oberoende av kön.

• Individuella variationer: Det är numera erkänt att diagnostiska kriterier och bedömningar måste ta hänsyn till hela spektrat av symtom för att inte missa flickor och kvinnor.

• Vikten av utredning: Om du misstänker att du eller någon i din närhet har ADHD är det viktigt att vända sig till en legitimerad psykolog. En grundlig utvärdering krävs för att säkerställa rätt stöd och en eventuell diagnos.

ADHD hos barn och ungdomar

ADHD debuterar vanligtvis under barndomen. Hur ADHD påverkar livet för barn och tonåringar kan variera betydligt beroende på svårighetsgraden av symtomen och individuella skillnader. Här är några generella sätt på vilka ADHD kan påverka livet för barn och tonåringar:

Uppmärksamhetsproblem:

• Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten under längre perioder.

• Lätt distraherade och har svårt att fokusera på uppgifter.

Hyperaktivitet:

• Överaktivitet och svårigheter att sitta still.

• Svårt att reglera impulsivitet, vilket kan leda till att barn agerar innan de tänker.

Organisations- och planeringsproblem:

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter.

• Utmaningar med tidsuppfattning och förmåga att planera framåt.

Sociala svårigheter:

• Svårigheter att läsa sociala signaler och anpassa sig till sociala normer.

• Kan ha svårt att skapa och behålla vänskapsrelationer.

Skolprestationer:

• Svårigheter med skolprestationer på grund av uppmärksamhetsbrist och organisatoriska utmaningar.

• Risk för underprestation och koncentrationssvårigheter under läxor och prov.

Självkänsla och emotionell hälsa:

• Upplevelser av frustration och misslyckande kan påverka självkänslan negativt.

• Ökad risk för ångest och depression, särskilt under tonåren.

Familjeffekter:

• Familjer kan uppleva stress och utmaningar i samband med att stödja ett barn med ADHD.

• Föräldrar kan känna sig överbelastade och osäkra på hur de bäst ska stödja sitt barn.

Behov av stöd och anpassningar:

• Barn och tonåringar med ADHD kan dra nytta av anpassningar och stöd i skolan, såsom extra tid vid prov eller strukturerade rutiner.

• Psykologiska interventioner, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) och föräldrastöd, kan vara en del av behandlingsplanen.

• En psykolog kan hjälpa till att hitta dessa strategier och verktyg.

Många individer med ADHD också uppvisar styrkor, som kreativitet och entusiasm. Tidig identifiering och en helhetsinriktad behandlingsplan kan vara avgörande för att stödja barn och tonåringar med ADHD och hjälpa dem att nå sin fulla potential. Individuella behov och erfarenheter varierar dock, och det är viktigt att anpassa stödet efter varje persons unika situation.

ADHD hos vuxna

Antalet vuxna som får diagnosen ADHD ökar stadigt, och många söker hjälp för att hantera symtom som impulsivitet, koncentrationssvårigheter och rastlöshet. Situationen för vuxna med ADHD skiljer sig på flera sätt från den för barn och ungdomar, då symtomen och utmaningarna kan förändras och utvecklas över tid.

Symtomens manifestation:

• Hos vuxna kan vissa av de hyperaktiva symtomen minska över tid, medan svårigheterna med uppmärksamhet och organisation fortsätter.

• Vuxna med ADHD kan uppleva inre rastlöshet snarare än den fysiska hyperaktiviteten som ofta ses hos barn.

Prestation i yrkeslivet:

• Utmaningar i skolan som ung kan övergå i svårigheter på arbetsplatsen för vuxna.

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter kan påverka yrkeslivet, och vuxna med ADHD kan ha svårt att behålla anställning eller klättra i karriären.

Självreglering och emotionell hälsa:

• Vuxna med ADHD kan ha fortsatta svårigheter med självreglering och emotionell hantering.

• Risken för ångest och depression kvarstår, och man kan möta utmaningar i relationer och vardagslivet.

Självmedvetenhet och coping-strategier:

• Vuxna har ofta en ökad självmedvetenhet om sina ADHD-symtom och kan utveckla egna coping-strategier för att hantera utmaningarna.

• Självreglering och användning av stödjande strategier kan vara avgörande för att hantera vardagen.

Diagnos och behandling:

• Många vuxna får inte sin ADHD-diagnos förrän senare i livet, då symtomen kan vara mindre framträdande eller förklädda som andra problem.

• Behandling för vuxna med ADHD kan omfatta kognitiv beteendeterapi (KBT) hos psykolog, medicinering och stöd för att utveckla praktiska färdigheter.

Självständighet och ansvar:

• Vuxna med ADHD måste ta ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande, inklusive att organisera sin vardag och hantera sina behandlingsplaner.

• Självständighet i arbetslivet och personliga relationer blir centrala aspekter.

• En psykolog kan i terapi hjälpa dig som vuxen att hitta dessa strategier och verktyg.

Situationen för vuxna med ADHD kräver en anpassning till de specifika utmaningarna som uppstår i arbete, relationer och vardagslivet. Med rätt stöd och strategier från till exempel en psykolog kan de flesta vuxna med ADHD leva framgångsrika och tillfredsställande liv.

Fler vuxna lever med diagnosen ADHD

Antalet vuxna som lever med diagnosen ADHD ökar stadigt, vilket syns tydligt i den statistik Socialstyrelsen årligen publicerar om läkemedelsförskrivning för ADHD i Sverige. Socialstyrelsens rapporter visar också att ökningen av ADHD-diagnoser hos vuxna är större hos kvinnor än hos män.

• Mellan 2006 och 2023 har antalet vuxna (18-64 år) som tar ADHD-läkemedel ökat från 2,8% till 10,4% av befolkningen.

• Antalet ADHD-diagnoser hos vuxna har ökat med 137% mellan 2012 och 2022.

ADHD-diagnoser hos kvinnor ökar mest

Under de senaste åren har en tydlig trend visat sig: antalet diagnoser av ADHD hos vuxna kvinnor ökar i en betydligt snabbare takt jämfört med män. Men vad beror detta på? Flera faktorer samverkar troligen för att skapa denna ojämna bild:

• Ökad kunskap och medvetenhet: Tidigare missades ADHD hos flickor och kvinnor oftare, då symtomen hos dem kan skilja sig från hos pojkar och män. Flickor och kvinnor kan till exempel ha mer inåtvända symtom som oro, ångest och perfektionism, som inte alltid är lika tydliga som hyperaktivitet och impulsivitet. Idag har kunskapen och medvetenheten om ADHD ökat generellt, vilket leder till att fler kvinnor söker hjälp och blir utredda.

• Förbättrade diagnostiska verktyg: Nya diagnostiska kriterier har tagits fram som tar hänsyn till att ADHD kan yttra sig på olika sätt hos olika individer, inklusive kvinnor. Utvecklingen av mer sofistikerade diagnostiska verktyg bidrar också till att identifiera symtom som tidigare missades.

• Samhälleliga och kulturella faktorer: Kvinnor socialiseras ofta att vara tålmodiga, organiserade och ansvarsfulla, vilket kan leda till att de internaliserar sina symtom och inte söker hjälp. Samtidigt kan samhälleliga förväntningar och stigman kring ADHD skapa hinder för kvinnor att söka diagnos och få stöd.

• Hormonella faktorer: Studier har visat att hormonella förändringar under menstruationscykeln och klimakteriet kan påverka symtomen på ADHD hos kvinnor. Detta kan förvärra befintliga symtom eller leda till att nya symtom uppstår, vilket gör det svårare att hantera vardagen.

Det inte finns en enskild faktor som ensam förklarar ökningen av ADHD-diagnoser hos vuxna kvinnor. Det är troligen en kombination av faktorer som samverkar och skapar en komplex bild. Forskning pågår för att bättre förstå dessa komplexa samband och förbättra diagnos och behandling för ADHD hos vuxna kvinnor.

Att som vuxen kvinna leva med ADHD

Att leva med ADHD som vuxen kvinna kan innebära unika utmaningar och upplevelser som skiljer sig från mäns erfarenheter. Du kanske har fått din diagnos senare i livet, eftersom symtomen ofta misstas för stress, ångest eller depression. Detta kan ha lett till många år av oupptäckt ADHD och dess konsekvenser.

Kanske upplever du en stark inre rastlöshet och mental överbelastning snarare än den fysiska hyperaktiviteten som är vanligare hos män. Detta gör att dina symtom blir mindre uppenbara för andra, och många kvinnor med ADHD lär sig att maskera eller kompensera för sina svårigheter. Denna anpassning kan vara utmattande, eftersom den kan innebära att du ständigt försöker dölja dina svårigheter för att passa in. Det är vanligt att drivas till perfektionism i ett försök att kompensera, vilket leder till ökad stress och utmattning.

Kvinnor förväntas ofta balansera flera roller, såsom yrkesliv, hushåll och barnomsorg. ADHD kan göra det svårt att hantera dessa förväntningar, vilket kan skapa känslor av otillräcklighet och skuld. Du kanske märker att ADHD påverkar dina relationer genom impulsiva uttalanden, glömska eller svårigheter att lyssna aktivt, vilket kan leda till missförstånd och konflikter i nära relationer.

På arbetsplatsen kan tidshantering, organisering och uppmärksamhet vara utmanande, vilket påverkar din prestation och karriärutveckling. Samtidigt kan din kreativitet och förmåga att tänka utanför boxen vara stora tillgångar i många yrken. Långvariga upplevelser av att inte passa in eller uppfylla förväntningar kan i värsta fall påverka din självkänsla negativt.

Att hos en psykolog gå i terapi inriktad på ADHD kan vara ett sätt att finna nycklarna till att leva ett tillfredsställande och balanserat liv, där du kan omfamna både dina styrkor och svagheter. Genom att utveckla personliga strategier för tidshantering, organisering och stresshantering kan du bättre navigera de utmaningar som ADHD kan innebära.

ADHD kan skapa sociala svårigheter

Om du har ADHD kan sociala interaktioner ibland vara utmanande. Det kan vara svårt att lyssna noggrant, komma ihåg viktiga detaljer eller tolka sociala signaler, vilket kan leda till missförstånd eller konflikter. Rastlöshet, behov av aktivitet och impulsiva handlingar kan göra det svårt att delta i lugna aktiviteter och påverka relationer med vänner eller kollegor. Starka känslomässiga reaktioner och svårigheter att hantera konflikter kan ytterligare påverka självkänslan och bidra till ångest eller social oro.

En psykolog kan hjälpa dig att utveckla strategier för att tolka sociala signaler, hantera impulsivitet och förbättra interaktioner. Social färdighetsträning och stöd till närstående kan också ge bättre förståelse och bidra till mer fungerande relationer.

Att leva i en relation med ADHD

Ingen relation är den andra lik, men att leva med någon som har ADHD innebär ofta både kärlek och intensiva, unika utmaningar. Svårigheter med uppmärksamhet och fokus kan göra det svårt för personen med ADHD att lyssna eller engagera sig fullt i samtal, vilket ibland upplevs som känslokallt eller ointresse. Impulsivitet, utmaningar med organisation och planering samt snabba beslut kan skapa stress och frustration i vardagen, även i sexuella situationer.

Stämningssvängningar och känslomässiga överreaktioner kan göra den emotionella dynamiken svår att förutsäga, och glömska eller distraktion kan påverka praktiska uppgifter, vilket kräver extra ansträngning från båda parter.

Samtidigt kan ADHD bidra med positiva egenskaper: kreativitet, entusiasm, spontanitet, livlighet, snabb och flexibel tankeförmåga samt ofta stor känslighet och empati. Dessa kvaliteter kan berika relationen när de hanteras med förståelse och öppen kommunikation.

För att relationen ska fungera är kommunikation och ömsesidig förståelse centralt. En psykolog kan hjälpa er förstå de specifika ADHD-relaterade utmaningarna och erbjuda verktyg för kommunikation, tidsplanering och konflikthantering, så att ni kan hitta strategier som fungerar för er båda.

Socialstyrelsens nya riktlinjer för ADHD 2024

Socialstyrelsen har uppdaterat sina nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med ADHD och autism. Nyheterna inkluderar tretton nya rekommendationer, med fokus på tidiga och individanpassade insatser istället för snabbutredningar som man konstaterar kan leda till fel behandling. Riktlinjerna betonar att utredningar för personer med komplexa behov ska prioriteras. Socialstyrelsen betonar fortsatt att insatser till både barn och vuxna bör ges så tidigt som möjligt när svårigheter uppstår, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning. Annars riskerar personerna annan problematik som depression, självskadebeteende, beroendeproblematik och i vissa fall livslångt utanförskap.

Anpassad behandling med KBT vid ADHD

En viktig del av behandlingen är att du får en ökad förståelse för hur ADHD påverkar just dig. När du bättre förstår dina svårigheter – till exempel kring uppmärksamhet, energi, känslor eller tidsuppfattning – blir det lättare att se vad som faktiskt är påverkbart och vad som kräver anpassning.

Standardiserad KBT behöver anpassas vid ADHD

KBT bygger ofta på att du arbetar aktivt med tydliga mål och provar nya sätt att göra saker i din vardag mellan sessionerna. Om du har ADHD kan svårigheter med uppmärksamhet, uthållighet eller minne göra detta mer utmanande. I en anpassad terapi tar psykologen därför hänsyn till din kognitiva profil, din energinivå och hur du faktiskt fungerar i din vardag.

Så görs terapi vid ADHD konkret och genomförbar

För att du ska kunna ta till dig och använda det ni arbetar med i terapin, används tydliga och praktiska metoder:

• Tydlig struktur och återkommande fokus: Terapin har ett tydligt upplägg där ni regelbundet återkommer till samma strategier så att de hinner sätta sig.

• Korta och konkreta steg: Uppgifter bryts ner så att de blir möjliga att genomföra, även när energi eller fokus varierar.

• Genomförande får fokus: Säkerställande av att du kan tillämpa förändringar i praktiken så att de inte stannar vid att vara teori.

• Stöd för planering och organisering: Du arbetar med verktyg för att planera, prioritera, hantera tidsuppfattning och komma igång.

• Extern struktur och visuellt stöd: Kalender, påminnelser, listor och visuella hjälpmedel används som hjälp att avlasta minnet.

• Anpassat tempo: Psykologen är uppmärksam på uttröttning och anpassar tempo, längd och pauser efter behov.

• Tydliga sammanfattningar: Viktiga delar repeteras både muntligt och skriftligt för att göra det lättare att komma ihåg och använda.

Få hjälp att komma igång och få saker gjorda

Många med ADHD beskriver att det svåraste inte är att veta vad som behöver göras, utan att faktiskt komma igång. I terapin arbetar du tillsammans med psykologen för att förstå vad som står i vägen – till exempel uppskjutande, överväldigande uppgifter eller distraktion – och hitta sätt som ofta fungerar för att komma igång, till exempel genom att skapa tydliga startpunkter, förenkla uppgifter eller arbeta i korta, avgränsade pass.

Verktyg för att hantera känslor och impulser

ADHD påverkar ofta även känsloreglering och impulskontroll. I terapin kan du arbeta med att känna igen tidiga signaler, skapa pauser och hitta sätt att agera mer medvetet i situationer där det annars går snabbt. Här kan metoder inspirerade av dialektisk beteendeterapi (DBT) vara en del av behandlingen, till exempel för att hantera starka känslor och minska impulsiva reaktioner.

Få hjälp i sociala situationer

Om du ibland upplever att samspelet med andra blir svårt, kan du tillsammans med psykologen utforska konkreta situationer. Det kan handla om att tydliggöra kommunikation, hantera missförstånd eller hitta sätt att navigera i relationer på ett sätt som fungerar bättre för dig.

Få hjälp att hantera krav och självkritik

Att leva med ADHD kan innebära erfarenheter av att ha kämpat i miljöer som inte varit anpassade. Det kan påverka självkänslan och leda till självkritik. I terapin arbetar du med att förstå dessa mönster och hitta ett mer hållbart sätt att förhålla dig till krav – både från omgivningen och från dig själv.

Hemuppgifter som en del av förändringen

En viktig del av behandlingen är att du provar det ni arbetar med i din egen vardag. Hemuppgifter är därför en central del av terapin. De anpassas så att de blir möjliga att genomföra och följs upp tillsammans med psykologen, så att du steg för steg kan bygga nya fungerande vanor.

Anpassad behandling vid samtidiga diagnoser

Om du också har till exempel ångest, depression eller sömnsvårigheter, behandlas dessa som en del av helheten. Eftersom ADHD kan påverka koncentration, uthållighet och planering anpassas behandlingen för att övningar och strategier ska bli möjliga att genomföra i vardagen. Det kan innebära kortare och tydligare hemuppgifter, visuella stöd, extra återkoppling och en stegvis plan för att öva nya färdigheter. På så sätt blir behandlingen mer träffsäker och relevant för just din situation, och du får stöd för både ADHD och andra utmaningar samtidigt. För att behandling ska fungera väl krävs ett helhetsperspektiv där terapin utformas utifrån dina unika förutsättningar och hur din ADHD påverkar din vardag.

Snabb tillgång till psykolog

Snabb tillgång till psykologisk behandling är viktigt, och Inemotion Psykologi i Upplands Väsby strävar efter att kunna erbjuda er en tid för privat terapi inom en rimlig tidsram. Dessutom kan ni hos oss få tillgång till ett obegränsat antal besök hos er psykolog, vilket ger dig möjlighet att få kontinuitet i  behandlingen för att uppnå de resultat ni önskar och behöver. 

Inemotion Psykologi är en privat psykologmottagning. Du som klient betalar själv för behandlingen vid besök hos en privat psykolog.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontakt om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta, Sigtuna och Järfälla. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.