Östersjöriket Sverige och silvret: Silbojokk 1634-1659
Introduktion
Utgångspunkten för det historiska fallet och övningarna är platsen Silbojokk åren 1634-1659. Här i Sapmi, på gränsen mellan dagens Sverige och Norge, kom ett samhälle att växa fram efter att en silverfyndighet upptäckts vid närliggande Nasafjäll. Denna upptäckt och jakten på silver kom 1638 att leda till ett möte mellan Sverige och Norge om riksgränsen. Fallet anknyter till en tid i Sverige, Stormaktstiden 1611-1721, som starkt förknippats med expansion och gränser, men också till en tid då hungern efter silver var stor globalt. Trots skriftliga källor kom spåren av gränsmötet 1638 att se dagen först under en arkeologisk utgrävning på 1980-talet. Då hittades föremål som kritpipor, flöten, porslin, djurskelett och religiösa föremål. I en enda plats synliggörs förbindelser mellan Silbojokk, Sverige och världen. Fallet "Östersjöriket Sverige och silvret" handlar om kulturmöten, internationell handel och globalisering. Ett fall där vi ställer oss frågan och undersöker: På vilket sätt var Sverige en del av världen under 1600-talet?
Koppling till styrdokumenten
Fallet Östersjöväldet och silvret tar sin utgångspunkt i två av grundskolans tematiska utvecklingslinjer, nämligen migration och kulturmöten. Utvecklingslinjerna är tänkta att öka elevernas möjligheter att göra kopplingar mellan det förflutna, nuet och framtiden. Utvecklingslinjerna kulturmöten och migration handlar om att människor i alla tider har varit ömsesidigt beroende av varandra och att kontakter mellan olika kulturer alltid har pågått och att förflyttningar inom och mellan länder påverkar utvecklingen i världen. Fallet Östersjöväldet och silvret anknyter direkt till två av kursplanens mål; dels att använda en historisk referensram som innefattar tolkningar av tidsperioder, händelser, kulturmöten och utvecklingslinjer, samt att öva förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. Fallet innehåller slutligen i huvudsak två delar av det centrala innehållet: 1) Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. 2) Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket, men anknyter även till 3) Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
På vilket sätt var Sverige en del av världen under 1600-talet?
Syftet med fallet Östersjöriket Sverige och silvret är att det öppnar upp Stormaktstiden. En tidsperiod i Svensk historia som vanligtvis berättas utifrån ett nationellt perspektiv. Genom att möta föremål från utgrävningsplatsen Silbojokk och undersöka föremålens globala och regionala kopplingar, såväl rumsligt som tidsligt, får eleverna öva sig i källtolkning och hur historia konstrueras. Fallets övergripande frågeställning är: På vilket sätt var Sverige en del av världen under 1600-talet? Det är denna fråga som driver undervisningen.
Nedan hittar du fyra övningar där varje delövning bidrar med en eller flera pusselbitar som hjälper till att besvara den undervisningsdrivande frågan. Även om det är möjligt att arbeta med någon enstaka övning rekommenderar vi att samtliga övningar genomförs i den givna ordningen.
Arkeologiskt detektivarbete
Övningstyp: borra på djupet
I denna övning får eleverna upptäcka den arkeologiska fyndplatsen Silbojokk där en silvergruva fanns i mitten av 1600-talet.
Övningens fråga är: Varifrån har föremål kommit till platsen?
Den interkulturella insikten som eleverna ska ta med sig är att föremålen har korsat gränser genom människors rörelser samt att platser är föränderliga över tid.
Övningen avslutas med läsning av Gränsmötet. Vid gränsmötet erbjöds samer tobak och andra varor för att vittna om att berget låg på den svenska sidan av gränsen
Den globala silverhungern
Övningstyp: reground (se det stora i det lilla)
I denna övning får eleverna se att 1600-talets "silverhunger" fick olika uttryckt globalt och lokalt genom att möta silver på fem olika geografiska platser: Sverige, Spanien, Potosí (nuvarande Bolivia) , Kina och Silbojokk.
Övningens fråga är: Vilken betydelse hade silvret på 1600-talet?
Den interkulturella insikten eleverna ska ta med sig är att det fanns en stor global och nationell efterfrågan på silver och att denna efterfrågan fick återverkningar på lokala platser. Den svenska statens intresse för silverfyndigheten i Sapmi kan förstås utifrån ett globalt intresse för silver i tiden.
Hur var det möjligt att driva en gruva i Silbojokk?
Övningstyp: reground (se det stora i det lilla)
I denna övning får eleverna arbeta med orsaksförklaringar genom att möta fyra grupper av aktörer (handlande individer) som gjorde gruvans drift på 1600-talet möjlig. Dessa fyra aktörer var: 1) samer, 2) tyska bergsmän, 3) bönder och borgare från kusten och slutligen 4) den svenska kronan och staten.
Övningens fråga är: Hur var det möjligt att driva en gruva i Silbojokk 1634-1659?
Den interkulturella insikten eleverna ska ta med sig är att gruvans drift endast var möjlig genom möten mellan olika aktörer, som samverkade eller var beroende av varandra.
Modell (med frågor)
Modell (utan frågor)
Vad krävdes för att det skulle vara möjligt att röka en pipa i Silbojokk?
Övningstyp: Skapa nätverk
I denna övning får eleverna upptäcka de nya globala handelsnätverk som under 1600-talet kom att bli alltmer etablerade och hur detta kan kopplas till Östersjöriket Sverige och Sapmi.
Övningens fråga är: Vad krävdes för att det skulle vara möjligt att röka en pipa i Silbojokk på 1630-talet?
Den interkulturella insikten eleverna ska ta med sig är att världen vid den här tiden vidgades och knöts ihop i ett utbyte av varor, människor och idéer.