Vikingastaden Birka
Introduktion till fallet
Utgångspunkten för det historiska fallet och övningarna är platsen för det vikingatida Birka i Mälaren - som ansetts synonymt med handelsplatsen och de stora gravfälten intill. Birka etablerades under senare hälften av 700-talet och övergavs under 900-talet sista decennier. 970-talet är en tidpunkt som flera forskare anser troligt. Birka existerade bara under lite mer än 200 år och var en konsekvens av migrationsmönster och kulturmöten i Skandinavien, norra och östra Europa samt västra Eurasien. Fallet Birka synliggör regionala och globala nätverk under vikingatiden samt de kulturmöten som blev en följd av dessa mänskliga rörelser och aktiviteter. Platsen Birka och föremålen som hittats där visar hur komplex den materiella kulturen var under vikingatiden och ger prov på periodens kulturella dynamik. Fallet öppnar för interkulturella historiska perspektiv på en av de mest ikoniska perioderna och erbjuder alternativa perspektiv på vikingatiden.
Koppling till styrdokumenten
Birkafallet tar sin utgångspunkt i två av grundskolans tematiska utvecklingslinjer, nämligen migration och kulturmöten. Utvecklingslinjerna är tänkta att öka elevernas möjligheter att göra kopplingar mellan det förflutna, nuet och framtiden. Utvecklingslinjerna kulturmöten och migration handlar om att människor i alla tider har varit ömsesidigt beroende av varandra och att kontakter mellan olika kulturer har alltid pågått och att förflyttningar inom och mellan länder påverkar utvecklingen i världen. Birkafallet anknyter direkt till två av kursplanens mål; dels att använda en historisk referensram som innefattar tolkningar av tidsperioder, händelser, kulturmöten och utvecklingslinjer, samt att öva förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. Fallet innehåller slutligen två delar av det centrala innehållet. För det första Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. För det andra vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor.
Vad kan ett halsband berätta om människorna i vikingastaden Birka?
Syftet med Birkafallet är att möta den historiska platsen genom att undersöka ett föremål i form av ett gravfynd. Fallets övergripande frågeställning är: Vad kan ett halsband berätta om människorna i vikingastaden Birka?
Nedan hittar du tre övningar: (1) Halsbandet från Birka, (2) Ägaren till halsbandet och (3) Mynten och slaven i graven. Ni kan välja att arbeta med alla tre övningarna, övning 1 & 2 eller enbart övning 1.
Halsbandet från Birka
Aktivitet: Skapa nätverk
I den här övningen plockar vi isär ett halsband som hittats i en grav i Birka och frågar oss: Varifrån kommer halsbandets delar? Syftet med övningen är att hitta nätverk och förbindelser mellan Birka och andra platser. Varje elevgrupp får information om en del av halsbandet genom ett faktakort med en bild av delen de ska fördjupa sig. Elevgrupperna får till uppgift att titta på föremålsbilden, läsa texterna och undersöka vilka möjliga kontakter mellan Birka och omvärlden som går att finna. Varifrån kommer halsbandets olika delar? Eleverna ritar ut föremålens ursprung på en karta.
Insikten eleverna ska ta med sig är att halsbandets delar har kommit från olika delar av världen och kan tolkas som spår av samtida nätverk. Halsbandet är ett resultat av, och vittnar om, historiska kulturmöten och migration.
Ägaren till halsbandet
Aktivitet: Gräv på djupet
I övningen undersöker vi graven som halsbandet från den första övningen hittades i och frågar oss: Vem var halsbandets ägare? Syftet är att synliggöra de som levde i Birka genom att undersöka graven och de två personer som vilar där. Den ena personen var halsbandets ägare och den andra personen är en träl (slav) som också betraktades som en ägodel. I graven finns flera föremål som berättar om personerna och Birka. Genom gravfynden är det möjligt att hitta fler nätverk och förbindelser mellan Birka och olika platser i världen. Elevgrupperna får information om ett föremål i graven genom ett faktakort med en bild av föremålet och får till uppgift att titta på bilderna, läsa texterna och undersöka vad föremålet för att koppla samman det med personerna i graven.
Eleverna ska ta med sig insikter om livsvillkoren för några av de människor som uppehöll sig i Birka och övningen visar hur arkeologiska föremål kan berätta om människors livsvillkor. Föremålen i graven är ett resultat av, och vittnar om, historiska kulturmöten och migration.
Mynten och slaven i graven
Aktivitet: Skapa nätverk och identifiera aktörer
I övningen använder eleverna sina kunskaper från de tidigare övningarna om nätverk och graven för att handelsutbyten under vikingatiden. I övningen frågar vi oss: Varför hamnade arabiska mynt och en slav i graven i Birka? Varje grupp får en historisk karta samt bilder på arkeologiska föremål med en kort informationstext som ligger till grund för arbetet. Övningen är indelad i fyra steg: 1) Den vikingatida världen 2) Handeln, 3) Handelsvarorna och 4) Besvara den historiska frågan om hur mynten och slaven hamnade i graven i Birka.
Insikter eleverna ska ta med sig är mellan vilka regioner det handlades, vad det handlades med samt motiven för handeln. Övningen synliggör hur arkeologiska föremål blir bevis för historisk handel och internationella nätverk. Mynten samt slaven i graven är resultatet av kulturmöten och handel som sträcker sig långt bortom Mälaren.