Amerika
Introduktion till caset
2001 donerades en kryddlåda till Kinship Center i Karlstad. Givaren var Viola, född i USA av svenska föräldrar, sedan 1939 bosatt i Sverige. De olika kryddorna och ingredienserna i lådan hade dels varit Violas, dels hennes mamma Annas och de hade använts i familjens matlagning i Karlskoga. Anna var en av 1,3 miljoner svenskar som emigrerade till USA under perioden 1850-1930. Det här fallet ser på emigrationen från Sverige till Amerika som exempel på en modern migrationsrörelse och visar vilken roll personliga nätverk kan spela, hur komplexa flyttningsmönster kan vara och hur individer påverkas av att bo i ett annat land. Migration är i dag en omdiskuterad fråga och ofta ges förenklade framställningar, historiska så väl som samtida. Men migration är sällan enkelt. Emigrationen var inte en sluten händelse där dryga miljonen svenskar målmedvetet lämnade hemlandet för Amerika och aldrig såg sig tillbaka. I detta fallet ser vi från mikronivå, genom att bekanta oss med en familj, hur komplext det kan vara. Ofta säger vi att emigrationen varade från 1850 till 1930, men då skulle vi gå miste av största delen av Annas historia, och inte alls förstå vad kryddlådan i Karlskoga har för betydelse. Så när slutade emigrationen?
Koppling till styrdokumenten
Fallet tar sin utgångspunkt i två av grundskolans tematiska utvecklingslinjer, nämligen migration och kulturmöten. Utvecklingslinjerna är tänkta att öka elevernas möjligheter att göra kopplingar mellan det förflutna, nuet och framtiden. Utvecklingslinjerna kulturmöten och migration handlar om att människor i alla tider har varit ömsesidigt beroende av varandra och att kontakter mellan olika kulturer har alltid pågått och att förflyttningar inom och mellan länder påverkar utvecklingen i världen. Fallet Amerika anknyter direkt till två av kursplanens mål; dels att öva förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, dels att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Fallet innehåller slutligen två delar av det centrala innehållet för årskurs 7-9. För det första migration inom och mellan länder, för det andra hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
När slutade emigrationen?
Syftet med Amerikafallet är att se hur nationella och globala utvecklingslinjer i historien kan påverka den enskilda människan och familjen. Genom att studera föremål som tillhört en familj, får eleverna fördjupa sig i historiens betydelse för identitet, att arbeta med historiska källor, och hur individens roll i den stora historien. Fallets övergripande frågeställning är: När slutade emigrationen?
Nedan hittar du tre övningar: (1) Kryddlådan i Karlskoga, (2) Resans mål och (3) Oönskade immigranter.
Kryddlådan i Karlskoga
Aktivitet: Borra på djupet
I denna övning får eleverna genom en samling sparade föremål bekanta sig med en individs och en familjs emigrationshistoria och möjlighet att upptäcka att migration inte är en avslutad händelse i tiden utan snarare en utsträckt process.
Den interkulturella historiska insikten som övningen vill ge är att migration påverkar och ändrar människor: deras kunskapar, livsstil och identitet.
Övningens huvuddel är att eleverna skall vara detektiver och försöka hitta så mycket information som möjligt utifrån föremålen för att sedan försöka tolka meningen som föremålen har för individen. Det finns också en power point-presentation som ger en introduktion till föremålens ägare och bakgrundshistoria.
Resans mål
Aktivitet: Skapa nätverk
I denna övning använder eleverna familjen Karlssons sparade brev och vykort tillsammans med andra källor för att klura ut hur migrationsrörelser kunde arta sig. Alla migrationsvågor för med sig en våg av återvändare. Av Sveriges 1,3 miljoner emigranter återvände 300 000. Några emigranter reste fram och tillbaka mellan Sverige och Amerika under flera år.
Eleverna kan jobba själva eller i grupper, och deras resultat redovisas på en gemensam karta, som antingen kan göras digitalt eller med papper och trådar.
Syftet med övningen är att eleverna själva skall jobba som forskare och genom att studera och sortera källor ta fram olika emigranters resrutter. De får arbeta med olika sorters historiska källor, och måste värdera dessa, ta fram och använda information.
Insikten eleverna ska ta med sig är att migration oftast inte betyder en målmedveten förflyttning från A till B, utan innebär flera förflyttningar både inom det nya landet och även tillbaka till hemlandet. Övningen synliggör även hur familjmedlemmar påverkar varandra och ofta åker till samma orter (kedjemigration).
Oönskade immigranter
Aktivitet: Reground (se det stora i det lilla)
Övningen ger exempel på hur yttre strukturer påverkar migration, i detta fall amerikansk invandringslagstiftning 1909. Eleverna får värdera frågorna som ställdes till några av medlemmarna i familjen Karlsson när de anlände till USA 1909.
Syftet med övningen är att ge exempel på vilka krav ett land (i detta fallet USA) kunde ställa på potentiella immigranter, och att dessa krav har olika bakgrund och ändrar sig över tid.
Insikten eleverna ska ta med sig är att historisk såväl som modern migration styrs av yttre ramar, att dessa ramar är skapade utifrån en politisk, moralisk och religös bakgrund och har ändrats radikalt de senaste 100 år.