Om projektet

Bakgrund och grundidé Toleransprojektet har drivits i Mölndals stad sedan 2013. Det har sitt ursprung i Kungälvs kommun och skapades som en följd av mordet på 14-årige John Hron som mördades av jämnåriga med nynazistiska åsikter och kopplingar till nynazistiska organisationer. En högstadielärare (Christer Mattsson) gavs i uppdrag att skapa ett långsiktigt projekt utifrån skolans demokratiuppdrag för att få ungdomar att diskutera och reflektera över frågor kring mänskliga rättigheter och människors lika värde. Eleverna får träna sig i att reflektera enskilt och i grupp, både muntligt och skriftligt. De övar på att sätta ord på sina tankar och även att lyssna på andras. Projektet arbetar med ungdomarnas självbild, självförtroende och tillit till den egna förmågan.

Under det år som eleverna är med i projektet får de även träna sin förmåga till samarbete och problemlösning. De ges tid att reflektera över sina tankar, ord och handlingar. De får tid att förstå varandra. Det historiska narrativet för detta arbete är till stor del berättelser från Förintelsens Polen, men även berättelser från Sverige och vårt närområde används.

Undervisningen i Sverige utgår från ”10 lektioner om tolerans” (Mattsson, C. & Hermansson Adler, M. 2012. Stockholm: Natur och Kultur).

Undervisningen; Kortfattat följer varje lektion samma upplägg; gruppen samlas och får dagens tema presenterat. Det kan vara ex ”synen på den andre”, ”ondska”, ”identitet”, ”mod och motstånd”. Eleverna får sedan höra en autentisk historisk berättelse. Berättelsen pausas med dilemmafrågor som eleverna får ta ställning till. Det viktiga med samtliga frågor som eleverna får reflektera över under projektet är att de inte har något rätt svar, utan poängen är att lära sig formulera och ordna sina tankar och att lära sig lyssna på andras tankar och reflektera över dem. Sedan följer andra typer av övningar som har med dagens tema att göra, varvat med samarbetsövningar och gruppstärkande aktiviteter. Dagen avslutas med att alla i cirkel får sammanfatta sina intryck under dagen med ett ord eller en mening. Eleverna får sedan en reflektionsuppgift att skriva till nästa lektionstillfälle. Exempel på dessa är ”Vad jag längtar hem till när jag är borta.” ”När upphör man att vara ett barn?” ”Berätta om ett val du gjort.” Dessa elevtexter kommer sedan att läsas upp under den exkursion till Polen som gruppen gör under ca en vecka då vi återknyter till platser och berättelser vi arbetat med under lektionerna, samt fortsätter med arbetet att reflektera kring frågor som ”Hur känns det att skiljas åt?” ”Då kände jag mig älskad” ”Så vill jag göra världen till en bättre plats.”

Redovisning; Projektet avslutas med att eleverna visar upp sitt år med Toleransprojektet för sina skolor och för föräldrar och vänner och med detta hjälper till i arbetet att värva nya elever till projektet.

Toleransprojektet och politiken; Projektet har sedan 2016 bjudit in en politiker från Mölndals stad att följa med under resan. Eleverna har även redovisat projektet för kommunfullmäktige och nämnder.

Toleransprojektet och GU; Utbildningsledare för projektet har fått utbildning och stöd av Segerstedtsinstitutet som i dagsläget samarbetar med Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) med 15hp-kursen ”Tolerans, identitet och extremism”. Kursen har sin utgångspunkt i ungdomsforskning, normkritisk pedagogik och socialfilosofi, där ämnesdidaktik kombineras med socialpedagogik och psykologi för att undersöka hur identiteter uppstår och utvecklas med särskilt fokus på hur man kan undervisa för ökad inkludering, kritiska dialoger och tolerans.