Embedded Files
Fadime, Anhar från Sharaf hjältar, Astrid Lindgren, Abbas Rezai, Ulrika Nandra...
Fadime, Anhar från Sharaf hjältar, Astrid Lindgren, Abbas Rezai, Ulrika Nandra...
Fadime Sahindal född 1975 - död januari 2002.
Fadime Sahindal född 1975 - död januari 2002.
I januari 2022 är det 20 år sedan Fadime mördades av sin far, ett mord som väckte hela Sverige.
I januari 2022 är det 20 år sedan Fadime mördades av sin far, ett mord som väckte hela Sverige.
Föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime har klippt ner Fadimes tal i riksdagen till en 2.28 minuter lång film där hennes viktigaste budskap tydligt framkommer:
Föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime har klippt ner Fadimes tal i riksdagen till en 2.28 minuter lång film där hennes viktigaste budskap tydligt framkommer:
"Det finns många tjejer i min situation. Snälla, vänd inte oss ryggen!"
"Det finns många tjejer i min situation. Snälla, vänd inte oss ryggen!"
Diskutera i grupp:
Diskutera i grupp:
Fadime höll sitt tal i riksdagen senhösten 2001, för precis 20 år sedan.
Fadime höll sitt tal i riksdagen senhösten 2001, för precis 20 år sedan.
1/ Har situationen förändrats för de unga tjejer som Fadime beskriver i sitt tal? I så fall hur?
1/ Har situationen förändrats för de unga tjejer som Fadime beskriver i sitt tal? I så fall hur?
2/ Har det blivit bättre? Sämre? På vilket sätt?
2/ Har det blivit bättre? Sämre? På vilket sätt?
3/ Vad kan var och en av oss göra för att inte "vända ryggen åt de som behöver hjälp"?
3/ Vad kan var och en av oss göra för att inte "vända ryggen åt de som behöver hjälp"?
Tänk: Politiker, Skola, Polis, Domstolar, Föreningar, Vården, Religiösa företrädare, Journalister, Författare. Du, Jag...?
Vad kan var och en göra?
"Det viskas"
"Det viskas"
Hundratusentals barn och unga i Sverige kan inte själva få välja vem de ska gifta sig med och lever med begränsande normer och regler. Vi ska nu se en bit ur dokumentären "Det viskas" av Ammar Saad.
Hundratusentals barn och unga i Sverige kan inte själva få välja vem de ska gifta sig med och lever med begränsande normer och regler. Vi ska nu se en bit ur dokumentären "Det viskas" av Ammar Saad.
Sahar Almashta förklarar hur betydelsen i begreppet heder skiljer sig åt mellan Sverige samt länder i mellanöstern. (12.50-13.35)
Dilek Baladiz är familjebehandlare, socionom och verksamhetsledare på Origo. Hon berättar hur hennes förening stöttar ungdomar och familjer till "att hitta en kompromiss" mellan det liv barnet vill leva och det liv familjen vill att barnet ska leva. (13.40-14.45)
* * * * * * *
* * * * * * *
Diskutera i grupp::
Diskutera i grupp::
- Hur tycker du att en rimlig kompromiss se ut? Lagen säger en sak, familjen en annan. Går det att mötas?
- Vilken typ av stöd kan ungdomar som lever i en situation där familj och barnet vill väldigt olika behöva? Vem ska ge stödet tycker du?
Anhar Barakat, Sharaf Hjältar, är en ung kille från Irak. I filmen berättar han om sin situation och hur det ledde till att han till slut var gjorde ett val. Han menar att "Det som var rätt val i föräldrarnas hemland inte är rätt när man ska leva här i Sverige" (14.49-15.50)
https://youtu.be/YFP4lmnxqmw?t=889
Diskutera i grupp:
Diskutera i grupp:
1. Vad tror du att Anhar menar när han säger att "det som var rätt i föräldrarnas hemland inte alltid är rätt när man ska leva i Sverige?"? Kan du ge några exempel?
1. Vad tror du att Anhar menar när han säger att "det som var rätt i föräldrarnas hemland inte alltid är rätt när man ska leva i Sverige?"? Kan du ge några exempel?
2. Hur tycker du att skolan kan stötta ungdomar som befinner sig i Anhars situation?
2. Hur tycker du att skolan kan stötta ungdomar som befinner sig i Anhars situation?
3. Det beslut som Anhar fattade om att lämna familjen - Tror du att en tjej skulle kunna fatta samma beslut? Eller finns det en skillnad här?
3. Det beslut som Anhar fattade om att lämna familjen - Tror du att en tjej skulle kunna fatta samma beslut? Eller finns det en skillnad här?
4/ Hur får man till en lyckad integration?
4/ Hur får man till en lyckad integration?
Barnboksförfattaren Astrid Lindgren blev på 1920-talet gravid utan att vara gift och kände sig tvingad att lämna landet, föda i Köpenhamn och lämna bort sin nyfödde son Lasse till en dansk fosterfamilj – för att inte dra skam över familjen.
Barnboksförfattaren Astrid Lindgren blev på 1920-talet gravid utan att vara gift och kände sig tvingad att lämna landet, föda i Köpenhamn och lämna bort sin nyfödde son Lasse till en dansk fosterfamilj – för att inte dra skam över familjen.
Det, beskrev Lindgren senare i flera intervjuer, var ett trauma som hon bearbetade genom hela livet. Författarskapet präglas av historier om barn utan föräldrar.
Det, beskrev Lindgren senare i flera intervjuer, var ett trauma som hon bearbetade genom hela livet. Författarskapet präglas av historier om barn utan föräldrar.
Förtappade kvinnor, mördade utomäktenskapliga barn och homosexuella som sjukdomsstämplades.
Förtappade kvinnor, mördade utomäktenskapliga barn och homosexuella som sjukdomsstämplades.
Hederskultur har djupa historiska rötter i Sverige – och sträcker sig långt in i modern tid.
Hederskultur har djupa historiska rötter i Sverige – och sträcker sig långt in i modern tid.
– Det är helt uppenbart att förändringar är möjliga, säger historieforskaren Marie Lindstedt Cronberg.
– Det är helt uppenbart att förändringar är möjliga, säger historieforskaren Marie Lindstedt Cronberg.
Sverige har haft en stark inhemsk hederskultur där den som saknade heder hamnade utanför samhället. Vanheder ansågs smitta. För kvinnor var den sexuella hedern av störst betydelse.
Om kvinnan fick rykte om sig att vara lösaktig blev hon oattraktiv på äktenskapsmarknaden. Ingen "hederlig" man ville gifta sig med en osedlig kvinna. Man talade om kvinnan som "förstört gods". Hon hade tappat sitt värde, som var länkat till att hon skulle vara oskuldsfull, ren och dygdig.
För att dölja skammen var det vanligt att kvinnor valde att ta sina liv eller döda sina nyfödda.
Kung Gustav III införde “barnamordsplakatet” 1778, som gjorde det möjligt för ogifta gravida att resa bort, föda barnet anonymt och överge det.
Fortfarande långt in på 1900-talet var hederskulturen så stark att många kvinnor övergav sina “oäkta” barn.
Inte förrän 1970 fick barn födda utom äktenskap samma arvsrätt som inomäktenskapliga.
Homosexualitet klassades som sjukdom fram till 1979.
Än i dag finns stark “inhemsk hederskultur” – inom svenska sekter.
Här finns en länk till P3s radiodokumentär om mordet på Abbas Rezai:
Här finns en länk till P3s radiodokumentär om mordet på Abbas Rezai:
Abbas kom ensam från Iran/Afghanistan till Skellefteå. Han träffade på nätet en 16-årig flicka som bodde med sin familj nere i Högsby och de blev förälskade. Både flickan och Abbas hade rötter i Afghanistan, men kom från olika folkgrupper. Abbas var hazar.
Flickans familj kunde inte acceptera relationen, men låtsades att de accepterade den för att få hem sin dotter när hon rymde till Abbas. de lovade att ställa till med förlovningsfest och paret lockades till familjens lägenheter i Högsby. Där gav de dottern sömnmedel och hon somnade i en av lägenheterna. I den andra lägenheten sa familjen att de ville prata med Abbas. Han kom inte levande därifrån.
Några dagar senare tog brodern i familjen, 17 år gammal på sig ansvaret för mordet och han dömdes, trots att det fanns tydliga indikationer på att han inte kunde ha utfört det - åtminstone inte ensam. Flera år senare då han ska utvisas trädde han fram och berättade vad som egentligen hände.
Varför mördades Abbas Rezai? Svar: För att flickans familj inte accepterade deras relation. Deras dotter var redan bortlovad till en kusin i Danmark.
Diskutera i grupp
Diskutera i grupp
1/ Varför tror du att Abbas Rezai dödades?
1/ Varför tror du att Abbas Rezai dödades?
2/ Hur kan hedersrelaterat våld drabba killar/män?
2/ Hur kan hedersrelaterat våld drabba killar/män?
3/ Vilken hjälp finns att få för drabbade killar?
3/ Vilken hjälp finns att få för drabbade killar?
Ett färgat liv
Ett färgat liv
Ulrika Nandra - som är författare, journalist och föreläsare, har rötter dels i Sverige och dels i Indien. I många år har hon arbetat med frågor om hedersförtryck. Som vuxen drabbas hon själv av förtrycket. Det här är hennes berättelse.
Vid en föreläsning på en skola inom UBF berättade hon att syftet med att dela berättelsen är att hon vill belysa att heder kan drabba människor med svenska rötter, människor som är högskoleutbildade och väl integrerade i Sverige.
"Du är inte min dotter längre. Såna som du begraver man levande." I den drabbande debutromanen "Ett färgat liv" får vi följa fadern Amal och dottern Saskia, en fanatiker och en förskjuten, i Göteborg och i Indien. Vad som händer när livet kommer ikapp en åldrande far och hur en dotter hoppas kunna förstå sin fars förflutna. Det är en berättelse som söker svar på hur det är möjligt att förskjuta sitt eget barn, hur en fri konstnär kan förvandlas till fanatiker och som ställer sig frågan - är det möjligt att förlåta och försonas? Hur fortsätter man att leva när det oförståeliga händer och den viktigaste relationen av alla, den med familjen, bryter samman.
Text hämtad från Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789137154985/ett-fargat-liv/
Diskutera:
Diskutera:
1/ Hur kan vi göra för att vidga bilden av vem och vilka det är som kan drabbas för hedesrförtryck?
1/ Hur kan vi göra för att vidga bilden av vem och vilka det är som kan drabbas för hedesrförtryck?
2/ Hur gör vi för att nyansera frågan kring vilka det är som drabbas / utsätter andra för hedersförtryck? Ge förslag!
2/ Hur gör vi för att nyansera frågan kring vilka det är som drabbas / utsätter andra för hedersförtryck? Ge förslag!
Page updated
Report abuse