Brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort anges i det högra hörnet av brevet. En trevlig hälsningsfras och avslutningsfras är också viktigt att få med. Språket i ett brev är väldigt mottagaranpassat, det vill säga att det är skillnad på hur du skriver i brevet beroende på vem du skickar det till. Är brevet till statsministern eller en kompis? Om du svarar på ett tidigare brev är det bra om du återknyter till det som skrevs i det tidigare brevet. Skriver du om saker som du känner eller tycker blir språket mer personligt. Det är också bra att ställa frågor i ditt brev för att uppmana den du skriver till att svara. Avsluta brevet med ditt namn. Nuförtiden är det vanligare att man skickar mejl över nätet, men ett formellt mejl följer samma mall.
En insändare är en åsiktsbaserad text. Du skriver om något som du har reagerat på och uttrycker dina åsikter om saken. Det är viktigt att övertyga läsaren att du har rätt genom att förklara varför du tycker som du gör. Använd dig gärna av känslor i texten för att påverka läsaren. Ge konstruktiva förslag på hur det som är fel ska lösas. När du avslutar en insändare är det viktigt att du uppmanar till någonting eller väcker en tanke hos läsaren. Insändaren har alltid en rubrik som talar om vad texten handlar om. Dessutom avslutas insändaren med en signatur som inte behöver vara ens riktiga namn, till exempel: "Stressad elev".
Precis som insändare handlar debattartiklar om att skriva egna åsikter och argumentera för dessa. Debattartiklar är dock betydligt längre än insändare och ställer högre krav på dig som skribent i argumentationen. Du behöver använda dig av fler källor, mer fakta och statistik för att övertyga läsaren att du har rätt. Oftast skrivs debattartiklar av författare, politiker och experter inom ett särskilt område. Därför ska du visa att du är påläst i ämnet. En debattartikel kallas också för en argumenterade text.
En novell är en berättande text. Du kan inleda berättelsen mitt i en handling med tillbakablickar på vad som har hänt tidigare. Det är en kort text som är koncentrerad till en händelse som utspelar sig under en kort tid. Antalet karaktärer är få. Miljö- och personbeskrivningar är viktigt men beskrivs kortfattat. Novellen skrivs oftast i tredje person (han, hon, hen) och slutet innehåller ofta en poäng, även om slutet kan vara öppet.
En krönika innehåller skribentens personliga tankar kring en händelse. Det kan vara en aktuell nyhet som krönikören har reagerat på eller något som hen personligen har upplevt nyligen. När du skriver en krönika vill du gärna få läsaren att tänka efter själv. Du inleder med att noggrant beskriva hur du känner och tänker kring det du har upplevt, läst eller hört för att sätta läsaren i ett sammanhang. Det är alltså viktigt att du beskriver hur du reagerade på händelsen.
Artiklar är den vanligaste textgenren i tidningar och på nyhetssajter. Artiklar inleds oftast med en ingress som är kort men sammanfattar det viktigaste i texten. Ingressen ska väcka nyfikenhet i läsaren. Efter ingressen följer brödtexten, själva huvuddelen av texten där innehållet i form av fakta, slutsatser och konsekvenser finns. En artikel avslutas med skribentens namn, ibland i en så kallad byline tillsammans med en bild på skribenten.
Notiser är kortfattade nyhetsrapporteringar. Det är en väldigt liten textmängd som bara fokuserar på det viktigaste. Notisen sammanfattar helt enkelt det mest väsentliga som har hänt. I en tidning hittar du oftast notiser högst upp eller längst ned på sidan.
I ett reportage får vi följa en person i olika situationer genom reporterns ögon. Man kan säga att ett reportage är en personlig text utifrån vad reportern upplever men att texten egentligen handlar om en annan person som reportern intervjuar och följer. När du skriver ett reportage är det viktigt att du försöker fånga känslan kring att vara på plats. Beskriv tydligt vad du ser, känner, luktar och upplever där du befinner dig. Miljö- och personbeskrivningar är också viktigt för att tydligt förmedla bilden. Reportage innehåller ofta bilder och en faktaruta.
Bloggar slog igenom i slutet av 00-talet och var till en början en offentlig dagbok där bloggaren dagligen skrev om sitt liv. Idag ser bloggar väldigt olika ut och kan handla om egentligen vad som helst. Det är bloggaren själv som styr innehållet och hur ofta inläggen ska publiceras. Den vanligaste formen är dock än idag att bloggen fungerar som en dagbok där bloggaren berättar om hur dagen har varit och andra uppdateringar i personens liv. Under 2010-talet utvecklades bloggformatet till vloggar som är samma sak fast i videoform.