Den viktiga högläsningen

Det har nog inte undgått någon att det finns en stor oro över barn och ungdomars bristfälliga läsförmåga och låga resultat i olika undersökningar. Oroväckande är också att elever lägger allt mindre tid på att läsa. Hur ska vi lyckas vända den nedåtgående spiralen som fortsätter trots en rad satsningar? Självklart räcker det inte bara med att elever läser mycket för att de ska bli goda läsare utan det krävs mycket mer. En av skolans viktigaste uppgifter är att hjälpa elever att på djupet förstå vad de läser. Alltmer forskning visar att hur lärare ger sina elever möjligheter att utveckla sin förståelse för olika texter får betydelse för elevernas skolframgångar. 

Högläsning är en viktig pedagogisk metod som har visat sig ha många positiva effekter på elevers språkutveckling. Genom högläsningen berikas bland annat elevernas ordförråd, de lär sig hur berättelser är uppbyggda och de övar sig även i att skapa inre bilder. Dessutom stimulerar högläsningen fantasin och kreativiteten hos eleverna genom att förflytta dem till olika platser och tidsperioder genom berättelserna. 

Det är viktigt att variera högläsningsböckerna och att lägga sig på rätt nivå. Är boken för svår så tappar eleverna fokus och är den för enkel så gynnar det inte deras läs- och språkutveckling. Om detta skriver Maria Heimer i sin bok ”Läsa för livet”. Hon skriver också att det är viktigt att böckerna fungerar som både speglar och fönster – att eleverna känner igen sig själv i texten och att böckerna gör så att eleverna ser något nytt. 

För elever som möter svårigheter med läsning kan högläsning vara en mycket värdefull hjälp. Genom att lyssna på texter som ligger över deras egen läsförmåga får de tillgång till ett bredare och djupare innehåll och bygger därigenom upp sin förståelse för olika ämnen.

I ”Läsa för livet” nämns även Barbro Westlunds fem punkter för framgångsrik högläsning

• Högläsningen planeras i förväg och har ett tydligt syfte.

• Texten/boken utgår från elevernas intressen men vidgar också deras intressesfär.

• Under planeringen funderar man på vilka ord som kan vara svåra för eleverna att förstå och hur man bäst kan stötta eleverna i deras förståelse av dem. 

• Högläsningen görs till en upplevelse genom att läsa med inlevelse.

• Högläsningen följs upp med samtal om texten/boken. Samtalet utgår från vad eleverna redan vet, vad de fått veta och vad de vill veta mer om.

Precis lika viktig som själva högläsningen är samtalet, både före, under och efter läsningen. Att modellera och lära ut lässtrategierna hjälper eleverna att få det lättare att ta sig an en text på egen hand. Högläsningen har en tendens att bortprioriteras så snart eleverna lärt sig läsa på egen hand. Men högläsningen bör prioriteras, helst varje dag. Att samarbeta med hemmen och informera om hur viktig högläsningen och samtalet kring texten och bilderna är, framförallt för de yngre eleverna, tycker jag är en självklarhet. Det är viktigt att föräldrarna får veta att de är otroligt betydelsefulla för sina barns skolgång. Sedan bör vi lärare arbeta kompensatoriskt och hjälpa de elever som behöver extra stöttning kring läsningen.  

En rolig och givande aktivitet är att ha ett gemensamt läsprojekt på skolan under en period. Om man har svårt att få till det på hela skolan så kan man ha ett läsprojekt i sin egen klass med läsgrupper och bokprat. Eller så kan man samarbeta med en annan klass. En väldigt uppskattad och rolig aktivitet är att samarbeta mellan fadderklasserna kring läsningen. De äldre eleverna får läsa för de yngre. De äldre eleverna får känna en mening och ett syfte med sin lästräning och känner sig duktiga och betydelsefulla. De yngre får givande lärotillfällen samt läsande förebilder som är någon annan än läraren eller föräldrarna.  

Elever behöver få veta varför det är så viktigt att kunna läsa. Vi måste göra dem medvetna om hur mycket vi använder läsningen varje dag. Dessutom måste vi skapa tid för läsningen i dess olika former oavsett om det handlar om yngre eller äldre elever. Vi måste fortsätta att kämpa på och försöka vända den negativa trenden och försöka locka eleverna att vilja läsa mer. Högläsning är ett bra sätt att skapa läsglädje, engagemang och intresse för litteraturen samtidigt som den ger en stund av gemenskap och avkoppling. 

• Hur arbetar ni med högläsning i era klasser?

• Har ni några bra tips på högläsningsböcker för olika åldrar eller arbetsområden?